Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som allt fler personer världen över drabbas av. Studier har visat ett nära samband mellan livsstil och diabetes typ 2. Genom att ha en bra egenvårdsbehandling minskar personen med diabetes risken för senkomplikationer. Här har diabetessköterskan ett viktigt ansvar att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom vägledning i egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva diabetessköterskans erfarenheter av att vägleda personer med diabetes i egenvård. Metod: Mellan januari och mars 2016 genomfördes 16 stycken semistrukturerade intervjuer med diabetessköterskor inom primärvården. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys baserad på Elo och Kyngäs. Kategorier och underkategorier skapades sedan. Resultat: Innehållsanalysen har resulterat i tre kategorier; Grunden för engagemang, Kunskapsöverföring och Organisatoriska faktorer. Under respektive kategori finns 2-4 underkategorier. I resultatet kunde fyra huvudfynd ses vilka var; Diabetessköterskans möjlighet att skapa delaktighet, kunskapen hos både diabetessköterskan och personen med diabetes, grupputbildningarnas hälsofrämjande inverkan och teamets inverkan på vägledningen. Slutsats: Resultatet belyser vikten av att vägledningen bygger på kunskap och leder till ett ökat engagemang hos personen med diabetes. En väl fungerande kommunikation är avgörande för att nå de gemensamma målen samt att det finns ett fungerande team runt personen med diabetes som tillsammans arbetar mot samma mål. / Background: Diabetes mellitus is a chronic disease which affects more and more people around the world. Studies have shown a close relationship between lifestyle and diabetes type 2 and the importance of having a good self-care treatment to reduce the risk of complications. The diabetes nurse has an important responsibility to work with both health promotion and disease prevention through guidance in self-care. Purpose: The purpose of the study was to describe the diabetes nurse’s experiences of guiding people with diabetes in self-care. Method: 16 semi-structured interviews was performed during January – March 2016 with diabetes nurses who worked in primary care. The interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content analysis. Result: The content analysis resulted in three categories; the ground for commitment, Knowledge transfer and Organizational conditions. The four main results in the study was: The diabetes nurse’s possibilities to create participation, knowledge that both the diabetes nurse and the person possessed,  group educations health promoting impacts and the team’s impact on guidance. Conclusion: The result highlights that guidance in self-care should be built on knowledge and lead to a higher level of engagement. A well-functioning communication is crucial to achieve common goals and that the team around the person with diabetes is working together towards the same goal.

Många kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvård och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser påverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvård men också ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvårsteori kopplas till kvinnans egenvård och sjuksköterskans roll. Vidare var syftet även att granska artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urvalsmetod. Denna studie utformades som en deskriptiv litteraturstudie baserade på tio artikar med kvalitativ ansats. Resultatet från dessa artiklar visade att upplevelserna kan delas in i fem olika kategorier. 1. Upplevelse av utmaningar med egenvården och livsstilsförändringar 2. Upplevelse att hantera sina känslor 3. Upplevelse av motivation och engagemang 4. Upplevelse av omgivningens stöd 5. Upplevelse av interaktion med vårdgivare Slutsatsen från studien är att kvinnor med typ 2-diabetes har många erfarenheter runt sin diagnos som påverkar hennes egenvårdskapacitet. Granskningen av artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urvalsmetod visar att urvalet är kritiskt för resultatet. I alla studier som är baserade på urval bör urvalsmetod granskas kritiskt innan några slutsatser tas. / Many women with type 2 diabetes fail in their efforts with self care management. The consequence are medical complications. The purpose of this paper is to look at a number of research articles describing women’s experiences relating to their diabetes diagnosis. These experiences affect the woman's ability to self care but also guides the nurse in her profession on how to best support the woman. Orem's self care deficit theory is tied to the diabetic woman and her self care but also to the role of the nurse. There is also an analysis of the sampling methods used in each of the articles. This study was done as a descriptive litterature study based on ten qualitative research articles. The result from the analysis of the articles shows that the experiences of the diabetic women can be sorted into five categories. 1.     Self-care and lifestyle change 2.     Coping with ones own feelings and emotions 3.     Motivation and engagement 4.     The surrounding support  5.     The interaction with the caregiver/medical expertise. The conclusion that can be made from this study is that women with type 2 diabetes have a lot of emotional experiences relating to the diagnosis that affects their self care management. The analysis of the sampling methods used in each of the articles show that it is critical for the result how the sampling was done and care should be exercised before drawing any conclusions from the results.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en diagnos som ökar i takt med att populationen i världen blir äldre. Patienter med hjärtsvikt kan via egenvård uppnå symtomlindring. Kommunikationen från sjukvården kring hur patienten ska uppnå en god egenvård är bristfällig.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt för vuxna patienter inom öppenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier, “Förståelse och kunskap kring egenvård”, “Behov av stöd för att utföra egenvård”, “Behov av att känna sig delaktig” och “Begränsningar i det vardagliga livet” med tillhörande subkategorier.  