No description available.

Tidigare forskning, exempelvis James och Williams (2016), visar att utomhusundervisning kan bidra till ökad förståelse för naturen och dess resurser. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling är två viktiga begrepp i dagens samhälle, då klimathotet och minskningen av biologisk mångfald är ett faktum. Däremot saknas forskning om lärarstudenters syn och agerande för undervisning om ekologisk hållbar utveckling, vilket denna studie undersöker. Studien tar sin utgångspunkt i internationell forskning och i progressiva pedagogiken och pragmatismen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärarstudenter anser att lärarutbildningens utomhusundervisning kommer att påverka deras framtida yrkesroll. Endast lärarstudenter som läser till grundlärare med inriktning mot årskurs 4 - 6 och som läst en kurs i naturvetenskap deltar. Både en enkätundersökning och intervjuer används för datainsamling. Lärarstudenterna kommer från fyra högskolor i Västsverige och samtliga går samma termin i sin utbildning. För att uppnå syftet utgår arbetet från följande frågeställning: Hur anser lärarstudenter, i Västsverige, att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald, på lärarutbildningen, bidrar till deras framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling? Studien består av 39 enkätsvar och tre intervjuer, genomförda med lärarstudenter. Intervjuerna och enkäten analyserades individuellt genom kodning av intervjuer och enkätens öppna frågor samt genom en analys av slutna frågor i statistikprogrammet SPSS. Bortfallet av enkätsvar var försumbart Studiens teoretiska ramverk var en del av analysmetoderna och fanns med under hela arbetet. Intervjuerna och enkätundersökningen bidrog till fördjupade kunskaper om lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling. Lärarstudenterna visade sig positiva till undervisning i utomhusmiljöer och hävdade att det var viktigt för eleverna att förstå konsekvenserna av vårt handlande gentemot naturen. Samtliga visade på didaktiska kunskaper, från utbildningen, som är direkt överförbara till deras framtida elever i agerandet för ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk visar att aktiviteter i utomhusmiljöer, där eleverna får använda flera sinnen, bidrar till ökade kunskaper och medvetenhet om naturen. Lärarstudenterna ansåg att ekologisk hållbar utveckling är bland det viktigaste vi kan undervisa om idag, liksom att ge eleverna verktyg för att kunna främja den ekologiskt hållbara utvecklingen. Slutsatsen är att utomhusundervisning, för lärande om biologisk mångfald, har en till övervägande del positiv effekt på lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling.

AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: Hållbar utveckling – En studie om pedagogers handlingssätt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHållbar utveckling (HUT) är ett komplicerat område som är svårt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. Både politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT kräver att människor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. Här krävs det helhetssyn på människans och samhällets behov. Varje dag överkonsumerar vi människor, framförallt i västvärlden jordens tillgångar och det måste ske en förändring så snart som möjligt. Överkonsumtionen har skapat miljöproblem och dessa är starkt kopplade till den livsstil av överflöd och all för stor konsumtion per person som sker.Syftet med examensarbetet är att genom kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever undersöka varför skolan ska undervisa om hållbar utveckling. Samt varför det är så viktigt att informera om det. Här har två frågeställningar använts för att göra undersökningen mer givande. Frågeställningarna behandlar dels varför det är betydelsefullt att skolan undervisar om HUT samt hur pedagogerna kan göra för att väcka elevernas intresse för hållbar utveckling.Vad som framkommer av resultatet är att såväl pedagoger som elever som tillfrågats att delta i intervjuerna tycker att det är viktigt att undervisa om hållbar utveckling. Därför att ämnet är relevant till samhället vi lever i. Pedagogernas egna intresse tillsammans med läroplanen låg till grund för deras undervisning om hållbar utveckling. Resultat vi kunde se var att elevernas kunskaper var goda i området och hade ett stort intresse och var väl medvetna om miljön och människans påverkan på denna.

