Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal kan hjälpa vuxna patienter att sluta röka, en kortare eller längre tid, inför en elektiv operation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl erhölls 10 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes med både MeSH-termer och fritextsökning. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och samanställdes. Resultat: Metoder som kan användas för att hjälpa patienter att sluta röka är olika former av rådgivning och utbildning: hälsoutbildning, program för livsstilsförändringar, sluta-röka-linje. Att erbjuda rådgivning och stöd i kombination nikotinersättningspreparat är fungerande metoder: motiverande samtal och nikotinersättning, regelbunden rådgivning och nikotinersättning, rökavvänjning med hjälp av interaktivt dataprogram, information och hjälp med planering, nikotinersättning och uppmuntrande telefonsamtal. Effekten av nikotinplåster, läkemedel och akupunktstimulering som ensamma metoder var begränsad. Slutsatser: Olika former av rådgivning eller utbildning kan användas när patienter behöver sluta röka inför en elektiv operation. Metoder som kombinerar nikotinersättning och rådgivning eller stöd var mest effektiva. Använder sig sjukvårdspersonal av detta kan lidande minskas, undvika förlängd vårdtid och pengar sparas.

Gällande riktlinjer för preoperativ fasta beskriver att patienter med liten risk för aspiration kan inta fast föda fram till sex timmar och klara drycker fram till två timmar före start av anestesi. Studier har visat att många patienter fastar längre, vilket kan ha negativ inverkan både fysiologiskt och på välbefinnandet som till exempel dehydrering, törst, illamående, huvudvärk och nedsatt insulinkänslighet. Syftet med studien var att kartlägga och beskriva preoperativa fastetider, dryckintag samt förekomst av törst hos patienter planerade för elektiv kirurgi. Strukturerade intervjuer genomfördes under fem dagar med 50 patienter som rekryterades konsekutivt på två preoperativa avdelningar. Resultaten visade att majoriteten av patienterna instruerats att inta klara drycker fram till två timmar före start av anestesi. Fastetider hos patienter med strikt fasta varierade mellan 7,75 till 13,25 timmar (median 10 och dryckintag mellan 0,5 till 7,5 glas (medelvärde 3,14; standardavvikelse 1,98). Fastetider hos patienter med flytande fasta varierade mellan 0,75 till 11,25 timmar (median 3,5 och dryckintag mellan 1 till 9 glas (medelvärde 4,31; standardavvikelse 1,91). Av de 50 intervjuade patienterna uppgav 44 % att de upplevde törst. Studiens resultat visade på en stor variation i fastetider och dryckintag där de äldsta patienterna tenderade att fasta länge och inta små mängder dryck preoperativt. / Existing guidelines for preoperative fasting means that patients with a minimal risk of aspiration can take solid food until six hours, and clear drinks until two hours before start of anesthesia. Studies have shown that many patients are fasting longer, which may be detrimental both physiologically and on wellbeing, for example, dehydration, thirst, nausea, headache and reduced insulin sensitivity. The purpose of this study was to map and describe fasting times, beverage intake and the incidence of thirst preoperatively in patients who were undergoing elective surgery. Structured interviews were conducted over five days with 50 patients who were enrolled consecutively in two preoperative departments. The results showed that fasting times in patients with strict fasting ranged from 7.75 to 13.25 hours (MD 10) and beverage intake between 0.5 to 7.5 glasses (3.14 SD 1,98). Fasting times in patients with float fasting ranged from 0.75 to 11.25 hours (MD 3,5) and beverage intake between 1 to 9 glasses (4,31 SD 1,91). Of the 50 interviewed patients, 44 % said they experienced thirst. The results indicated a wide variation in preoperative fasting times and beverage intake, where the oldest patients tended to have long duration of fasting and intake of small amounts of beverage preoperatively. / <p>2010 felaktigt årtal titelsida</p>

No description available.