Slutsats: För att uppnå en god egenvård krävdes stöd från hälso-sjukvården samt anhöriga. Patienten behövde få känna sig delaktig i egenvården. Informationen kring egenvård från sjukvården ansågs bristande. / Background: Heart failure is a diagnosis that increases as the world's population ages. Patients with heart failure can achieve symptom relief through self-care. Communication from the healthcare system regarding how the patient should achieve good self-care is deficient.  Aim: The aim was to describe experiences of self-care in heart failure for adult patients in outpatient care.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach.  Results: The result was four main categories, "Understanding and knowledge of self-care", “Need for support to carry out self-care", "Need to feel involved" and "Limitations in everyday life" with associated subheadings.  Conclusion: In order to achieve good self-care, support from health care and relatives was required. The patient needed to feel involved in self-care. Information about self-care from the healthcare system was considered insufficient.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 anses vara en välfärdssjukdom där antalet som har sjukdomen ökar i världen. En viktig del av behandlingen är egenvård där personen med diabetessjukdomen har ett stort egenansvar. Vilket kan innebära livsstilsförändringar med nya rutiner. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge personen information och kunskap om sjukdomen för att personen ska kunna utföra egenvården. Egenvården innefattar bland annat att ha kunskap om blodsocker, kost och fysisk aktivitet och hur det påverkar diabetessjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Vid analysen följdes Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två huvudteman: ”Innebar livsstilsförändringar” och ”Betydelsefullt med stöd”.  Svårigheter som uppstod i egenvården var ändrade kostvanor, fysisk aktivitet och förändrade vardagsrutiner. Resultatet visade att egenvården har en del utmaningar där stöd från omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonal kan underlätta hur egenvården upplevdes.  Slutsats: Hanteringen av egenvården innebar förändrade levnadsvanor där anpassningen till det nya livet gick olika fort. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården hade en stor betydelse i hur egenvården fungerade och upplevdes. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a welfare disorder in which the number of people with the disease is increasing in the world. An important part of the treatment is self-care where the person with the diabetes disease has a great responsibility. The nurse has a responsibility to provide the person with information and knowledge about the illness for the person to be able to perform self-care. Aim: To describe the experience of self-care in people with diabetes mellitus type 2. Method: A qualitative literature review with a compilation of 13 scientific articles. The analysis followed Friberg's five-step analysis. Results: The two main themes developed in the literature review's results: "Means lifestyle changes" and "Significant with support". Difficulties that arose in self-care were changing dietary habits, physical activity and changing daily routines. The result showed that self-care has some challenges in which support from the environment and health care personnel can facilitate how self-care was experienced. Conclusion: Managing self-care meant changing living habits where adaptation to the new life went very fast. Support from the environment and health care played a major role in how self-care worked and was experienced.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom i Sverige och globalt. Utförandet av egenvård är viktigt för att en person ska kunna undvika komplikationer och leva ett långt och hälsosamt liv. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes där 16 artiklar analyserades och användes för resultatet. En induktiv ansats har använts. Analysen har gjorts i fem steg enligt Friberg. Resultat: Analysen resulterade i två teman: “Förändrade levnadsvanor” och “Behov av stöd och information”. Förändringar som utfördes gällande fysisk aktivitet och kost innebar en omvälvande omställning i vardagen. Den förändrade kosten medförde hinder i det sociala livet. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården var betydelsefullt. Vilken information som gavs påverkade utförandet av egenvård. Slutsats: Egenvårdshanteringen innebar varierande grad av livsstilsförändringar. Den svåraste förändringen att genomföra var kostanpassning. Information och fungerande stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården underlättade utförandet av egenvård. Litteraturöversikten kan användas som stöd för hälso- och sjukvårdpersonal för att få en övergripande insikt i personers erfarenheter. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing health care concern, in Sweden and globally. The implementation of self-care is a significant part to avoid complications and live a long and healthy life. Aim: To describe people’s experiences of performing self-care in diabetes mellitus type 2. Methods: A qualitative literature review was conducted in which 16 articles were analysed and used for the result. An inductive approach has been used. The analysis  was conducted in five steps according to Friberg. Results: The analysis resulted in two themes: “Changed lifestyle” and “Need for support and information”. Changes regarding diet and physical activity entailed readjustment in the everyday life. Dietary changes were found as a barrier to the social life. Support from both health care, family and friends was meaningful. The information that was provided affected the execution of self-care. Conclusion: The management of self-care involved various extent of lifestyle changes. The most difficult to implement in the daily life was dietary changes. Information and support from surroundings and health care facilitated the implementation of self-care. The literature review may be used as support for health care professionals to achieve more insight in people’s experiences.