Diabetes mellitus typ 2 är idag en växande livshotande folksjukdom globalt som ställer krav på patienten att utföra egenvård och göra livsstilsförändringar. År 2019 beräknades det vara 1.5 miljoner dödsfall som orsakades av diabetes. Av alla diabetiker så beräknas det vara över 95 % som är diagnostiserade med typ 2-diabetes (WHO, 2021). Patienter med typ 2-diabetes är mer mottagliga för att utveckla komplikationer både på kort sikt som på lång sikt om inte personen utför egenvård (Obateru et al., 2012). Det är av stor vikt att personer med diabetes typ 2 har förståelse för riskfaktorer, förbyggande åtgärder och behandlingar kring sin sjukdom (Socialstyrelsen, 2020). Den centrala delen av diabetes mellitus typ 2 behandling är egenvård, som ställer krav på personen att ändra sin livsstil. Både personen själv och hälso- och sjukvården har ett ansvar att undervisa och att bli undervisad i sjukdomens hälsofrämjande åtgärder.  Litteraturöversikten beskriver personens upplevelse av egenvård vid diabetes vilket leder till en djupare förståelse för sjuksköterskan att bemöta och ge stöd hos personer med diabetes typ 2.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt folkhälsoproblem som kräver livslång behandling för ett välfungerande liv. Hjärtsvikt är en sjukdom där hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att kroppens celler inte får tillräckligt med syre och näring, det kan senare leda till ett livshotande tillstånd om det är obehandlat. Sjukdomen orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Det påverkar patienters aktivitetsförmåga och kan begränsa dem i deras vardag. Egenvård är en del i behandlingen som anses kunna förbättra patienters livskvalité. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: Kvalitativ metod genomfördes med induktiv ansats. En egenvårdsteori användes som teoretisk referensram som sedan resultatet diskuterades emot. Fribergs dataanalys har använts i analysprocessen. 12 resultatartiklar kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet visade på tre huvudteman. Sökande efter acceptabel vardag, Sökande efter säker vägledning och Sökande efter avgörande strategier. Att förändra sin vardag och sitt levnadssätt var påfrestande och något som ofta bidrog till negativa känslor. För att kunna bedriva egenvården krävdes information och undervisning vilket var bristvara. Patienterna upplevde att de inte hade den grund som behövdes för att bedriva sin egenvård och upprätthålla hälsa trots sin sjukdom. Slutsats: Patienterna upplevde att anpassa sin vardag var svårt, vilket innebar förändringar i livsstil, upplevelser av olika känslor och fysisk aktivitet. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med hjärtsvikt oavsett var de arbetar inom hälso- och sjukvården, då dessa utgör en allt större patientgrupp. Det är viktigt att de bemöts personcentrerat på individnivå som är grunden för att få effektiv och god vård. Sjuksköterskan behöver ha tillräckligt med kunskap för att förstå och kunna utbilda patienterna. / Backgrund: Heart failure is a global public health problem that requires lifelong treatment for a well-functioning life. Heart failure is a disease in which the heart's pumping ability is impaired, which results in the body's cells not receiving enough oxygen and nutrition. This can lead to a life-threatening condition if left untreated. Heart failure causes suffering both physically and mentally. It affects patients' ability to act and can limit them in their everyday lives. Self-care is a part of the treatment that is intended to be able to improve patients' quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: Qualitative method was used with inductive approach. A self-care theory was used as a theoretical reference frame to wich the result was reflected. Friberg's data analysis has been used in the analysis process. 12 result articles were quality reviewed. Result: The results showed three main themes. Searching for acceptable everyday life, Searching for safe guidance and Searching for crucial strategies. Changing one's everyday life and way of life was stressful and something that often contributed to negative emotions. In order to be able to conduct self-care, information and teaching was required that turned out to be in short supply. Patients felt that they did not have the foundation needed to run their own care and maintain health despite their illness. Conclusion: The patients experienced that adapting their everyday life was difficult, it meant changes in lifestyle, experiences of different emotions and physical activity. Nurses will encounter patients with heart failure everywhere as there is a large group of patients. It is important that they are treated person-centered at an individual level, which is the basis for receiving effective and good care. The nurse needs to have enough knowledge and information to understand the patients.