Abstract Elective urological patients’ medication usage at the time of admission Author: Nygren. J. Supervisor: Gillespie. U. Examiner: Nielsen. E. Department of Pharmaceutical Biosciences, division of pharmacokinetics and drug therapy. Faculty of pharmacy. Uppsala University, Sweden.   Background and Objective: Information about the patient’s current medication treatment before elective urologic surgery has been based upon a prefilled self-reported health declaration or a patient provided medication list. A new work procedure has recently been adopted where a pharmacist performs a medication reconciliation in order to increase the patient safety, receive deeper insight into the patients ongoing treatment and to reduce the physician’s workload. The objective of the study was to map out how well the patients could account for their medication usage at the time of admission and to identify discrepancies between the health declaration/patient’s medication list and the medication list after medication reconciliation. Design: The study population consisted of adult men and women scheduled for elective urological surgery.  A clinical pharmacist performed a medication reconciliation and stored appurtenant patient data and medication lists in anonymised forma. Data was then analysed by a student undertaking his degree project (MSc Clinical pharmacy). The population and discrepancies were divided into sub-groups and a t-test was performed to identify any statistical difference between selected sub-groups of the population. Setting: Urology department, Uppsala University Hospital Main outcome measures: The proportion of patients having at least one discrepancy were studied. Distribution of discrepancies per patient was compared between sub-groups; number of medications, age and county of residence. Results: At least one discrepancy (range 1-7) was observed in 51 (66%) out of the 77 patients included in the study. Patients using &gt;5 medications at the time of admission had more discrepancies per patient than those using 0-5 medications (3.2 vs 1.0; p=5.6x10-6) and there was a trend towards Uppsala patients having more discrepancies per patient than those residing outside the region (2.4 vs 1.5; p=0.057). There was no significant difference observed between the age groups. Conclusion: The health declaration/medication list presented at the time of admission did not provide enough information to determine the patient’s complete medication usage.

Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp. Patientens upplevelse av kontroll är av vikt för hur denne upplever den preoperativa fasen. / What is the best manner of informing a person scheduled for elective surgery? The aim of this study was to investigate how patients scheduled for elective surgery perceive the written information received at home three to four weeks before surgery. Data was collected on a hospital ward in the south of Sweden and 19 patients were interviewed. The method of data collection was semistructured interviews supported by an interview guide. The interviews were analysed with content analysis. The conclusion of this study indicates that the need for information is individual and depends on factors such as previous patient experience, interpretation of the preparatory information and furthermore what emotions the patient has regarding the oncoming operation. The patient’s perception of control is important for how he or she experiences the preoperative phase.

Bakgrund: Den kraftiga omorganiseringen som skedde inom hälso- och sjukvården på grund av covid-19 orsakade bland annat att operationspersonal förflyttades till andra avdelningar. Patienter som väntade på att genomgå elektiv operation drabbades då dessa ställdes in eller flyttades fram. Någon sammanställning av dessa patienters erfarenheter identifierades inte varpå en vetenskaplig kunskapslucka existerade. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av att få sin elektiva operation inställd eller framflyttad på grund av covid-19 pandemin. Metod: En integrativ litteraturöversikt med engelsk vetenskaplig litteratur som eftersöktes i databaserna PubMed, Scopus och CINAHL. Datan analyserades enligt en integrativ analysprocess som bestod av fyra steg. 13 artiklar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman “Komplicerad tid där livet påverkas och influeras av acceptans”, “Informationen från sjukvården påverkar erfarenheten” och “Förvärrade symtom och oro för långsiktiga konsekvenser” med totalt nio underteman. Slutsats: Erfarenheterna som framkom påverkades av mängden adekvat kommunikation och information från hälso- och sjukvården samt om denna var direkt eller indirekt. Patienternas bakomliggande sjukdom eller tillstånd var även avgörande för erfarenheterna. Bibehållen kontakt med patienter under förseningen var primärt då föreliggande studie visade att detta kunde minska oro och förbättra erfarenheten. / Background: The major reorganization that took place in healthcare due to covid-19 caused, among other things, the transfer of operating personnel to other departments. Patients waiting to undergo elective operation were affected when these were canceled or postponed. No compilation of these patients’ experiences was identified, therefore a scientific knowledge gap existed. Aim: Describe patients experiences of having their elective operation canceled or postponed due to the covid-19 pandemic. Method: An integrative literature review with English science literature were searched for in PubMed, Scopus and CINAHL databases. The data was analyzed according to an integrative analysis process consisted of four steps. 13 articles were included. Result: The analysis resulted in three main themes: “Complicated time where life is affected and influenced by acceptance”, “Information from healthcare affects the experience” and “Deteriorated symptoms and concern for long-term consequences” with a total of nine sub-themes. Conclusion: The experiences that emerged were influenced by the amount of adequate communication and information from healthcare and whether this was direct or indirect. The patients’ underlying illness or condition was also decisive for the experiences. Maintaining contact with the patients during the delay was primary as the present study showed that this could reduce anxiety and improve the experience.

