Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär svårigheter med andningsflödet genom luftvägarna. Sjukdomen utvecklas smygande och lungkapaciteten avtar gradvis. Sjuksköterskan bör se över patientens egenvårdsförmåga och därefter anpassa information/utbildning och stöd. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ta till hjälp för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metod: 15 artiklar från PubMed och Cinahl analyserades med innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien. Även manuell sökning gjordes. Resultat: Två kategorier framträdde tydligt i resultatet; information/utbildning och stöd. Sjuksköterskans arbete med att informera/utbilda patienter samt att ge individuellt stöd kunde underlätta egenvårdsförmågan hos personer med KOL. Diskussion: För att uppnå egenvård fanns vissa centrala begrepp som sjuksköterskan kan följa; att få patienten delaktig, att situations-och individanpassa och att ha en helhetssyn. Konklusion: Mer kunskap och träning i att informera/utbilda samt att ge stöd till personer med KOL behövdes för att deras behov skulle tillgodoses.

Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård. Vidare visar studien hur brist på motivation och rädsla för senkomplikationer påverkar egenvården. Många patienter hade även svårt att identifiera sig som diabetiker. Mer forskning kring hur kunskapsinlärningen om diabetes typ 2 sjukdomen skiljer sig mellan olika patienter vore av intresse.

No description available.

Bakgrund: Astma är en folksjukdom som ökar kraftigt bland den svenska befolkningen. Sjukdomens svårighetsgrad kan påverka livskvalitet och arbetsförmågan.För att kunna hantera sjukdomen och minska besvären kan sjuksköterskan lära ut handlingar för egenvård. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor undervisar vuxna patienter med astma bronkiale. Metod: Litteraturstudien grundade sig på tidigare forskning och användes 10 vetenskapliga artiklar från Cinahl, PubMed och Psykinfodatabas. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Litteraturstudie visade sig på tre olika huvudkategorier. Sjuksköterskan förmedlar kunskap om egenvård genom att göra patienten delaktig, utforma individuellt anpassad utbildning och involvera anhöriga. Att upprätta handlingsplan görs tillsammans med patienten med hjälp av sjuksköterskan. Att kommunicera och ge stöd är en viktig komponent i patientens behandling. Slutsats: Inom vården kan man utgå från Orems och Suzie Kims domäner för en god egenvård. Egenvård bör utföras så gott som möjligt för att främja patientens välbefinnande. / Background: Asthma is a widespread disease that is increasing dramatically among the Swedish population. Diseases severity may affect quality of live and working ability. Inorder to cope with the disease and improve health nurse can teach acts of self-care. Aim: To illuminate how nurses teach adult patients with asthma bronchial. Method:The literature review is based on previous research and used 10 scientific articles from database, Cinahl, PubMed and PsycInfo. The review has encompassed both qualitative and quantitative reference. Results: The analysis of the articles revealed three different main categories. The nurse conveys knowledge about self-care by making patient involvement, develop individualized education and involve relatives. The preparation of action plan with the patient is positive for the treatment. To communicate and provide support is an important component of patient treatment. Conclusion: In healthcare it can be assumed Orems and Suzie Kims domains for a good self-care. Self-care should be performed as best as possible to promote patient comfort.

