Bakgrund: Hjärtsvikt är ett folkhälsoproblem som drabbar många personer i Sverige och världen. Behandlingen består av läkemedel, kostvanor samt fysisk aktivitet. Rekommendationer och forskning visar på fysisk aktivitets positiva effekt men efterföljs inte. I ett allt mer stillasittande samhälle blir rörelse och en aktiv vardag viktig för personer med hjärtsvikt.   Syfte: Att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med hjärtsvikt.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod samt induktiv ansats har gjorts. Totalt har elva vetenskapliga artiklar granskats och analyserats, enligt Fribergs analys i fem steg. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom anpassning till en förändrad vardag samt behov av stöd och underlättande miljö som teman. Personerna med hjärtsvikt upplevde rädsla och oro i relation till fysisk aktivitet samt en känsla av otillräcklig kunskap och information. Det beskrevs hur de dagliga aktiviteterna anpassades efter kroppens förmåga samt vikten av stöd belystes.  Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att informationen om den fysiska aktivitetens vikt i behandlingen samt att specifika råd förmedlas är betydande. För sjuksköterskan är det viktigt att individens befintliga eller obefintliga stödnätverk uppmärksammas, för att kunna stödja individen till fysisk aktivitet och en fungerande egenvård utifrån Orems egenvårdsteori.

No description available.

Diabetes typ 2 är vanligaste diabetesformen och en kronisk sjukdom som påverkar kroppen upptagningsförmåga av glukos i vävnader. Sjuksköterskan har en nyckelroll att bedöma patientens behov, ge stöd genom enkla råd i levnadsvanor vilket visar sig hindra framtida komplikationer och att problem uppkommer i patientens egenvård. Syftet med studien är att beskriva patienters med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd i egenvård. En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa design gjordes. Analys av artiklarna utgick ifrån Fribergs design. I Resultatet framkom fem huvudkategorier som besvarade studiens syfte: Stöd i förståelse av egenvårdens betydelse, Stöd i egenvårdshantering, Delaktighet i egenvård, Trygghet i mötet och Stöd genom utbildningsprogram. I diskussionen belystes studiens resultat att patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd som en viktig resurs i patienters egenvård. Information, trygghet och delaktighet är återkommande begrepp som patienterna upplevde var stärkande vilket bidrog till ökat självförtroende och känsla av att vara delaktig i sin vård. Patienterna uppskattade sjuksköterskans stöd när vårdplanen var individuellt anpassad.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 ökar globalt. DMT2 har olika riskfaktorer som kan leda till sjukdomen såsom övervikt, rökning och ärftlighet. En viktig del av behandlingen vid DMT2 är egenvårdsåtgärder och dessa är de hälso- och sjukvårdsåtgärder som personer kan utföra själv hemma eller med hjälp av en anhörig eller en personlig assistent. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 15 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Vårdpersonalen var en nyckelsten till upplevelsen av egenvården då deras inflytande skapade grunden för en fungerande egenvård. Digitala hjälpmedel kunde ha en positiv inverkan på upplevelsen av egenvården då den ökar tillgängligheten till information och vårdpersonal. Livsstilsförändring vid DMT2 kunde bidra till en upplevelse av isolering och hjälplöshet i sjukdomen. Familjen kunde agera som ett stöd och ett hinder i egenvården. Egenvården upplevdes som ett hinder till att delta i sociala sammanhang. Begränsningar i egenvårdskvalitén kunde orsakas av socioekonomiska aspekter. Slutsats: Professionella stödinsatser ansågs inverka på upplevelsen av egenvården. Diabetesanpassad kost kunde orsaka sociala hinder och försämra livskvalitén. Självtester av blodsocker samt fysisk aktivitet motiverade till fortsatt egenvård. Resultatet av litteraturstudien kan användas för att vårdpersonal ska få en ökad förståelse av personers upplevelser av egenvård.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är en kronisk systemsjukdom med metabola störningar. Sjukdomen orsakar hyperglykemi på grund av utvecklad insulinresistens och ß-cells   dysfunktion. Okontrollerad DMT2 kan förorsaka komplikationer hos patienten exempelvis hjärt- och kärlsjukdom. Behandlingen inkluderar livsstilsförändringar och läkemedel. Trots att livsstilsförändringar har påvisad god effekt mot sjukdomen är följsamheten till icke-farmakologiska egenvårdsåtgärder lägre än för medicinordinationer. Det är därför nödvändigt att veta vilka faktorer som påverkar följsamheten till icke-farmakologiska egenvårdsåtgärder. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar följsamheten till icke-farmakologiska egenvårdsåtgärder hos vuxna med Diabetes Mellitus Typ 2. Metod: Litteraturstudiens metod utgick från Polit och Becks (2016) nio steg. Databassökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter urvalsprocessen och kvalitetsgranskning bestod resultat av elva (N= 11) artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i sex (N=6) kategorier: Patienters kunskap om diabetes och egenvård, Patienters attityder och beteenden mot diabetes och egenvård, Patienters stöd från familj och närstående i egenvård, Patienters samsjuklighet som en hämmande faktor, Demografiska faktorer och Behandlingsrelaterade faktorer. Slutsats: I litteraturstudien belyses faktorer som stödjer eller hindrar följsamheten till icke-farmakologiska egenvårdåtgärder. Resultatet påvisade vikten av patientens kunskaper i egenvård, patientens attityd och beteende till egenvård, närståendes stöd, patientens samsjuklighet och demografiska- och behandlingsrelaterade faktorer.

