Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om förskollärares olika perspektiv på utomhusundervisning inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling i förskolan. Studiens forskningsfrågor är hur upplever förskollärare att undervisa utomhus? Och vilka för/nackdelar finns det med att bedriva undervisning inom naturkunskap och hållbar utveckling utomhus? Studien är relevant eftersom undervisning beskrivs ofta i både förskolans läroplan och skollagen. I dagens samhälle är miljöfrågan väldigt stor och det är nödvändigt att börja arbeta med den redan i förskolan. Vi har därför intervjuat sex olika förskollärare genom semistrukturerade intervjuer om hur de ser på utomhusundervisning generellt samt inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling. Vi har sedan använt oss av en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod för att analysera svaren. Resultatet visar att förskollärarna överlag är positivt inställda till utomhusundervisning och talar om fler fördelar med det än nackdelar. Förskollärarna har även samma inställning till utomhusundervisning inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling. I studiens slutsats lyfts det fram att utomhusundervisning inom naturkunskap och ekologisk hållbar utveckling är positiv eftersom barnen får förstahandserfarenheter av olika fenomen inom de olika ämnena. Slutsatsen visar dock också att ämnet ekologisk hållbar utveckling är komplicerat och något som förskollärarna tycker är svårt att undervisa inom.

In a time where environmental consciousness has become a more pressing matter the public libraries have the opportunity to influence and inspire their communities to take a stand towards more environmentally sustainable communities. The purpose of this bachelor thesis is to contribute to the discussion about the role of the public library in environmental issues and ecological sustainable development in relation to municipal government documents. Three municipalities with pronounced environmental focus were chosen, these are the municipality of Gävle, Helsingborg and Lund. The following questions were discussed: “What’s the role of three public libraries interms of ecological sustainability in relation to their respective municipalities' governing documents?” “What does the work involving ecological sustainability in the three municipalities' governing documents look like?” ”What does the three public libraries activities look like from an ecological sustainability perspective?”. The findings in this study were based on semi-structured interviews with informants from the public libraries in the chosen municipalities along with the municipal government documents. The material were analyzed through qualitative content analysis using Kathryn Millers concepts envionmental leader and environmental educator and Ali AlQahtany, Yacine Rezgui och Haijiang Li’s SUPD Model for a sustainable urban planning. The results show that the selected libraries to a large extent show signs that they work on the basis of municipal government documents. The study also shows that the libraries primarily take the role of environmental leaders, rather than educators. The SUPD Model was used to a large extent and correlated with the municipal documents.

Den här studien undersöker förskollärares uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling samt hur de beskriver att de arbetar med det i förskolan. I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) beskrivs hållbar utveckling utifrån tre dimensioner: social, ekonomisk och ekologisk. Denna studie är inriktad på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på variationer och mönster mellan sex olika förskollärare i sitt arbete kring ekologisk hållbar utveckling och användandet av återbruksmaterial i förskolan utifrån kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling varierar men att samtliga förskollärare ser på ämnet som viktigt. Undervisning sker genom återvinning, användande av återbruksmaterial, odling, djur och natur som arbetssätt. Resultatet visar också att det finns dilemman som kan uppstå i arbetet med ekologisk hållbar utveckling. Studiens resultat kan bidra till verksamhetsutveckling och bidra med inspiration till förskollärare att arbeta med ekologisk hållbar utveckling i förskolan.

Det är allmänt känt att det sker en kontinuerlig ökning av världens befolkning och följden av detta är att städer växer kraftigt. Det medför en förtätning i stadskärnan och som en konsekvens sker en konflikt mellan grönstrukturen och nybyggnationer. Varje kommun strävar efter tillväxt och balansen för hållbar tillväxt är subtil och det är här intresset för uppsatsen grundar sig.  Uppsatsens syfte är att undersöka hur stor plats grönstrukturen får i planeringen av Karlstads stadskärna. För att besvara syftet studeras förtätningens olika utmaningar, samt hur ekocentrism och antropocentrismens etiska synsätt uttrycks i planeringen. Synsätten skapar en förståelse för hur och för vem stadsrummet planeras för. Det finns en skildring i planeringen där antropocentrismen under en längre tid kritiseras av ekocentrismen. Det har genomförts en kvalitativ metod för att besvara syftet och frågeställningarna. En dokumentanalys har utförts, samt en gruppintervju med representanter från Karlstads kommun. Resultatet om grönstrukturen i centrum visar sig ha många likheter mellan de olika metoderna, vilket ökar uppsatsens trovärdighet. I samband med att staden förtätas minskar gaturummet och det leder till att det skapas en konflikt mellan olika aktörers intressen för platsens användning. Aktörer har ett stort intresse av en hög ekonomisk tillväxt och det innebär att grönskan värderas lägre i planeringen mot en hållbar stadsutveckling till skillnad från bostäder, verksamheter och parkeringsplatser. Grönstrukturen saknar riktlinjer i planeringen, vilket gör att grönskan är svår att motivera när samhällsplaneringen styrs av en antropocentrisk syn. Sammanfattningsvis skapar det svårigheter när grönstrukturens plats ska motiveras i Karlstads växande stad. / It´s commonly known that there is a continuous increase of the world´s population and the consequence of this is that cities are growing rapidly. This means a densification in the center of the city and a consequence of this is a conflict between the green structure and the new construction. Each city seeks for growth and the balance for sustainable development is subtle and this is where the essay found its interest.  The purpose of the essay is to look over how big influence the green structure gets in the planning of Karlstads city. In order to answer the purpose, the various challenges of the densification are studied, as well as how ecocentrism and anthropocentrism ethical approach is expressed in the planning. The approach creates an understanding of how and for whom the urban space is planned. There is a depiction in the planning where anthropocentrism has long been criticized by ecocentrism. A qualitative method has been implemented to answer the purpose and the questions. A document analysis has been performed, as well as a group interview with representatives from Karlstads kommun. The result of the green structure in the city proves to have many similarities between the different methods, which increases the credibility of the essay. In connection with the city being densified, the street space decreases and this leads to a conflict being created between the various developers interests for the use of the space in the city. Developers have an interest in high economic growth and this means that the greenery is valued lower in the planning for sustainable urban development, unlike housing, businesses and parking spaces. The green structure lacks guidelines in the planning, which means that the greenery is difficult to justify when the planning of society is governed by an anthropocentric view. In summary, it creates difficulties when the location of the green structure must be motivated in Karlstad's growing city.

