Bakgrund: Personer med diabetes utgör en stor patientgrupp inom vården. Livsstilsförändringar utgör en del under behandlingen av diabetes. En del av behandlingen som patienterna får utgörs av deras egna livsstilsförändringar. Detta är för många en stor utmaning och därför behöver vårdpersonal kunskap och förståelse för patientens situation för att kunna ge stöd till patienten för att uppnå bättre hälsa. Syfte: Att beskriva vuxna patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Studiens analys utfördes enligt Fribergs beskrivning av litteraturstudier. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvantitativ ansats och sju hade kvalitativ ansats. Resultat: Analys av studiernas resultat resulterade i kategorierna att ha kontroll och omgivningens påverkan. Att kunna balansera sina livsstilsförändringar med sitt vardagsliv kunde ibland vara en svårighet för patienterna. Omgivningen påverkade patientens förutsättningar att genomföra lyckade livsstilsförändringar. Även patientens motivation var viktig för framgång. Diskussion: Litteraturstudiens resultat har diskuterats utifrån Roys adaptionsmodell (RAM) för vidare fördjupning. Patienter och vårdpersonal gynnas av att individanpassa livsstilsförändringar för att de ska kunna kännas uppnåbara och realistiska av patienten. Sjuksköterskan kan använda sig av RAM för att bättre se patienten ur ett helhetsperspektiv.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett globalt växande hälsoproblem och antalet diagnostiserade fortsätter att öka. Sjukdomen kräver ett stort engagemang från personen på grund av de nya livsstilsförändringarna. Egenvården är därför en betydelsefull del för att kunna hantera sjukdomen. Förutsättningen för en fungerande egenvård är att personen är välinformerad samt upplever stöd från sin familj och omgivning. Hälso- och sjukvården har en betydelsefull roll i att informera, motivera och stödja personen i livsstilsförändringarna. Syfte: Var att beskriva personers upplevelse av egenvårdsmöjligheter vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Ordet personer syftar på personer med diabetes typ 2. Resultat: Egenvårdshanteringen upplevdes som svår. Mat- och samhällskulturen sågs som ett hinder för att genomföra livsstilsförändringarna på grund av rädslan att hamna i utanförskap.  Stöd söktes från familj, religion eller samhället för att kunna hantera sjukdomen. Slutsats: Personen med diabetes typ 2 bär ansvaret att genomföra livsstilsförändringar. Motivationsfaktorer behövs för att personen ska kunna genomföra förändringarna.

According to World Health Organization 1.5 million people die every year due to diarrhoeal diseases. Diarrhoeal diseases may be caused by a multitude of different reasons, though WHO highlights the fact that 58% of these, are caused by lack of clean water, sanitation and hygiene. A qualitative study conducted with nurses working at different departments at a hospital in Tanzania. Semi-structured interviews were performed with ten nurses and the interviews were analysed through content analysis. The purpose was to describe nurses' experiences of working with self-care for patients suffering from gastroenteritis. Nurses experience that patients need more self-care knowledge, and the common perception is that patients are happy to receive the nurses’ advice regarding basic hygiene. It appears that the nurses find that there are no social structures that can help people maintain good health, despite their own efforts to maintain good health, there is not always prerequisite to maintain it. The community health workers are considered important for all people entitled to experienced health, for human rights and for people to get the right care when they need it. / Titel: Egenvård vid gastroenterit i Tanzania - Sjuksköterskors perspektiv. Enligt Världshälsoorganisationen dör 1,5 miljoner människor varje år på grund av diarrésjukdomar. Diarrésjukdomar kan bero på flera olika orsaker, däremot framhäver Världshälsoorganisationen att 58% av dessa orsakas av brist på rent vatten, sanitär utrustning och hygien. En kvalitativ studie utförd med sjuksköterskor som arbetar vid olika avdelningar på ett sjukhus i Tanzania. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 sjuksköterskor och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetet med egenvård för patienter som är drabbade av gastroenterit. Sjuksköterskor beskriver att de upplever att patienter behöver mer kunskaper gällande egenvård, och den gemensamma uppfattningen är att patienterna är tacksamma för att få sjuksköterskans råd angående basal hygien. Det framkommer att sjuksköterskorna upplever att det saknas samhälleliga strukturer som kan hjälpa människor att kunna bibehålla en god hälsa, trots deras egna försök att upprätthålla en god hälsa så finns inte alltid förutsättningen att underhålla den. De lokala hälsoarbetarna som finns anses vara viktiga för alla människors rätt till upplevd hälsa, för mänskliga rättigheter och för att människor ska få rätt vård när de behöver det.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom i Sverige och antalet drabbade ökar. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. Om behandlingen följs dåligt kan risken för framtida komplikationer öka. Tidigare forskning visar att både anhöriga och sjuksköterskor har bristande kunskap om sjukdomen samt hur de kan stödja patienten. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Detta examensarbete är utformat som en systematisk litteraturstudie och innefattar analys av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman. Det första temat var att uppleva svårigheter i vardagen och det mynnade ut i tre subteman; rädsla och oro, svårigheter med egenvården och bristfälligt bemötande. Det andra temat var att återfå stabilitet i vardagen som mynnade ut i tre subteman; att förstå sin sjukdom, stöd och gemenskap och en förändrad livsstil. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 2 har både positiva och negativa upplevelser av att leva med sjukdomen. Anhöriga och sjukvårdspersonal upplevdes vara den främsta källan för att få stöd. För att kunna ge bra stöd krävs kunskap om vad det innebär att leva med sjukdomen.

Bakgrund: Diabetes är en sjukdom som ökar kraftigt över hela världen, 80-90 procent har diabetes mellitus typ 2 som är den vanligaste sorten. Egenvård är en viktig del av behandlingen som kan förebygga och fördröja att följdsjukdomar och komplikationer uppkommer. Syfte: Att beskriva upplevelser av sjukdom och egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2, samt att beskriva hur datainsamlingsmetoden gått till i de granskade artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Resultat: Personer upplevde det ofta svårt att leva med nya rutiner men med strategier blev det lättare att behålla följsamheten vid egenvården. Personerna upplevde rädsla och ångest över risken att drabbas av följdsjukdomar och komplikationer. Med stöd och information kunde motivationen till livsstilsförändringar öka. En del kände stort stöd av familj och vänner medan andra tyckte att det var jobbigt med pekpinnar eller kände stor besvikelse då hjälpen inte fanns. Sjukvården hade en stor påverkan på egenvården. Majoriteten av de granskade artiklarnas datainsamlingsmetod använde sig av individuella intervjuer. Slutsats: Med goda kunskaper om diabetes mellitus typ 2 och vikten av egenvård hos sjukvårdspersonal, kan det bidra till att på ett bra sätt ge information till personer med sjukdomen. Individanpassad vård är avgörande för att personer själv ska kunna påverka sin egenvård vilket gör att risken för komplikationer och följdsjukdomar minskar. / Background: Diabetes is a disease that is increasing strongly worldwide, 80-90 percent have type 2 diabetes mellitus which is the most common type. Self-care is an important part of treatment that can prevent and delay the occurrence of sequelae and complications. Aim: To describe experiences of the disease and self-care in people with diabetes mellitus type 2, as well as describe how the data collection method was used in the reviewed articles. Method: A literature study with descriptive design. Results: People often found it difficult to live with new routines, but with strategies it became easier to maintain compliance with self-care. The individuals experienced fear and anxiety over the risk to develop complications and sequelae. With support and information, the motivation for lifestyle changes could increase. Some felt great support from family and friends, while others felt it was difficult with pointers or felt disappointing when the help was not available. The health care had a major impact on self-care. The majority of the collected articles' data collection method used individual interviews. Conclusion: With good knowledge of diabetes mellitus type 2 and the importance of self-care in healthcare professionals, it can help to provide information to people with the disease. Individualized care is crucial for individuals to be able to influence their self-care, which reduces the risk for complications and sequelae.