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som ständigt ökar. Detta hälsoproblem påverkar patienters förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter samt utförandet av egenvård för att minska påverkan av symtomen. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk utgångspunkt. Syfte: var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Genom 13 vetenskapliga artiklar presenteras resultatet i tre huvudteman med respektive subteman: Emotionella utmaningar (förändrade känslor), Fysiska begränsningar (dyspné & fatigue), Stöd genom egenvård (resurser). Slutsats: Patienter upplevde att negativa känslor påverkade deras förmåga att utföra egenvård. Socialt stöd från familjen hade både positiv och negativ påverkan. Samtal med olika professioner var värdefullt för patienterna då de fick ökad kunskap om hjärtsvikt för att hantera sin egenvård. Kunskapsbrister hos vårdpersonalen resulterade till att behövlig information inte förmedlades till patienter med hjärtsvikt vilket kunde orsaka egenvårdsbrist. / Background: Heart failure is a global health problem that is constantly increasing. Symptoms of heart failure affects the performance in activities of daily living and the ability to perform self-care. Proper self-care can decrease symptoms, increase self-esteem and well-being. Orem's theory Self-care deficit nursing theory was used as a theoretical framework. Aim: was to describe chronic heart failure patients experiences of daily self-care. Method: The literature review had scientific articles with a qualitative method which was analyzed by Friberg's (2017).   Results: A total of 13 scientific articles were selected for the results and presented in three main categories with respective subcategories: Emotional challenges (changed emotions), Physical limitations (dyspnea & fatigue), Support through self-care (resources). Conclusion: Patients experienced that negative emotions affected their ability to perform self-care. Social support from the family had both a positive and negative impact. Conversations with various professions were valuable for patients as they gained increased knowledge about heart failure to manage their self-care. Inadequacy in healthcare staff resulted in incorrect information being communicated to patients with heart failure and causing inefficient self-care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.

Patientens upplevelse av illamående vid cytostatikabehandling via portabel infusionspump - Kvalitativ intervjustudie.  Bakgrund: Arbetet handlar om att få cytostatikabehandling via portabel infusionspump då detta är en metod som implementeras i allt fler behandlingsformer. Flertalet studier beskriver de positiva effekterna för patienten och sjukvården, däribland påverkan på patientens upplevelse av illamåendet. Tidigare studier visar att cytostatikabehandling via portabel pump kan bidra till ökad livskvalitet, ökad känsla av kontroll på sig själv och sin vardag, samt lägre grad av cytostatikainducerade biverkningar, däribland illamående. Motiv: På grund av avsaknaden av konkreta studier som tar upp hur biverkningen illamående påverkas av cytostatikabehandling via portabel pump har skribenten valt att försöka tydliggöra om patienternas upplevelse av illamående under en cytostatikabehandling kan förändras beroende på omgiven miljö. Syfte: Att belysa erfarenhet av illamående vid cytostatikabehandling via portabel infusionspump på och utanför sjukhus. Metod: Åtta patienter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ design. Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien mynnade ut i två kategorier: Vård utanför sjukhuset och Sjukhusmiljön på vårdavdelning. Kategorierna delades sedan upp i fyra underkategorier: Flyttat fokus från sjukdom till hopp, Kunskap om hur illamående kan förebyggas och behandlas, Illamående på grund av sjukhusmiljön och Känslan av att vara begränsad och kontrollerad. Konklusion: Patientens autonomi, känslan av sammanhang och förmågan till egenvård i relation till miljön vid erhållen cytostatikabehandling påverkar patientens upplevelse av illamående. / Patients’ experience of nausea during chemotherapy via portable infusion pump - Qualitative interview study. Background: The study is about receiving chemotherapy via a portable infusion pump due to that this method in healthcare is being implemented in more forms of treatments. Many studies are describing the positive effects for the patient and the experience of nausea and the healthcare. Previous studies show that chemotherapy via a portable infusion pump can contribute to increased quality of life, a greater sense of control over oneself and one’s everyday life, and a lower degree of chemotherapy induced side effects, including nausea. Motive: Due to lack of studies that address how nausea is affected by chemotherapy via portable infusion pump, the writer has chosen to try to clarify whether the patients’ experience of nausea during a chemotherapy treatment can change depending on the surrounding environment. Aim: To highlight the experience of nausea during chemotherapy treatment via portable infusion pump in and out of hospital. Methods: Eight patients were interviewed true semi-structured interviews, with a qualitative design. The interviews were further analyzed true a content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in two categories: “Care out of hospital” and “The hospital environment in the care department”. The categories were further divided into four subcategories: “Shifted focus from illness to hope”, “Knowledge of how nausea can be prevented and treated”, “Nausea due to hospital environment and “The feeling of being limited and controlled”. Conclusion: Patient’s autonomy, the sense of coherence and the ability to self-care in relation to the environment when receiving chemotherapy affect the patient’s experience of nausea.