This thesis is the result of a final project work carried out by Anna Friestedt and Kristin Sjövall during the spring semester of 2006. The purpose of this work is to investigate in what ways the Indian city Pune is working towards ecological sustainability within the fields of housing and transporting. The work contains a case study of an area in Pune called Magarpatta City. The report is split into four parts. First, laws and regulations both in Sweden and in India that concern ecologically sustainable development are presented. Second, an explanation on existing solutions within housing and transporting in Pune follows, later specified details concerning the case study in Magarpatta City is presented and finally this is analysed. Pune is in many ways working to improve their ways of ecologically sustainable development. In India, and Pune, there are several laws and regulations to regulate sustainable development. Unfortunately it has been a long time since these laws and regulations were updated and by doing so one might achieve sustainability. Pune Municipal Corporation (PMC) has many projects on the go to improve the city environmentally. PMC has brought out an Eco-housing concept which promotes a more ecological way of building. The concept makes it easier for private builders to get a bank loan if the construction is considering several eco-friendly aspects. To achieve more houses constructed in an eco-friendly way Pune and India are in the need of more pilot projects showing eco-friendly materials and construction techniques. PMC is also taking decisions in how to transform the public transportation system to a more environmentally sustainable one. Several different transportations systems are under evaluation. After our time in Pune our meaning is that the Bus Rapid Transit system is the most cost efficient one to implement in Pune. Magarpatta City is an area in Pune that is developed considering the concept ‘walk-to-work and walk-to-school’. The area has made many efforts towards ecological sustainability and is probably the best area in Pune, as well as in all of India, to do a case study at, in the aspect of ecological sustainable housing and transporting. / Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört av Anna Friestedt och Kristin Sjövall under vårterminen 2006. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt den indiska staden Pune arbetar med ekologisk hållbar utveckling i områdena husbyggnation och trafikplanering samt utföra en fallstudie på ett område kallat Magarpatta City beläget i Pune. Arbetet har utmynnat i fyra huvuddelar. Inledande tas upp vilka lagar och förordningar som finns i det svenska respektive indiska systemet. Sedan presenteras på vilka sätt Pune eftersträvar ekologiskt hållbar utveckling inom områdena husbyggnation och transportplanering. Därefter följer en fallstudie av området Magarpatta City där deras lösningar och system tas upp. Avslutande diskuteras det nuvarande systemen och förslag på förbättringsmöjligheter presenteras. Under vår tid i Indien har vi sett att Pune på många sätt arbetar för ekologisk hållbar utveckling. I Indien och Pune finns ett antal lagar och förordningar som styr åt vilket håll utvecklingen bör gå. Tyvärr var det länge sedan många av dessa lagar uppdaterades, så för att bli mer ekologiskt hållbara bör de revideras. Pune Municipal Corporation (PMC, motsvarar kommunen) har tagit fram ett eco-housing koncept där de främjar ett mer ekologisk byggande genom att göra det enklare för privatpersoner att få banklån om de tar hänsyn till ett antal parametrar som bidrar till ett mer hållbart samhälle. För att främja ekologiskt byggande behöver Pune och Indien pilotprojekt som visar ekologiskt hållbara material och konstruktionslösningar. PMC arbetar även med att besluta hur de ska förändra det kommunala transportsystemet till att bli ett mer ekologiskt hållbart sådant. Flera olika system utvärderas för närvarande. Efter våra veckor i Pune har vi kommit fram till att Bus Rapid Transit troligtvis är det mest kostnadseffektiva systemet att arbeta vidare med. Visserligen krävs speciella filer för bussarna och plats på de existerande gatorna är något som Pune inte har gott om, men det behövs förutom det minimalt med investering, ingen räls eller tunnelbana. Området Magarpatta City i Pune är uppbyggt kring konceptet ’gå-till-jobbet’ och ’gå-till-skolan’. Det har i området på många sätt arbetats med ekologisk hållbarhet och är troligtvis det bästa området i Pune, såväl som i hela Indien, att utföra en fallstudie på rörande ekologiskt hållbar husbyggnation och transportplanering.