No description available.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanställa bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen. Syftet var även att sammanställa vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som användes var ”leg ulcer”, ”compliance” och ”nursing”. Resultatet baserades på tio artiklar där fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet. Fyra kvantitativa artiklar samt en kvalitativ artikel använde bekvämlighetsurval, fem kvalitativa artiklarna använde strategiskt urval. Bidragande faktorer som påverkade patientens följsamhet till egenvårdsråd som gavs av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen var smärta och obehag, patientens och sjuksköterskans bristande kunskaper, inkonsekventa råd, tillit till behandlingen och sjuksköterskan, förlust av identitet och självständighet samt övriga faktorer så som depression, demens och self-efficacy. Bidragande faktorer till bristande följsamhet gällande bensårsbehandling var komplexa. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har förståelse för vilka faktorer som påverkar följsamheten för att kunna individanpassa råden och förhoppningsvis öka följsamheten. / The purpose of this descriptive literature review was to describe and summarize the contributing factors that influence patient's compliance to the self-care advice given by nurses regarding leg ulcer treatment. The aim was also to compile the quality of included articles and what relevance the sample had on the included articles results. The search for scientific articles were selected from the databases PubMed and Cinahl with the keyword ”leg ulcer”, ”compliance” and ”nursing”. The result was based on ten articles, of which four articles had high-quality, five articles had medium quality and one article had low quality. Four quantitative articles and one qualitative article ​​used a convenience sample, five qualitative articles used a purposive sample.LyssnaLäs fonetiskt The contributing factors that influenced patient's compliance to the self-care advice given by nurses regarding leg ulcer treatment proved to be pain and discomfort, the patient’s and the nurse’s lack of knowledge, inconsistent advice, trust in the treatment and the nurse, loss of identity and independence as well as other factors such as depression, dementia and self-efficacy. Factors contributing to poor compliance with leg ulcer treatment were complex. It is therefore important that the nurse has an understanding of the factors that influence compliance to personalize the advice and hopefully increase compliance.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvård och hur de upplevde sin livskvalitet utifrån utförda egenvårdsåtgärder. Metod: Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på en vårdcentral där nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick själva avgöra deltagande genom att kontakta vårdcentralen. Data strukturerades med en innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvård, upplevelse av livskvalitet, egenvårdsåtgärder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvårdsåtgärderna var främst kost och fysisk aktivitet men även fotvård, synundersökningar, stresshantering, blodsockermätning, hålla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2. Majoriteten av informanterna upplevde att deras livskvalitet inte påverkades negativt av egenvårdsåtgärderna. En minoritet kände en viss påfrestning av att behöva ha dessa egenvårdsåtgärder i åtanke. Det framgick även att enstaka upplevde bättre livskvalitet relaterat till sjukdomen. Slutsats: Diabetes typ 2 är en folksjukdom vilken kommer att öka nationellt och internationellt. De vanligaste egenvårdsåtgärderna en patient med diabetes utför är fysisk aktivitet och kost. Sammanfattningsvis upplevdes egenvårdsåtgärder inte påverka patienternas livskvalitet. Däremot upplevde enstaka patienter en viss påfrestning gällande utförandet av egenvårdsåtgärder. / Aim: The aim of the study was to investigate how patients with diabetes type 2 performed their self-management and how they experienced their quality of life related to the fulfilled self-management. Method: This study was an explorative study composed after a qualitative method. The data were gathered at a care center with interviews and remained of nine patients who had diabetes type 2. The patients decided participation by contacting the care center. The data were processed with a content analysis. Result: The study was classified in four categories; experience of self-management, experience of quality of life, intervention of self-management with quality of life and diabetes type 2 with quality of life. The most common interventions were diet and physical activity, also care of the feet, vision screening, stress management, measure the blood glucose, not gain any more weight or avoid visceral fat and to be updated within the subject. The majority of the informants perceived that their quality of life not was affected adversely by the interventions. Some felt distress having to think about all the essential interventions. It also appeared that some informants experienced a better quality of life related to the disease. Conclusion: Diabetes type 2 is a widespread disease which will increase all over the world. The most common and most important interventions of self-management is diet and physical activity. In summary the interventions did not influence on the patients quality of life. However, some patients experienced tension to do the interventions of self-management.

Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att empowermentfokuserad omvårdnad ger förbättrade kliniska värden, ökat självförtroende och positiva känslomässiga reaktioner vilket har positiv inverkan på diabetespatienternas välbefinnande. Empowermentfokuserad omvårdnad ger även ökad kunskap och lär patienten hantera sin diabetes i det dagliga livet vilket stärker patienternas egenvårdsförmåga. Resultatet kan ge sjukvårdspersonal ökad insikt om vikten av att arbeta empowermentfokuserat.

Både nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta länder. Sjukdomsdebuten kryper allt lägre ned i åldrarna och kräver att individen utför en adekvat egenvård för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vid typ 2 diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig påverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvård: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vårdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förståelse och Upplevelsen av att hantera sina känslor. Kvinnor påverkas i stor utsträckning av den information och det bemötande de får av vårdgivare både efter att ha fått diagnosen och vidare. För att kvinnor ska stärkas i sin egenvårdskapacitet bör stöd och information anpassas till kvinnans aktuella livssituation. Familjen har stor betydelse för kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vilket kräver att omvårdnaden även bör innefatta familjen. Vidare forskning bör fokusera på familjens upplevelse när någon i familjen drabbas av typ 2 diabetes.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas. Sjuksköterskans kunskap och förståelse om patientens egen sjukdomsupplevelse samt copingstrategi ledde till att patienten tog en mer aktiv roll i sjukdomshantering. Patienters behandling borde inriktas på livsstilsförändringar, som till exempel psykosocial arbetsmiljö, kost, fysisk aktivitet, samt stresshantering. Genom att patienten förde dagbok över kostintag och sedan gjorde jämförelser med ökade eller minskade symtom kunde faktorer identifieras i matvanor samt kostintag som inverkade på symtomen. Dorotea Orems omvårdnadsmodell har legat till grund för denna studie där tron på människans egna resurser framhålls.