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt beskrivs vara ett globalt hälsoproblem. Symtombilden är kronisk med både fysiska och psykiska symtom. Behandlingen är en kombination av farmakologisk behandling och egenvård. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar gjordes i databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier: olika dimensioner av symtom och deras påverkan på egenvård och möjlighet att utföra egenvård. Symtomen kan upplevas både fysiskt och psykosocialt. Kunskap och motivation var en förutsättning för följsamhet till egenvård. Kunskapen kring egenvård beskrivs vara bristfällig. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskan kan få större förståelse för patienters upplevelse av egenvård samt ett ansvar att förmedla kunskap. En god egenvård leder till förbättrad livskvalité och minskade återinläggningar. / Summary Title: A failing heart - Patients experiences of self-care in heart failure. Background: Heart failure is described as a global health problem. Heart failure is a chronic condition with both physical and mental symptoms. The treatment is a combination of pharmacological treatment and self-care. Aim: Describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was conducted. Searches were made in the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed, which resulted in 12 scientific articles that were analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: In the results of the literature review, two categories were founded: different dimensions of symptoms and their impact on self-care and the possibility of performing self-care. The symptoms can be experienced both physically and psychosocially. Knowledge and motivation were important for adherence to self-care. The knowledge about self-care is described as deficient. Conclusion: The literature review shows that the nurse can gain a greater understanding of patients' experience to self-care and a responsibility to impart knowledge. Good self-care leads to improved quality of life and reduced readmissions.

Bakgrund Till följd av psykisk ohälsa kan egenvårdsförmågan komma att brista. Egenvård definieras som individens förmåga att ta hand om sig själv, med eller utan stöd från hälso- och sjukvården. När egenvårdsbrister uppstår kan sjuksköterskan behöva stödja eller helt överta individens egenvård. Egenvård i form av fysisk aktivitet syftar till att undvika sjukdom och främja samt behålla hälsa. Det finns stark evidens för den fysiska aktivitetens positiva påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Trots detta finns det bristande rutiner för hur fysisk aktivitet ska rekommenderas från hälso- och sjukvårdens sida. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters erfarenheter av att utföra egenvård i form av fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa. Metod Denna litteraturöversikt har en icke-systematisk design. De 16 artiklarna som ligger till grund för denna litteraturöversikt är hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Deltagarna i de olika studierna är från 16 år och uppåt. Artiklarna är skrivna på engelska och publicerade mellan 2013 och 2023. Litteraturöversikten bygger på en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet redovisades i tre huvudkategorier med varsina två underkategorier. De primära fynden påvisar att det finns interna såväl som externa motiverande faktorer och barriärer som påverkar engagemanget. Det framkom att självstigma samt bristande stöd utgör begränsande faktorer för utövandet av fysisk aktivitet. Individens behov av att sätta upp mål och skapa en allians till den som utgör ett stöd i detta, visade sig vara av stor vikt för vidmakthållandet. Slutsats Patienter med psykisk ohälsa har en vilja att utföra livsstilsförändringar och utöva fysisk aktivitet. Till följd av patienternas egenvårdsbrister utgör sjuksköterskan en viktig länk för att stödja patienten i sin egenvård. Genom att motivera patienter till att utöva egenvård i form av fysisk aktivitet kan ett lidande minskas och livskvaliteten ökas. / Background  As a result of mental illness, the self-care ability might fail. Self-care is defined as the individual's ability to take care of oneself, with or without support from the healthcare system. When self-care deficiencies arise, the nurse may need to support or completely take over the individual's self-care. Self-care as physical activity aims to avoid illness and promote and maintain health. There is strong evidence for the positive impact of physical activity on physical and mental health. Despite this, there is a lack of routines for how physical activity is recommended by the healthcare system. Aim  The aim of this literature review was to describe patients' experiences of performing selfcare in the form of physical activity in the case of mental illness. Method  This literature review has a non-systematic design and is based on an integrated data analysis that includes qualitative and quantitative approaches. The 16 articles were identified from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The English articles were published between 2013 and 2023 with participants aged from 16 and up. Results  The results were reported in three main categories with two subcategories each. The primary findings demonstrate that there are internal and external motivating factors and barriers that influence engagement. It emerged that self-stigma and lack of support are limiting factors for the practice of physical activity. The individuals need to set goals and create an alliance with their supporter which proved to be important for the continuation. Conclusions  Patients with mental illness have a desire to make lifestyle changes and engage in physical activity. As a result of patients' self-care deficiencies, the nurse is an important link to support the patient's self-care. By motivating patients to exercise self-care as physical activity, suffering can be reduced and the quality of life increased.