<p>This thesis is the result of a final project work carried out by Anna Friestedt and Kristin Sjövall during the spring semester of 2006. The purpose of this work is to investigate in what ways the Indian city Pune is working towards ecological sustainability within the fields of housing and transporting. The work contains a case study of an area in Pune called Magarpatta City.</p><p>The report is split into four parts. First, laws and regulations both in Sweden and in India that concern ecologically sustainable development are presented. Second, an explanation on existing solutions within housing and transporting in Pune follows, later specified details concerning the case study in Magarpatta City is presented and finally this is analysed.</p><p>Pune is in many ways working to improve their ways of ecologically sustainable development. In India, and Pune, there are several laws and regulations to regulate sustainable development. Unfortunately it has been a long time since these laws and regulations were updated and by doing so one might achieve sustainability.</p><p>Pune Municipal Corporation (PMC) has many projects on the go to improve the city environmentally. PMC has brought out an Eco-housing concept which promotes a more ecological way of building. The concept makes it easier for private builders to get a bank loan if the construction is considering several eco-friendly aspects. To achieve more houses constructed in an eco-friendly way Pune and India are in the need of more pilot projects showing eco-friendly materials and construction techniques. PMC is also taking decisions in how to transform the public transportation system to a more environmentally sustainable one. Several different transportations systems are under evaluation. After our time in Pune our meaning is that the Bus Rapid Transit system is the most cost efficient one to implement in Pune.</p><p>Magarpatta City is an area in Pune that is developed considering the concept ‘walk-to-work and walk-to-school’. The area has made many efforts towards ecological sustainability and is probably the best area in Pune, as well as in all of India, to do a case study at, in the aspect of ecological sustainable housing and transporting.</p> / <p>Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört av Anna Friestedt och Kristin Sjövall under vårterminen 2006. Syftet med arbetet är att undersöka på vilka sätt den indiska staden Pune arbetar med ekologisk hållbar utveckling i områdena husbyggnation och trafikplanering samt utföra en fallstudie på ett område kallat Magarpatta City beläget i Pune.</p><p>Arbetet har utmynnat i fyra huvuddelar. Inledande tas upp vilka lagar och förordningar som finns i det svenska respektive indiska systemet. Sedan presenteras på vilka sätt Pune eftersträvar ekologiskt hållbar utveckling inom områdena husbyggnation och transportplanering. Därefter följer en fallstudie av området Magarpatta City där deras lösningar och system tas upp. Avslutande diskuteras det nuvarande systemen och förslag på förbättringsmöjligheter presenteras.</p><p>Under vår tid i Indien har vi sett att Pune på många sätt arbetar för ekologisk hållbar utveckling. I Indien och Pune finns ett antal lagar och förordningar som styr åt vilket håll utvecklingen bör gå. Tyvärr var det länge sedan många av dessa lagar uppdaterades, så för att bli mer ekologiskt hållbara bör de revideras.</p><p>Pune Municipal Corporation (PMC, motsvarar kommunen) har tagit fram ett eco-housing koncept där de främjar ett mer ekologisk byggande genom att göra det enklare för privatpersoner att få banklån om de tar hänsyn till ett antal parametrar som bidrar till ett mer hållbart samhälle. För att främja ekologiskt byggande behöver Pune och Indien pilotprojekt som visar ekologiskt hållbara material och konstruktionslösningar. PMC arbetar även med att besluta hur de ska förändra det kommunala transportsystemet till att bli ett mer ekologiskt hållbart sådant. Flera olika system utvärderas för närvarande. Efter våra veckor i Pune har vi kommit fram till att Bus Rapid Transit troligtvis är det mest kostnadseffektiva systemet att arbeta vidare med. Visserligen krävs speciella filer för bussarna och plats på de existerande gatorna är något som Pune inte har gott om, men det behövs förutom det minimalt med investering, ingen räls eller tunnelbana.</p><p>Området Magarpatta City i Pune är uppbyggt kring konceptet ’gå-till-jobbet’ och ’gå-till-skolan’. Det har i området på många sätt arbetats med ekologisk hållbarhet och är troligtvis det bästa området i Pune, såväl som i hela Indien, att utföra en fallstudie på rörande ekologiskt hållbar husbyggnation och transportplanering.</p>