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med hög dödlighet och dålig prognos som kan ge sänkt livskvalitet och är en vanlig orsak till återinläggning på sjukhus. Hjärtsvikt ökar bland världens befolkning och förutspås att fortsätta öka i framtiden. Utöver medicinska och kirurgiska behandlingar är egenvård en viktig del i vården av patienter med hjärtsvikt. Har patienten en god följsamhet till egenvård kan sjukdomssymtom minskas eller lindras, återinläggningar förhindras och dödligheten reduceras. Sjuksköterskan och det multidisciplinära teamet utgör en viktig del i utbildning och stöd till patienter med hjärtsvikt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Litteraturöversikt med systematiskt arbetssätt valdes som metod och sökningar av vetenskapliga artiklar som svarade syftet publicerade mellan åren 2012–2022 genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 16 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats samt en artikel med mixad metod. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsformulär och analyserades med integrerad analys. I resultatet av de inkluderade vetenskapliga artiklarna identifierades fem olika kategorier av faktorer som påverkade följsamhet till egenvård vilka var: sociodemografiska-, hälsorelaterade-, psykiska- och psykosociala faktorer samt kunskap. Faktorer som etnicitet, ålder och inkomst samt hälsorelaterade faktorer som samsjuklighet och psykisk ohälsa kunde ha betydelse för följsamhet inom olika egenvårdsområden. Andra betydelsefulla faktorer var patientens upplevda självförmåga och socialt stöd. Dom mest framträdande faktorerna som påverkade följsamhet till egenvård var patientens kunskap och förståelse om hjärtsvikt och egenvård där utbildning var viktigt. Litteraturöversiktens slutsats är att följsamhet till egenvård kan påverkas av flera olika faktorer och olika faktorer kan påverka olika egenvårdsområden. Kunskap är en avgörande faktor för god följsamhet till egenvård. Utbildning är viktigt för att öka patienten och närståendes förståelse och kunskap om hjärtsvikt och egenvård men patienter med psykisk ohälsa har svårare att ta till sig utbildning. Patienter med låg upplevd självförmåga har sämre följsamhet till egenvård och stöd från närstående och vårdpersonal är betydelsefullt för en god följsamhet till egenvård hos patienter med hjärtsvikt. / Heart failure is a chronic disease with high mortality and poor prognosis which can reduce quality of life and is a common reason to rehospitalization. Heart failure is increasing among the world's population and it is predicted to continue increasing in the future. In addition to medical and surgical treatments, self-care is an important part in the treatment of patients with heart failure. If the patient is adherent to self-care, heart failure symptoms can be reduced or relieved, readmissions prevented and mortality reduced. The nurse and the multidisciplinary team are an important part of education and support for patients with heart failure. The purpose of this literature study was to investigate which factors that affect adherence to self-care in patients with heart failure. A literature review with systematic approach was chosen as a method and searches for scientific articles that answered the purpose published between the years 2012–2022 were carried out in the databases PubMed and CINAHL. A total of 16 articles with both qualitative and quantitative approaches were included, as well as and one article with a mixed method. The articles were quality examined on the basis of an assessment form and analyzed with an integrated analysis The results of the included scientific articles identified five different categories of factors that influenced adherence to self-care, which were: socio-demographic, health-related, mental and psychosocial factors, and knowledge. Factors such as ethnicity, age and income as well as health-related factors such as comorbidity and mental illness could be important for compliance in various areas of self-care. Other significant factors were the patient's perceived self-efficacy and social support. The most prominent factors that influenced adherence to selfcare were the patient's knowledge and understanding of heart failure and self-care where education was important. The literature review concluded that compliance with self-care can be affected by several different factors and different factors can affect different areas of self-care. Knowledge is a crucial factor for good adherence to self-care. Education is important to increase the patient's and relatives' understanding and knowledge of heart failure and self-care, but patients with mental illness have a harder time absorbing education. Patients with low perceived selfefficacy have poorer adherence to self-care and support from relatives and care staff is important for good adherence to self-care in patients with heart failure.