Abstrakt Hemodialys innebär en livsuppehållande behandling och ges i dagens läge som assisterad intermittent dialys på institution där gängse praxis är fyra timmar tre gånger i veckan. Patienterna kan även erbjudas möjlighet till egen behandling under eget ansvar i hemmet, hemhemodialys, där behandling kan ske enligt patientens eget livsmönster. Inom dialysvården har denna typ av behandling funnits länge men är i ständig utveckling. Vårt syfte var att beskriva patientens upplevelse av hemhemodialys för att få en bättre förståelse mellan vårdpersonal och patient. Vi har använt oss av en litteraturstudie med ett inifrånperspektiv, med fokus på patientens upplevelse. Tre olika sökmotorer valdes för att systematiskt samla in kvalitativa studier som därefter kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem olika huvudkategorier; att självuppfattningen förändrades, att hjälp och stöd ger trygghet, behov av individuellt anpassad undervisning, att det kräver anpassning i hemmet samt att ökad frihet och flexibilitet ger ökad hälsa. Mest framträdande var skillnaden från att vara en patient till att känna sig som en person med möjlighet att leva ett normalt liv med signifikant ökad livskvalitet. Det finns dock brister i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och därför måste sjuksköterskan bli bättre på att erbjuda personcentrerad vård för att ge patienten de bästa förutsättningarna för en god egenvård. Behandlingsmetoden har inte enbart visat sig förbättra livskvaliteten och överlevnaden för patienterna men förefaller också mer kostnadseffektiv. Dessutom genererar den mindre behov av vårdpersonal och således finns det mycket att vinna även för sjukvården.

Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som är förknippat med hög dödlighet. Tillståndet medför ett frekvent behov av sjukvård och utgör en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Hjärtsviktsvården har även påverkan på ett samhällsekonomiskt plan, då en betydande del av den svenska sjukvårdsbudgeten går till denna vård. Personer med hjärtsvikt lever under oförutsägbara förhållanden och kan behöva genomgå stora livsstilsförändringar. Tillståndet är både fysiskt samt psykiskt påfrestande och påverkar såväl patienter som deras närstående. Syftet var att genom en allmän litteraturstudie belysa sjuksköterskors omvårdnad av patienter med hjärtsvikt. Litteraturstudiens resultat grundades på 10 vetenskapliga artiklar som framkommit genom en systematisk litteratursökning. I resultatartiklarna kunde tre kategorier av omvårdnad identifieras: sjuksköterskors stödjande funktion, sjuksköterskors utbildande funktion samt sjuksköterskors instrumentella funktion. Den stödjande funktionen innebär att omvårdnaden personcentreras samt att sjuksköterskor samarbetar med och agerar som psykosocialt stöd för patienter. Den utbildande funktionen innefattar att sjuksköterskor informerar samt utbildar patienter om hjärtsvikt, dess inverkan på patienters liv samt egenvård. Informationen och utbildningen syftar till att öka patienters medvetenhet samt göra dem kapabla att hantera tillståndet. Den instrumentella funktionen innebär att sjuksköterskor utifrån mätvärden och bedömningar kan utvärdera patienters symtom och tecken på hjärtsvikt samt medicinska och omvårdnadsmässiga behov. / Heart failure is a serious condition associated with high mortality. The condition entails a frequent need for medical care and constitutes a major part of the Swedish health care system. Heart failure care also has an impact on a socioeconomic level, as a significant part of the Swedish health care budget is dedicated to this care. People with heart failure live under unpredictable conditions and may need to undergo major lifestyle changes. The condition is both physically and psychologically stressful and affects both the patients and their relatives. The purpose of the general literature study was to illustrate nurses’ care of patients with heart failure. The results of this literature study are based on 10 scientific articles, which were found through a systematic literature search. Three categories of nursing care were identified in these articles: the nurses’ supporting function, the nurses’ educational function, and the nurses’ instrumental function. The supportive function includes a person-centred nursing approach, and also that nurses cooperate with and act as a psychosocial support for patients. Within the educational function, nurses inform and educate patients about heart failure, its impact on patients’ lives, and self-care. This information and education aim to increase patient awareness and enable them to manage their condition. The instrumental function is comprised of nurses’ evaluation of patients’ symptoms and signs of heart failure, as well as the evaluation of medical and nursing needs based on measurements and assessments.