Världen står idag inför en rad olika problem och utmaningar. Flera av problemen kopplas till människors negativa inverkan på miljön, som till viss del beror på en hänsynslöshet till miljön för att sträva efter ekonomisk tillväxt. Resurser delas dessutom orättvist människor sinsemellan, vilket skapar sociala problem. Ett begrepp som inrymmer alla dessa problem och utmaningar är hållbar utveckling. I uppsatsen utgår vi från tre dimensioner av hållbar utveckling, vilka är sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner. Världssamfundet FN har länge varit en drivande part när det gäller frågor som rör hållbar utveckling. De har tillsammans med medlemmarna antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, för att komma tillrätta med problemen. Sverige är ett land som varit med och antagit agendor och strategier inom hållbar utveckling, vilket betyder att de är förbehållna att sträva efter en hållbar utveckling i hela landet. Detta har lett till att Sverige har tagit fram egna mål anpassade efter nationen, som varje kommun i sin tur ska förhålla sig till och arbeta utefter. Ett sätt att arbeta på kommunnivå är att tillämpa ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. Uppsatsens syfte är att undersöka möjligheterna i ett specifikt område för att tillämpa en hållbar samhällsplanering. Vidare är syftet att precisera vilka hållbara åtgärder som är tillämpningsbara för det specifika området. Uppsatsens studieobjekt utgår från tre områden i Karlskoga kommun som vi valt att benämna enhetligt som Södra Sandviken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning, följer en allmän beskrivning för hur begreppet hållbar utveckling används och tillämpas. Dessutom beskrivs den hållbara utvecklingen via tre dimensioner med egenskaper och värden inom varje dimension. För att komplettera bilden av hållbar utveckling innehåller tidigare forskning en mer kritisk syn kring ämnet. En annan del för att besvara syfte och frågeställning är genom att definiera ett sätt att utvärdera hållbar samhällsplanering, i uppsatsen används en modell som Boverket tagit fram på uppdrag av Regeringen. Vidare följer exempel på hållbara samhällsplaneringsåtgärder som har implementerats i olika kommuner. Uppsatsen tar utgångspunkt i Växjö kommuns framgångsrika arbete med att implementera hållbar utveckling i samhällsplaneringen. Som tillvägagångssätt har vi utgått från en dokumentanalys, som kommit till användning när vi studerat de skriftliga källorna, såsom detaljplaner och Översiktsplan. Dessutom för att komplettera bilden av området har två observationsmetoder använts, dels har vi utfört fältobservationer och dels GIS-observationer. Området Södra Sandviken beskrivs i stora drag utifrån utmärkande egenskaper. Södra Sandviken är ett område som till stora delar är obebyggt med enbart några enstaka byggnader, samtliga med samhällsfunktion. Området fyller en viktig funktion då det finns höga natur-, frilufts-, fritids- och rekreationsvärden. I planer och strategier som berör området tas förutsättningar och restriktioner för hållbar utveckling i utgångspunkt. Några av de undersökta planerna är Översiktsplan, Vision 2020 och berörda detaljplaner för området. I beskrivningen av området används även en rapport om att upprätta en camping i Södra Sandviken, som än inte blivit antagen. Dock innehåller rapporten relevant information för området som kommer till användning i analysen. I första delen analysen besvaras fråga ett med utgångspunkt i Karlskoga kommuns förutsättningar och restriktioner för hållbar samhällsplanering i Södra Sandviken. Utifrån befintliga planer, främst Översiktsplan finns det goda förutsättningar för ett hållbart perspektiv i samhällsplaneringen. De sju målen som Boverket definierar utifrån hållbar fysisk samhällsplanerare uppfylls delvis utifrån nuvarande förutsättningar i Södra Sandviken. Den andra delen av analysen utgår från Södra Sandvikens förutsättningar och restriktioner för att tillämpa hållbara åtgärder i området. I den sista delen av analysen analyseras hållbara åtgärders värden, där vi utgår från de åtgärder som föreslagits i föregående del av analysen. Uppsatsen avslutas med en slutsats där Boverkets sju mål för hållbar fysisk samhällsplanering sätts i perspektiv utifrån nuvarande förutsättningar och restriktioner samt med de hållbara åtgärder som föreslås för området. Dessutom bifogas en karta som illustrerar områdets lämplighet utifrån förutsättningar och restriktioner för olika utvecklingsområden, totalt rör det sig om fyra utvecklingsområden, vilka är: område lämpligt för aktiviteter som stärker Naturvärden, område lämpligt för möten, mark som på sikt kan inrymma bostadsbebyggelse och lämpligt område för frilufts- och fritidsliv. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning.