<p>Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ”från vaggan till färdig produkt”, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen. </p><p>Resultatet av den genomförda livscykelanalysen resulterar i inventeringsdata för 1 ton premix. Denna typ av uppgifter kan användas som indata i andra livscykelanalyser. Vidare visar den genomförda LCA att den nuvarande konsumtionen av premixen inte är en betydande miljöaspekt i förhållande till den miljöpåverkan som en individ ger upphov till. Den tillämpade normaliseringsmetoden som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen i kombination med en individs årliga orsakade miljöpåverkan gör att denna typ av analyser kan användas för att bedöma om vi har en ekologisk hållbar livsstil. Den största delen av premixens miljöpåverkan utgörs av råvaruframställning och transporter som bidrar till klimatförändring, försurning och eutrofiering men även bildandet av marknära ozon. Det är framförallt användningen av fossila resurser som utgör denna miljöpåverkan. Slutsatsen av studien är att foderindustrin som är en del i livsmedelsektorn, kan minska sin miljöpåverkan genom att främst minska användningen av fossila resurser genom livscykelkedjan. Användningen av fossila bränslen kommer främst ifrån transporter och råvaruframställning. </p><p>Livscykelanalyser är ett verktyg som kan hjälpa företag och branscher att identifiera betydande miljöaspekter i livscykelkedjan. Genom att i livscykelanalysen använda en bedömningsmetod som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen kan miljömålsarbetet utvärderas och nya mål upprättas. Livscykelanalyser är därmed ett verktyg som kan komma att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.</p>

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ”från vaggan till färdig produkt”, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen. Resultatet av den genomförda livscykelanalysen resulterar i inventeringsdata för 1 ton premix. Denna typ av uppgifter kan användas som indata i andra livscykelanalyser. Vidare visar den genomförda LCA att den nuvarande konsumtionen av premixen inte är en betydande miljöaspekt i förhållande till den miljöpåverkan som en individ ger upphov till. Den tillämpade normaliseringsmetoden som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen i kombination med en individs årliga orsakade miljöpåverkan gör att denna typ av analyser kan användas för att bedöma om vi har en ekologisk hållbar livsstil. Den största delen av premixens miljöpåverkan utgörs av råvaruframställning och transporter som bidrar till klimatförändring, försurning och eutrofiering men även bildandet av marknära ozon. Det är framförallt användningen av fossila resurser som utgör denna miljöpåverkan. Slutsatsen av studien är att foderindustrin som är en del i livsmedelsektorn, kan minska sin miljöpåverkan genom att främst minska användningen av fossila resurser genom livscykelkedjan. Användningen av fossila bränslen kommer främst ifrån transporter och råvaruframställning. Livscykelanalyser är ett verktyg som kan hjälpa företag och branscher att identifiera betydande miljöaspekter i livscykelkedjan. Genom att i livscykelanalysen använda en bedömningsmetod som baseras på de nationella miljökvalitetsmålen kan miljömålsarbetet utvärderas och nya mål upprättas. Livscykelanalyser är därmed ett verktyg som kan komma att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling.

Syftet studien är att undersöka hur en skönlitterär barnbok öppnar för samtal om ekologisk hållbar utveckling med elever i årskurs 3. Barnboken som används ochanalyseras heter Lovis Ansjovis och jorden (2017). Den analyseras genom ett ekokritiskt perspektiv och boken läses upp för elever i helklass under ett lektionstillfälle. Efter högläsningen diskuterar eleverna tankar som boken gav dem. Deras funderingar skrivs upp i en tankekarta. Tankekartan, vår observation underlektionstillfället och textanalysen, ligger till grund för studiens resultat. Den teoretiska utgångspunkten som studien grundar sig på är ekokritik. Resultatet visar att Lovis Ansjovis och jorden främst skildrar ekologisk hållbar utveckling ur ett antropocentriskt perspektiv, med små inslag av ekocentrism. Eleverna visar under lektionstillfället med bokens hjälp en medvetenhet om ekologisk hållbar utveckling, som de kan samtala om.