Den information som operationssjuksköterskan förmedlar till patienten före, under och efter en elektiv kirurgisk operation kan minska patientens oro och risken för operativa komplikationer. Rätt information kan även minska antalet inställda elektiva kirurgiska ingrepp, förkorta patientens vårdtid samt minska antalet vårdskador och användningen av smärtmedicinering. Ändå är forskningen om vilken information som patienterna önskar i samband med elektiv kirurgi otillräcklig. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om vilken information patienter som skall genomgå elektiv kirurgi har behov av. För att tillmötesgå syftet genomfördes en integrativ litteraturstudie utifrån 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativ och kvantitativ metod. Den integrativa litteraturstudien analyserades utifrån kvalitativ metod och strukturerades efter två huvudteman som benämndes heltäckande information samt Personcentrerad information. Resultatet visade att operationsteam och operationssjuksköterskor försökte tillmötesgå patienternas varierade och individuella behov av skriftlig och muntlig information under den preoperativa, operativa och postoperativa perioden i omsorgsvårdsprocessen. Under den preoperativa perioden ville patienterna främst få individualiserade verbala eller skriftliga svar på sina frågor. Under den postoperativa perioden ville patienterna få mer omfattande information än vad som i praktiken gavs. Patienterna ville få en så heltäckande, varierad och individanpassad verbal eller skriftlig information som möjligt. Emellertid förekom skillnader mellan operationsteamets och patienternas önskemål och sätt att tolka information. Patienterna ville få en mer personcentrerad och empatisk förståelse samt fullständig information om operationens långsiktiga resultat. När sådan information inte gavs fullt ut kunde patienterna känna sig otrygga inför operationen och ovissa i egenvården efter operationen. Slutsatsen blev därför att operationssjuksköterskan behöver ge information som tar mer hänsyn till patienternas varierade individuella informationsbehov och mer hänsyn till patienternas behov av psykologisk trygghet före/efter operationen. / The information the surgical nurse communicates to the patient before, during and after an elective surgical operation can reduce the patient's concern and the risk of operative complications. Correct information can also reduce the number of elective surgical procedures canceled, shorten the patient's care time, and reduce the number of medical injuries and the use of pain medication. Nevertheless, there is lacking research on what information patients want in conjunction with elective surgery. The purpose of this study was therefore to compile knowledge about what information patients who are to undergo elective surgery need. To meet the purpose, an integrative literature study was conducted on the basis of 15 scientific articles based on qualitative and quantitative method. The integrative literature study was analyzed using a qualitative method and structured according to two main themes called comprehensive information and person-centered information. The result showed that surgery teams and surgery nurses tried to meet patients' varied and individual needs for written and oral information during the preoperative, operative and postoperative period of the careprocess. During the preoperative period, patients primarily wanted more individualised verbal or written answers to their questions. During the postoperative period, patients wanted more comprehensive information than was provided in practice, and patients wanted as comprehensive, varied and individualized verbal or written information as possible. However, there were differences between the surgical team's and the patients' information preferences, where the patients could want a more person-centered and empathetic understanding as well as complete information about the long-term results of the operation. When such person-centered information was not fully provided, patients could feel insecure before the operation and uncertain in self-care after the operation. The conclusion was therefore that the surgical nurse needs to provide information that takes more account of the patients’ varied individual information needs and more consideration of the patients' sense of psychological security before/after the operation.

