No description available.

Ägarlägenheter är en upplåtelseform som bygger på tredimensionell fastighetsindelning. Denmöjliggjordes i svensk lagstiftning år 2009 med syftet att bidra till en mångfaldig bostadsmarknad,samt erbjuda fastighetsägaren större frihet att förfoga över den egna bostaden. Upplåtelseformen ärvanlig utomlands, men har inte fått något större genomslag i Sverige. I dagsläget präglas den svenska ekonomin av inflation och snabba räntehöjningar. Denna rapportundersöker därför hur ekonomisk nedgång påverkar olika aktörers inställning till ägarlägenheter. Föratt kunna dra slutsatser kring detta identifieras faktorer som kan påverka den ekonomiska risken förbanker, privatpersoner och byggherrar, samt hur riskerna kan motverkas genom juridiska åtgärder.Med ekonomisk risk menas i denna rapport värdeutvecklingen på marknadens objekt, det vill sägarisken för minskad eller utebliven avkastning kopplat till lönsamhet. Resultatet bygger på intervju- och litteraturstudier. Slutsatsen som dras är att det kan identifieras fleramöjliga riskfaktorer som påverkar lönsamheten för aktörerna. Informationsbrist bland marknadensaktörer leder bland annat till begränsad efterfrågan, och därmed lägre lönsamhet för byggherrar.Finansieringsmöjligheterna för köp och byggnation av ägarlägenheter är också begränsade, vilketidentifieras som en risk för privatpersoner och byggherrar som riskerar sämre lånevillkor. Bristfälligakrav på en ekonomisk underhållsplan för samfällighetsföreningar utgör en risk för banker ochprivatpersoner då det blir svårt att förutspå framtida utgifter. Studien kommer därför fram till attytterligare lagkrav på ekonomiska underhållsplaner bör införas. För att minska ekonomiska risker medägarlägenheter identifieras även behov av lagstiftning som möjliggör ombildning av det befintligabostadsbeståndet till ägarlägenheter. Dessutom bör det ställas krav på kommuner att nyttjamarkanvisning i större omfattning, för att gynna upplåtelseformen. Slutligen dras slutsatsen att dagensekonomiska nedgång kan leda till att aktörerna ställer sig mer positiva till ägarlägenheter. Detta tillföljd av att höjda räntor synliggör risker med andra upplåtelseformer och gör hushållen merriskmedvetna. Utifrån detta är det möjligt att den ekonomiska nedgången resulterar i att ägarlägenheterökar i popularitet. / Condominium ownership (sv. ägarlägenheter), is a model based on three-dimensional propertydivision, where the apartments are regarded as property units and are owned individually.The concept was introduced in Swedish law in 2009. The purpose was to contribute to a diversehousing market and offer the owner, in principle, freedom to dispose of his own home. Thecondominium ownership model is common internationally but has not had any major impact inSweden. Today, the Swedish economy is characterized by inflation and rapidly increasing interest rates.Therefore, this report aims to examine how economic instability affects the attitude of various actorstoward condominium ownership. To conclude, factors are identified that can affect the financial riskfor banks, individuals, and developers, as well as how these can be counteracted by legal measures. Inthis report, economic risk is measured as volatility and profitability. The study concludes that several possible risk factors can be identified that affect profitability when itcomes to investing in condominium ownership apartments. Lack of information leads, among otherthings, to limited demand and thus lower profitability for real estate developers. The financingpossibilities for purchasing and constructing condominium ownership apartments are also limited,which is identified as a risk for customers and developers who risk higher interest rates. Inadequaterequirements for a financial maintenance plan pose a risk for banks and individuals as it becomesdifficult to predict future expenses. The study, therefore, identifies a need for additional legalrequirements on financial maintenance plans to be introduced. To reduce financial risks, a need forlegislation is also identified that enables the conversion of the existing housing stock intocondominium ownership apartments. In addition, there should be a requirement that municipalities useland instructions in a more efficient way to favor the condominium ownership model. Finally, it isconcluded that today's economic instability can lead to actors taking a more positive view ofcondominium ownership. This results from increased interest rates making risks with other housingalternatives visible and making households more aware of the risks. Based on this, the economicdownturn may result in the condominium ownership model increasing in popularity.