I takt med att befolkningen blir allt äldre och bakomliggande sjukdomar som hypertoni och diabetes ökar i samhället kommer allt fler drabbas av kronisk njursvikt. Något som kommer ställa krav på sjukvården både ekonomiskt och resursmässigt. Leva med kronisk njursvikt och dialysbehandling kan komma att påverka flera aspekter av patientens liv både psykiskt, fysiskt och socialt. Det är därför av vikt att sjuksköterskan har förmåga att individanpassa undervisning och omvårdnad utifrån patientens behov samt finnas till som stöd och vägledare. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att leva med peritonealdialys (PD). Studien är utförd som en allmän litteraturstudie med systematisk metod. Genom bearbetning av vetenskapliga artiklar framkom tre kategorier. Att anpassa livet, att kroppen förändras och att relationer förändras. I resultatet framkom en bred variation av hur patienterna valde att integrera PD som en del av livet och hur de utformade strategier för att bemästra den nya situationen.  Hur patienterna upplevde sin behandling och dess påverkan på det vardagliga livet sågs olika bland deltagarna. Även sjuksköterskans roll visade sig mångdimensionell och betydande för denna patientgrupp. Ur resultatet framgick det att sjukvården behöver optimera patientundervisningen, person-centrera omvårdnaden och eliminera osäkerhet och rädsla hos patienter och anhöriga relaterat till okunskap. / In a society where people get older and conditions such as hypertension and diabetes is on the rise more people will get afflicted by chronic renal failure. Something that will make huge demands on healthcare, both financially and resourcefully. Living with chronic renal failure and dialysis treatment may affect several aspects of the patient's life, both mentally, physically and socially. It is therefore important that the nurse has the ability to individualize education and nursing according to the needs of the patient, as well as being able to support and guide. The aim of this study was to describe patients' experiences of living with peritoneal dialysis (PD). The study is conducted as a literature review with an systematic method. By processing scientific articles five categories revealed: to adapt life, the body changes and relationships takes new turns. In the result there was a broad variation of how the patients choose to integrate PD as a part of their lives and how they formed strategies to master their new situation. How the patients perceived their treatment and their impact on everyday life were seen differently among the participants. The nurse's role also turned out to be multidimensional and of great importance for this patient group.  From the results it emerged that health care has some work to do to optimize education, individualize nursing and eliminate the uncertainty and fear of patients and relatives related to the lack of knowledge.

SAMMANFATTNING Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes i världen och ökar lavinartat, det är en allvarlig endokrinologisk, progressiv sjukdom med stor risk för komplikationer. Då patientens livskvalitet är ett högt prioriterat mål behövs en hög grad av egenvård. För att patienten ska ha en möjlighet att lyckas bra i sin egenvård bör sjuksköterskan bistå med kunskaper inom omvårdnad i form av utbildning, stöd och information. Syfte: Syftet var att beskriva vilken information och stöd kring egenvård som vuxna individer med diabetes mellitus typ 2 finner värdefull samt redogöra vilka undersökningsgrupper som ingår i de inkluderade artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som bygger på tolv vetenskapliga artiklar sökta i PubMed med sökorden Diabetes Mellitus Type 2, Self Care, samt Information. De är bearbetade av båda författarna. Huvudresultat: Flertalet patienter uttryckte behov av stöd och information från vård-givaren kring kost, fysisk aktivitet samt viktreducering. Utbildning på grupp- samt individnivå värderades högt, särskilt att dela erfarenheter med andra. Dessa utbildnings-insatser visade sig i form av stärkt självkänsla och därmed genom egenvård hantera sin sjukdom på ett adekvat sätt. Mobilbaserat egenvårdsstöd uppfattades meningsfullt och medförde god kontroll av diabetessjukdomen. Blodtester användes för att utvärdera effekten av olika beteendeförändringar. Slutsats: Utbildning på grupp- samt individnivå ansågs värdefull, men även web- och mobilstöd värderades högt. Patienter med typ 2 diabetes önskar information och stöd i allt högre grad, vårdgivaren och sjuksköterskan med kunskaper inom omvårdnad har därmed en nyckelroll för att förbättra egenvården. / ABSTRACT