Bakgrund: Preoperativ förberdelse möjliggör barns trygghet och förhindrar oro och rädsla inför elektiv kirurgi. Barn har rätt till information och bör få den anpassad efter ålder och mognad. Föräldrars involvering i förberedelsen är avgörande för barns delaktighet. Som teoretisk referensram för studien användes Känsla av sammanhang-KASAM.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av möjligheterna för barns delaktighet i den proeperativa förberedelsen inför elektiv kirurgi. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och utfördes genom enskilda intervjuer. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarnas upplevelser resulterade i tre kategorier; Behovet av den preoperativa informationen, Strategier för att förbereda och skapa delaktighet samt HInder för att skapa delaktighet, med sex tillhörande underkategorier.  Slutsats: Preoperativ information och förberedelse skiljs åt utifrån vilken information och förutsättningar barn och föräldrar får. Informationen bör vara barnanpassad med möjlighet för barnet att begripa, hantera och uppleva en meningsfullhet med förberedelsen. Genom tydligare grundläggande information i ett tidigt skede kan förutsättningarna för barns delaktighet öka. / Bakground: Preoperative preparation enables children´s sense of security and prevents from anxiety and fear prior to elective surgery. Children have the right to information and ought to get it adjusted to thier age and maturity. Parents´ participation in preparation is crusial for children´s involvement. As theoretical framework for the study Sence of coherence-SOC was used. Aim: Elucidate parents´ experiences of the possibilities of involving children in the preoperative preparation prior to elective surgery. Method: The study was performed with a qualitative approach and was conducted through individual interviews. The analysis was conducted according to Graneheim and Lundmans model for qualitative content analysis. Result: The parents´ experiences resulted in three categories; The need of the preoperative information, Strategies to prepare and create involvement along with Obstacles to create involvement. Conclusion: Preoperative information and preparation differs based on what kind of information and circumstances parents and children have. The information ought to be child adjusted with an opportunity for the child´s comprehensibility, manageability and experience a meaning with the preparation. By stronger foundational information in an early stage the conditions for children´s involvement can be enhanced.

Introduktion: Enhanced Recovery After Surgery (ERAS) är ett evidensbaserat vårdprogram inom elektiv kirurgi. Studier har visat att följsamhet över 75% till ERAS-programmet har ett förbättrat utfall efter kirurgi i form av mindre komplikationer, kortare length of stay (LOS) och förbättrad återhämtning. Patientens postoperativa återhämtning efter elektiv ändtarmskirurgi med ERAS-programmet kan vara utmanande på grund av illamående, smärta, intravenösa vätskor, mobilisering och typ av kirurgisk metod, vilket kan leda till att patienten drabbas av komplikationer som förlänger LOS. Intensivvårdssjuksköterskor har en viktig roll i den postoperativa fasen för patienter som vårdas enligt ERAS-programmet relaterat till dennes arbetsområden.Syfte: Att studera följsamheten, kortsiktigt resultat och den postoperativa återhämtningen för patienterna som genomgått elektiv ändtarmskirurgi enligt ett ERAS-program relaterat till intensivvårdssjuksköterskans arbetsområden.Metod: Denna studie är en kvantitativ kohortstudie med retrospektiv ansats. Datainsamling genomfördes med hjälp av ERAS Interactive Audit System databas (EIAS), där 393 patienter mötte inklusion- och exklusionskriterierna. Av dom var 231 patienter opererade med öppen kirurgi och 162 patienter med robotkirurgi. Resultat: I den postoperativa fasen var följsamheten till ERAS-programmet 43.5% för öppen kirurgi och 57.7% för robotkirurgi. Det kortsiktiga resultatet, antalet LOS och komplikationer, visade signifikant skillnad mellan de kirurgiska metoderna. Antalet LOS och komplikationer var högre för öppen kirurgi jämfört med robotkirurgi. I den postoperativa återhämtningen för patienterna kunde det observeras flera signifikanta skillnader i utfallet mellan de kirurgiska metoderna. Patienter som opererats med robotkirurgi hade i flertalet områden bättre utfall jämfört med de som opererats med öppen kirurgi.Slutsats: Resultatet i denna studie visade att den totala följsamheten (pre-, intra- och postoperativ följsamhet) för patienter som följer ett ERAS-programmet efter ändtarmskirurgi inte kom upp i den rekommenderade nivån &gt;75% följsamhet. Trots att patienter följde ett standardiserat vårdprogram som ERAS visade det att uppnå en hög följsamhet har sina utmaningar i form av postoperativ återhämtning. Intensivvårdssjuksköterskan har arbetsområden som kan förbättras för att hjälpa patienterna uppnå målen med ERASprogrammet och därmed säkerställa evidensen för ett bättre utfall i form av snabbare återhämtning, minskade komplikationer och kortare LOS.