Pandemins framfart har påverkat den svenska detaljhandeln negativt i många avseenden. Flertalet rapporter från aktörer inom fastighetsbranschen har indikerat på en negativ prisutveckling på transaktionsmarknaden och nedåtgående marknadshyror som en direkt konsekvens av pandemin. Lokalhyresmarknaden har därför ställts inför nya förutsättningar som har förändrat förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst. Ovissheten inför framtiden och rädslan för oönskad vakans har medfört en ekonomisk risk för avtalsparterna. Den förändrade marknaden har således skapat nya behov för att kunna hantera förändrade konsumentmönster, restriktiv investeringsvilja och nedåtgående marknadshyror. God avtalsflexibilitet har under pandemin visat sig vara ett effektivt verktyg för att dels skydda det ekonomiska värdet som ett hyresavtal implicerar men även parternas egna intressen.   Studiens syfte är att undersöka hur behovet av flexibla avtalsvillkor i standardavtalet 12.B2 har ökat som en direkt konsekvens av de nya marknadsförutsättningarna som pandemin har gett upphov till. Uppsatsen skall identifiera och belysa relevanta avvikelser i standardavtalet 12.B2 samt hur dessa förändringar har hanterat den ekonomiska risken för avtalsparterna. Studien tar även upp efterfrågan på avtalsflexibilitet som inte har kunnat tillgodoses på grund av hyresvärdens och hyresgästens skilda intressen. Behovet för föränderliga avtal diskuteras sedan i sammanhanget av upprätthållandet av det ekonomiska värdet som ett avtalsförhållande antyder. Uppsatsen har grundats på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit den primära källan för underlaget som diskuteras.  Samtliga respondenter har reflekterat hur omständigheterna har sett ut under pandemin och hur avtalsparterna har gått till väga för att anpassa sig till den förändrade marknaden. Alla respondenter angav att både hyresvärd och hyresgäst har eftersökt flexibilitet. Det framgår att flexibla hyresavtal har primärt fungerat som ett ekonomiskt redskap för att driva fram det egna intresset. Studien har visat på att samtliga parter i ett avtalsförhållande bör identifiera ekonomiska fördelar för att flexibiliteten skall kunna nyttjas till sin fulla potential. Trots stor efterfrågan på anpassningsbara avtalsformer under pandemin har man inte kunnat tillgodose alla önskemål, i synnerhet inte hyresgästens behov för anpassningsbara öppettider. / The recent pandemic has had a negative impact on the Swedish retail market in many aspects. The majority of the reports about the economical consequences as a result of the pandemic have indicated negative price developments in the transaction market and falling market rents. The retail rental market has therefore been faced with new conditions that have changed the relationship between the landlord and the tenant. Uncertainty about the future and fear of unwanted vacancy have led to vast financial risks for the parties. The changed market has thus created new needs to be able to handle changing consumer patterns, restrictive investment willingness and falling market rents. During the pandemic, good contractual flexibility has proved to be an effective tool to protect the economic value of a rental agreement, but also the interests of the parties themselves.  The main aim of the study is to examine how the need for flexible contractual terms in the standard contract 12.B2 has changed as a direct consequence of the new market conditions that the pandemic has created. The thesis should identify and highlight relevant deviations in the standard agreement 12.B2 and how these changes have managed the financial risk for the parties of the agreement. The study also addresses the demand for contractual flexibility that has not been met due to the different interests of the landlord and the tenant. The need for changing contracts is then discussed in the context of maintaining the economic value implied by a contractual relationship. The essay has been based on a qualitative method where semi-structured interviews have been the primary source for the material being discussed. All respondents have reflected on the situation during the pandemic and how the parties within a contract have  adapted to the changed market. The respondents indicated that both the landlord and the tenant had sought flexibility. It can be seen that flexible rental agreements have primarily served as an economic tool to protect their own interests. The study has shown that all parties in a contractual relationship should identify economic benefits in order to make full use of flexibility. Despite strong demand for adaptable forms of contracts during the pandemic, it has not been possible to meet all requests, especially the tenants' needs for adaptable opening hours.