Bakgrund: Att leva med diabetes mellitus (DM) innebär konstant egenvård med exempelvis övervakning av blodglukosvärden. Mobilapplikationer (MA) utvecklas snabbt och idag finns MA vars syfte är att hjälpa patienter med DM hantera sin egenvård. Syfte: att belysa mobilapplikationers inverkan på egenvård av diabetes mellitus ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt enligt Polit och Becks (2017) nio steg, kvalitetsgranskning av artiklar enligt Polit och Beck (2017) mallar för kvalitetsgranskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Databearbetning: Artiklarna analyserades med induktiv ansats. Teman bildades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Grundades på tio artiklar. Artiklarna presenteras i tre teman; Stöd i egenvård, Kommunikation mellan patient och sjukvårdspersonal och Själv- och sjukdomsinsikt. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visar att en MA är ett utmärkt hjälpmedel i egenvården om patienterna har fått rätt information och har ett bra stöd av sitt diabetesteam. Det kan hjälpa patienterna att få en insikt i sin sjukdom genom att MA registrerar hur mycket motion de får samt vilken kosthållning patienten har. Det som framkom tydligast i litteraturstudiens resultat var behovet av stöd i egenvården av sjuksköterskan och annan vårdpersonal. Patienterna behöver mer utbildning och med det kommer fler att känna kontroll över sin sjukdom.

Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk mag- och tarmsjukdom. Av de som lever med mag- och tamproblematik har 10% IBS som grund till sina besvär. Utgångspunkt vid diagnostisering är patientens anamnes och uteslutande av andra potentiella sjukdomar. IBS underskattas ofta av vårdpersonal och patienter blir felaktigt bemötta. Detta har en stor inverkan på de drabbades redan svåra vardag då det inte finns något botemedel mot sjukdomen. Det råder en kunskapsbrist kring denna sjukdom. Därför känns det väsentligt att belysa patienters erfarenheter av att leva med IBS. Med hjälp av befintliga studier och tidigare forskning gjordes en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar ingick. Efter att ha läst våra utvalda studier framkom fyra teman med åtta subteman där erfarenheter skildras om hur det är att leva med IBS och hur patienternas livskvalité påverkas. I resultatet framkommer hur deltagarna upplever skam, skuld och rädsla i att deras omgivning och/eller sjukvården inte ska ta deras besvär på allvar. Det framkom även att det fanns ett kunskapsbehov hos patienterna där egenvård kunde minska risken för insjuknande och ge symtomlindring. Då patienternas besvär inte tas på allvar så utsätts de för ett vårdlidande av sjukvården. Ökad kunskap hos både vårdpersonal och patienter har en betydande roll för att minska ohälsa. Genom en större öppenhet och kunskap kunde patienter hitta nya lösningar på sina problem och en lättnad över att känna sig förstådda.