Inledning Detta är en kvalitativ studie om det handlings kompetenta barnet inom ekologisk hållbar utveckling. Detta för att ekologisk hållbarhet är väldigt aktuellt i dagens samhälle på grund av att vi överkonsumerar jordens resurser. Hållbar utveckling är även ett mål som kommer skrivas fram tydligare i den ny reviderade läroplan för förskolan som kommer år 2018. Vårt intresse till att undersöka om barns inkludering i dokumentation och uppföljning kring ekologisk hållbar utveckling härrör från personliga intressen samt forskning. Vi har under vår studietid kommit i kontakt med forskning som visar på att barn ofta blir passiva deltagare inom ekologisk hållbar utveckling, därmed vill vi undersöka hur barnen kan bli handlingskompetenta deltagare. Syfte Syftet är att undersöka hur barn inkluderas i förskolors pedagogiska arbete för att främja ekologisk hållbar utveckling. Metod Materialet till studien samlades in via intervjuer som hölls med fem pedagoger från tre olika förskolor i samma kommun. All insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ analys med Bronnfenbrenners utvecklings ekologiska teori som grund. Resultat Resultatet visar att samtliga av pedagogerna vi intervjuade använder sig av ekologisk hållbar utveckling i förskolan samt att de både dokumenterade och följde upp arbetet tillsammans med barnen. Däremot framkom det att det inte alltid blev en uppföljning kring det vardagliga arbetet. Mycket av det de gjorde verkade ske utifrån rutin och pedagogerna upplevde själva att det inte reflekterade tillsammans med barnen kring varför det gjordes.

Sustainable development and environmental questions are currentsocial issues. Public libraries are supposed to ensure globalchanges and according to Agenda 21 every organisation aresupposed to work towards a sustainable climate. The purpose of this bachelor thesis is to discuss how the conceptsustainable development is mentioned in public library plans, andanalyze the role libraries take in terms of environmentalquestions and sustainable development. The following questionswere discussed: ”Does the concept sustainable developmentoccur in the public library plans and in that case to whatextent?” ”Which similarities and differences can be found in how the concepts of environmental issues and sustainabledevelopment are addressed in the library plans?” A combined quantative and qualitative content analysis was made based on public library policies, using Kathryn Millersconcepts envionmental leader and environmental educator. The result shows that most of the libraries mention sustainable development as a general concept, often as a part of a municipal vision rather than that of a goal of the library. The results also shows that the public libraries that mention ecological sustainable development takes an environmental leadership role rather than aenvironmental educator role. The expressions related to the library as an environmental educator tends to be more substantial than the expressions related to the environmentalleader role. However, it is possible that these expressions of sustainable development is written in a rhetorical sense in away to try to market the library as an organization that contributes to sustainable development.

To achieve a sustainable development in accordance with the UN report “Our common future” the Swedish government has instituted 16 national environmental goals. The municipalities in Sweden have different means of reaching those goals. The purpose of this study was to see if there are any differences in that work regarding the size and location of the municipality. The purpose was also to find out what obstacles the municipalities face and come up with suggestions to overcome those obstacles. The results showed that smaller municipalities generally lack resources for the environmental work and that the issues hindering the bigger municipalities in their work is that other issues such as health care are prioritized over environmental matters. The issues that will be prioritized in the Swedish municipalities are decided by the ruling politicians. One problem with this is that the politicians tend to prioritize issues that are more popular with the inhabitants and that environmental issues thus get overlooked. To improve the environmental work in the Swedish municipalities this have to change. If the environmental work gets more visibility the attitudes of the people might change and that might affect the politicians to make different priorities. If the municipalities have a lack of funds there are special grants that can be applied for from the EU. Those funds can then be used to hire more personnel to work with environmental issues. The municipalities will play an important role if the national environmental goals are to be reached in time.

Forskning visar positiva samband mellan naturmöten, djupare ekologiska kunskaper och miljöattityder. Elever tycker om utomhusundervisning, eftersom de får förstahandserfarenheter och relationen de bygger upp till naturen ändrar deras beteende gentemot den naturliga världen. Denna systematiska litteraturstudiens syfte är att undersöka om naturupplevelser är en god undervisningsmiljö för att främja positiva miljöattityder och en vilja att agera för ekologisk hållbar utveckling. Empirin består av vetenskapliga avhandlingar och artiklar. Studiens resultat visar att naturmöten som plattform är en fungerande ingång till att upplysa elever om ekologi och miljö, samt uppmuntra dem till att verka för ekologisk hållbarhet. Återkommande naturmöten i yngre åldrar kan ge upphov till varaktiga samhörighetskänslor till naturen. Naturmöten garanterar inte positiva miljöattityder, men är en lärandemiljö som kan exemplifiera och åskådliggöra miljöproblem och ekologiska kunskaper. Många interna och externa faktorer påverkar barns attityder och beteenden.