Bakgrund: Diabetes typ II är en endokrin sjukdom som drabbar individer i alla åldrar. Sjukdomen blir alltmer förekommande och en stor ökning av drabbade beräknas på kort sikt. Diabetes typ II sjukdom kan leda till komplikationer och följdsjukdomar, en viktig pusselbit för att förhindra att drabbas av dessa är egenvård. Vilket bland annat innebär livsstilsförändringar så som ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens egenvård genom att erbjuda individen stöd och verktyg för att denne ska klara av förändringarna så självständig som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva individers upplevelse av egenvård vid diabetes typ II Metod: En litteraturöversikt baserad på 9 kvalitativa artiklar. Artikelsökningen gjordes i databasen CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Fribergs granskningsmall. Resultat: I resultatet framkommer både främjande och hindrande faktorer för utförande av egenvård. Främjande faktorer är stöd från familj och vårdpersonal som hade en betydelsefull roll för att lyckas med egenvård. Även kunskap och förståelse för sjukdomen upplevdes främjande. En hindrande faktor ansågs vara bristande kunskap från familjen och vänner. Ett annat hinder var att flertalet av individerna hade svårt att ta in och acceptera sin sjukdomsdiagnos, vilket mynnade ut i en bristande förståelse för egenvårdens betydelse vid diabetes typ II sjukdom. Diskussion: Individernas upplevelser kring egenvården varierade beroende på stöd och kunskap om sjukdomen. Flertalet individer ansåg att informationen från hälso- och sjukvården var bristfällig och att vårdmötet skulle behövt vara mer individanpassat för att främja egenvården.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande folksjukdom i Sverige, och egenvård är en central del i patienternas vardag. För att minska risken av försämring i sin sjukdom är det därmed väsentligt för patienterna att få adekvat patientundervisning om hur egenvården främjas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad för upprätthållandet av en god egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt innehållande 11 artiklar från Cinahl och Medline genomfördes. Resultat: En strukturerad pedagogisk omvårdnad visade förbättring på patienters symtomuppfattning, egenvårdshantering, egenvårdsbeteenden och minskade återinläggningar. Patienterna visade dessutom förbättrad kunskap om mat- och vätskerestriktioner, läkemedelsföljsamhet och fysisk aktivitet. Slutsats: Sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad kan vara fördelaktig i arbetet med att befrämja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

No description available.