No description available.

Bakgrund: Egenvård vid kronisk hjärtsvikt utgör en central del i behandlingen eftersom personen behöver genomföra en livsstilsförändring. Medicinsk behandling, fysisk aktivitet och hälsosam kost är betydelsefulla komponenter i förändringen av livsstilen. Egenvård utförs i hemmet med stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt uppfattar sin förmåga att hantera egenvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes som utgick från 12 artiklar där resultatet utformades utifrån personers perspektiv. Artiklar till resultatet var publicerade mellan 2012–2022. Databaserna Cinahl och Medline användes vid datainsamlingen som vidare analyserades med Fribergs beskrivning av kvalitativ analys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier. Kategorin Behov av kunskap, information och råd beskrevs av personerna som att de uppfattade att de hade bristande kunskap och att det hade positiva effekter då de erhöll kunskap och information. Kategorin Motivationens betydelse handlade om att det fanns faktorer som motiverade personen till egenvård men att det också fanns hinder för motivation. I kategorin Behov av stöd och delaktighet beskrevs att stöd från sjukvård och familj var av betydelse men att det också fanns hämmande faktorer för att kunna vara delaktig och utföra egenvården. Kategorin Förmågan att kunna utföra egenvård handlade om uppfattning om följsamheten till egenvård men också om hinder för att utföra egenvård. Slutsats: Litteraturöversikten visar att ökad förståelse kring uppfattningar om egenvård är viktigt för att främja följsamhet och efterlevnad av egenvård. Vidare forskningsförslag är att utforska hur digitalisering och e-hälsa kan effektivisera egenvård i framtiden. / Background: Self-care in chronic heart failure is a central part of the treatment where people need to implement a lifestyle change. Medical treatment, physical activity and a healthy diet are important components in changing your lifestyle. Self-care is performed at home with the support of health care professionals. Aim: The aim was to describe how people with chronic heart failure perceive their ability to handle self-care. Method: A literature review with a qualitative design was conducted including 12 scientific articles where the result was designed from a person's perspective. The included articles to the result were published between 2012–2022. The databases Cinahl and Medline were used in the data collection, which was further analyzed using Friberg's analysis method. Results: The results revealed four categories. The category Need for knowledge, information and advice was described by the persons as perceiving that they had a lack of knowledge and that it had positive effects when they received knowledge and information. The category The importance of motivation was that there were factors that motivated the person to self-care but that there were also obstacles to motivation. In the category Need for support and participation, it was described that support from healthcare and family was important, but that there were also inhibiting factors to be able to participate and perform self-care. The category Ability to perform self-care was about the perception of compliance with self-care but also about obstacles to performing self-care. Conclusion: The literature review shows the importance of increasing the understanding of the perception in self-care, for promoting compliance and adherence. Further research proposals are to explore how digitalization and e-health can make self-care more efficient in the future.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är den vanligaste formen av diabetes och den sjukdom som ökar mest i världen. En central del är att patienten själv tar ansvar för behandlingen genom egenvård. Egenvården kan däremot vara svår och komplex för många patienter och de kan vara i behov av stöd för att hantera sin sjukdom. Syfte: Belysa hur patienter med Diabetes mellitus typ 2 erfar stöd från närstående vid utförandet av egenvård. Metod: Litteraturstudien utformades utifrån Polit och Becks (2017) nio steg. Vid databearbetning tillämpades ett induktivt förhållningssätt. Studien är systematiskt utformad och baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav 5 kvantitativa artiklar, 9 kvalitativa artiklar och 1 mixad-metod. Resultat: Fem kategorier identifierades, kosthållning, fysisk aktivitet, läkemedelshantering, glukosövervakning och emotionellt stöd. Slutsats: Studiens resultat visade att patienters erfarenheter tyder på att stöd från närstående hade betydelse för utförandet av egenvården. Företrädesvis underlättade stöd från närstående utförandet av egenvård vid främst kosthållning, fysisk aktivitet och läkemedelshantering. Det framgick även att ett otillräckligt stöd från närstående försvårade utförandet av egenvård.