Introduction: Diabetes mellitus type 2 is the most common form of diabetes in the world and is rapidly increasing, it is a serious endocrinology, progressive illness with high chance of complications. Due to the patients life quality being a very important priority it is necessary for a continuous and rigorous selfcare. In order for the patient to have an opportunity to do so the nurse needs to support the patient with knowledge in the form of education, assistance and information. Purpose: The main purpose of this study is to describe what type of information, knowledge and support in regards to selfcare for grownups are valuable and helpful for individuals with diabetes mellitus type 2. Method: A descriptive literature study based upon twelve scientific articles found from PubMed database using the search words Diabetes Mellitus Type 2, Selfcare and Information. Both authors have processed the articles and search words. Aim objective: Numerous patients expressed the need for support and education concerning food, physical activities and weight balance. Education in group and individual levels are highly demanded, especially to share individual experiences between diagnosed patients. The educational activities generated an increased feeling of self-esteem and an opportunity through selfcare of being able to treat yourself in a correct manner. Mobilized selfcare support was considered useful and resulted in good control over Diabetes. Blood samples where used to examine the effect of different behavioral changes related to the treatment. Conclusion: Education in group and individual levels are considered very import-ant and valuable, furthermore web- and mobile support were also considered valuable. Patients with type 2 diabetes desired information and support in to a greater extent, the caretaker and nurse with their knowledge within care, have a key role in the process of improving selfcare treatment for the diagnosed patients.

Bakgrund: I Sverige har naturläkemedel huvudsakligen använts på patienters eget initiativ och utan kontakt med vårdgivare. Många tror att naturmedel inte är mediciner utan säkra och naturliga i tillägg till en hälsosam diet. Precis som konventionella läkemedel kan naturmedel ge upphov till både biverkningar och interaktioner. Det finns få rapporterade biverkningar av godkända naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Syfte: Syftet med studien är att undersöka användandet av naturmedel som egenvård, hur vårdgivare och patienter kommunicerar om naturmedel som egenvård samt kunskapen om naturmedel hos vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa studier. Resultat: Resultatet i denna studie visar på ett varierat användande av naturmedel. Det som framkommer är att det är mer kvinnor och framförallt högutbildade personer som använder det i högre utsträckning. Det är få som väljer att diskutera sin användning av naturmedel med läkare eller annan vårdpersonal. Vårdpersonal frågar å sin sida heller inte om patienter använder sig av naturmedel. Slutsats: Vårdpersonal skattar sin kunskap om naturmedel som låg eller obetydlig men att många ville lära sig mer om naturmedel. För att undvika biverkningar och interaktioner bör användandet av naturmedel uppmärksammas inom vården. / Background: Natural remedies have mostly been used on the initiative of the patient without contact with healthcare staff in Sweden. Many people believe that natural remedies are a safe and natural supplement to healthy living and not a medicine. Just like ordinary drugs, natural remedies can cause side effect and interactions with other medicines. There are few reported adverse effects of herbal medicine and traditional medicine. Aim: The aim of this study was to examine the use of natural remedies as a selfcare treatment, to study the communication between healthcare staff and patients and to study the knowledge of natural remedies among healthcare staff. Method: The study is in form of a literature review based on quantitative studies. Results: The result indicates a range of uses of natural remedies. It is predominantly women and especially highly educated people who use natural remedies. Only a few choose to discuss their use of natural remedies with their doctor or healthcare staff. Healthcare staff do not tend to ask the patients about their use of natural remedies. Conclusion: Healthcare staff rate their knowledge about natural remedies as being low or insignificant, but many would like to learn more about them to avoid adverse effect or interactions, the use of natural remedies needs to be highlighted within the health service.