ABSTRACT Background: T2DM is a growing public health problem worldwide. One of the cornerstones of treating diabetes is self-care. Motivation for self-care is overshadowed in several cases by the burden of having diabetes, as well as the fact that the social situation can affect the person's sense of self-control. The literature describes that there is a lack of tools and time to address the issue of motivation for lifestyle changes, which is considered a threat to the quality of care. Purpose: To describe people's experiences of living with T2DM with a focus on motivation from a self-care perspective. Method: A meta-synthesis based on 18 articles with qualitative design. Main result: Central to the results is a reflection on different approaches regarding motivation for self-care. From the included articles, four themes emerge: Reflection within social groups / contexts, knowledge / insight through reflection, reflection on different methods / tools and self-care / lack of self-care without active reflection right now when the person has landed / stoppover in an approach for various reasons. Conclusion: Motivation for self-care at T2DM seems to be influenced by reflection within the groups / contexts the person is in to. Reflection takes place about knowledge / insight as well as about the methods / tools that are applied in self-care. The motivation can be of a different nature and is a dynamic process that sometimes stops. The person may have already incorporated lifestyle changes as part of life. Events in life can make self-care away from prioritizing or it can be a matter of unwillingness to make lifestyle changes take over and put self-care on the waiting list. Keywords: Type 2 diabetes, self-care, motivation, Self-Determination theory / SAMMANFATTNING Bakgrund: T2DM är globalt sett ett ökande folkhälsoproblem. En av hörnstenarna vid behandling av diabetes är egenvård. Motivation till egenvård skuggas i flera fall av bördan av att ha diabetes, liksom att den sociala situationen kan inverka på personens känsla av egenkontroll. Litteraturen beskriver att det saknas verktyg och tid för att angripa frågan om motivation till livsstilsförändringar, vilket anses vara ett hot mot kvaliteten på vården. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med T2DM med fokus på motivation ur ett egenvårdsperspektiv. Metod: En metasyntes baserad på 18 artiklar med kvalitativ design. Huvudresultat: Centralt ur resultatet återkommer reflektion kring olika förhållningssätt gällande motivation till egenvård. Ur de inkluderade artiklarna framgår fyra teman. Reflektion inom sociala grupper/sammanhang, kunskap/insikt via reflektion, reflektion runt olika metoder/redskap samt egenvård/brist på egenvård utan aktiv reflektion just nu då personen landat/mellanlandat i ett förhållningssätt av olika skäl. Slutsats: Motivation till egenvård vid T2DM tycks påverkas av reflektion inom de grupper/sammanhang personen befinner sig. Reflektion sker kring kunskap/insikt liksom kring de redskap/verktyg som tillämpas vid egenvård. Motivationen kan vara av olika karaktär och är en dynamisk process som ibland stannar av. Personen kan redan ha införlivat livsstilsförändringar som en del av livet. Händelser i livet kan göra att egenvård prioriteras bort eller också kan det handla om att olust till livsstilsförändringar tar över och sätter egenvård på väntelista.  Nyckelord: Type 2 diabetes, egenvård, motivation, Self-Determenation theory

Bakgrund: Hjärtsvikt förekommer hos ungefär 2 % av Sveriges befolkning och har hög dödlighet bland äldre. Hjärtsviktspatienter har ett försämrat hälsotillstånd samt sämre livskvalitet relaterat till symtombilden. Egenvård är en betydelsefull del av behandlingen vid hjärtsvikt. Genom ökad kunskap och förståelse för patienters upplevelser kan sjuksköterskan ur ett salutogent förhållningssätt främja egenvårdsförmågan och öka livskvaliteten.Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En litteraturöversikt baserat på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Tre huvudkategorier presenteras i resultatet som beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt vilka är: Upplevelser av ett fysiskt och socialt begränsat liv, Emotionella reaktioner av ett förändrat liv samt Upplevelser av bristande egenvård, information och kunskap.Slutsats: Att leva med hjärtsvikt innebär fysiska, psykiska och sociala begränsningar i vardagen. Hjärtsviktspatienternas egenvårdsförmåga har betydelse för hantering av begränsningarna. Genom att tillämpa ett salutogent förhållningssätt kan sjuksköterskor få kunskap och förståelse för begränsningar samt vilka resurser som behövs hos varje enskild patient och därmed erbjuda stöd som främjar egenvårdsförmåga och livskvaliteten. / Background: Heart failure occurs in approximately 2% of Sweden's population and has a high mortality rate among the elderly. Heart failure patients have a deteriorating health condition and poorer quality of life related to the symptom picture. Self-care is an important part of the treatment for heart failure. Through increased knowledge and understanding of patients' experiences, the nurse can, from a salutogenic approach, promote self-care ability and increase the quality of life.Aim: The aim of this literature review is to describe patients' experiences of living with heart failure.Method: A literature review based on 14 scientific articles with a qualitative approach obtained from the databases CINAHL and PubMed.Results: Three main categories are presented in the results that describe patients' experiences of living with heart failure which are: Experiences of a physically and socially limited life, Emotional reactions of a changed life and Experiences of lack of self-care, information, and knowledge.Conclusions: Living with heart failure means physical, mental and social limitations in everyday life. The heart failure patients' self-care ability is important for managing the limitations. By applying a salutogenic approach, nurses can gain knowledge and understanding of limitations as well as what resources are needed in each individual patient and thus offer support that promotes self-care ability and quality of life.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen, den är kostnadskrävande och motsvarar 10% av alla hälsoutgifter. Sjukdomen leder till flera komplikationer och kan leda till döden om den inte behandlas. Vid behandlingen krävs det att patienter utför flera egenvårdsåtgärder och livsstilsförändringar. Patientutbildning i egenvård är viktigt för att patienten ska kunna påverka och medverka i sin egenvård. Under det senaste decenniet har användning av hälsoappar inom sjukvården ökat markant, dessa hälsoappar hjälper patienter att sköta sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med diabetes avseende egenvård med hälsoappar som hjälpmedel. Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Studien består av elva vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Fem av artiklarna var kvalitativa, fyra var mixad-metod och två var kvantitativa artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i tre huvudkategorier. Användarbarheten i vardagen, möjligheter till vägledning och motivation. Slutsats: Slutsatsen av litteraturstudien visar att patienters erfarenheter av hälsoappar som hjälpmedel vid egenvård av DM är god samt att appen underlättar egenvårdshanteringen och förbättrar egenvården. Utifrån patienters erfarenheter framkommer det att vissa funktioner i apparna är inom större vikt än andra.

Att förebygga ohälsa och att stärka det friska är centralt för att stödja ett hälsosamt åldrande. Missnöjdhet med måltidsupplevelsen är en bidragande orsak till lågt näringsintag, något som i sin tur är en riskfaktor för undernäring. För att kompensera för nedsatt aptit och matlust är det viktigt att måltidsupplevelsen upplevs bra. Syftet med studien är att undersöka hur boende inom vård- och omsorgsboende beskriver sin måltidsupplevelse. För att besvara syftet användes en litteraturstudie av kvalitativ ansats med deskriptiv design där sju studier från Australien, England, Kanada, Spanien, Sverige, USA och Wales kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet från studien kan sammanfattas i tre huvudteman; självbestämmande, identitet och social gemenskap. Resultatet visar att de boende själva vill vara med och utforma sin måltidssituation. De flesta boende upplever det positivt att äta och umgås med andra. Det sociala samspelet under måltiderna ger möjlighet för sociala relationer och en känsla av vardaglighet och normalitet. De tillfrågade önskade att få behålla sin individualitet och bli behandlade som enskilda personer med individuella preferenser. Ett personcentrerat arbetssätt kan förbättra både nutritionsstatus och måltidsupplevelsen samt stärka de boendes egenvårdsförmåga och självbestämmande. Det i sin tur kan leda till friskare individer med högre livskvalité. / Health promotion and disease prevention are central in supporting healthy aging. Dissatisfaction with the meal experience is a contributing factor to low nutritional intake, which in turn is a risk factor for malnutrition. To compensate for decreased appetite and promote healthy eating habits it is important with a good meal experience. The purpose of this literature study was to investigate how residents and staff in care and nursing homes over the age of 65 described the meal experience. To answer the purpose, a literature study of qualitative approach with a descriptive design was used. Seven studies from Australia, England, Canada, Spain, Sweden, USA and Wales were first quality reviewed and then analyzed. The results from the study can be summarized in three main themes: self-determination, identity and social community. The results shows that the residents want to be involved in designing their own meal situation. Most residents would like to eat and socialize with others during mealtimes. Social interactions during the meals provides the opportunity for social relationships and a feeling of normality. The residents wanted to maintain their individuality and to be treated as individuals with individual preferences. A person-centered approach can improve both nutritional status and the meal experience, as well as strengthen the residents' self-care ability and self-determination. This in turn can lead to healthier individuals with a higher quality of life.