Digitala vårdsystem är idag ett av sjukvårdens främsta verktyg för att erbjuda en effektiv och säker vård.  Tidigare forskning har dock visat att vårdpersonalen ofta upplever både för- och nackdelar med digitala vårdsystemen. I den här studien har 800 medicinska sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Region Halland fått chansen att svara på en enkät om deras upplevelse av digitala vårdsystemet VAS (Vårdadministrativt system). Studien visar att vårdpersonalen inom alla yrkesgrupper har en övervägande negativ upplevelse av VAS men att medicinska sekreterare har en mer positiv upplevelse än övriga yrkesgrupper och att läkare och sjuksköterskor har de mest negativa upplevelserna av VAS. Andra faktorer som kan påverka upplevelsen har också studerats och jämförts med resultaten av enkäten. Viss korrelation kan ses mellan upplevelse av tillräcklig utbildning, ålder och yrkesverksamma år och upplevelsen av VAS. Utifrån enkätens fritextsvar går att utläsa att vårdpersonalen i allmänhet upplever VAS som ologiskt, ineffektivt, inte särskilt användarvänligt eller intuitivt. De upplever även regelbundet tekniska problem. Vårdpersonalen uppskattar dock att många andra program de använder är integrerade med VAS och att alla vårdgivare i Halland är kopplade till samma system.

Documentation in electronic journals is perceived as time consuming and sometimes technically difficult to handle, but also leads to an improved quality of care. Objective: The purpose of this study was to investigate nurses' perceptions of documentation with a focus on timing, technique and quality of care and whether any differences in these perceptions were dependent on age. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study in the survey form, 28 nurses at a university hospital in central Sweden participated in the study. Regression analysis was performed with Spearman's rank correlation coefficient. Results: Electronic documentation takes 30 to 60 minutes for most nurses and half of them considered it a reasonable time. Computer skills were good enough for most, but the computers and the electronic patient record system Cosmic were experienced to work less well or badly in half the study group. Two-thirds of the studygroup agreed partly or more to that the quality of care is adversely affected because of the time documentation takes from the patient care. However, about half of the study group agreed that electronic patient records increase health care quality and patient safety. Care plans were used to a great extent. Young nurses rated themselves significantly better than the older ones to handle a computer in their daily work. Conclusion: A variety of problems and perceptions exist in connection with electronic documentation. Continuous development of technology, documentation systems and the use of care plans can contribute to the continuing high quality of care and patient safety. / Dokumentation i elektronisk journal uppfattas som tidskrävande och ibland tekniskt svår att hantera, men leder även till en ökad vårdkvalitet. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av dokumentering med fokus på tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet samt om eventuella skillnader i dessa uppfattningar fanns beroende på ålder. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie i enkätform, 28 sjuksköterskor vid ett universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien. Sambandsanalys utfördes med Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Elektronisk dokumentation tar 30 till 60 minuter för de flesta sjuksköterskorna och hälften ansåg att detta var en rimlig tid. Datorvanan var tillräckligt god hos de flesta, men datorerna och dokumentationssystemet Cosmic upplevdes fungera mindre bra eller dåligt hos hälften av undersökningsgruppen. Två tredjedelar instämde delvis eller mer i att vårdkvalitén påverkas negativt på grund av den tid dokumentation tar från patientvården. Ungefär hälften instämde i att elektronisk dokumentation bidrar till en ökad vårdkvalité samt patientsäkerhet. Vårdplaner används i hög utsträckning. Yngre sjuksköterskor skattade sig signifikant bättre än äldre på att hantera en dator i det dagliga arbetet. Slutsats: Flera olika problem och uppfattningar föreligger i samband med elektronisk dokumentation. Kontinuerlig utveckling av tekniken, dokumentationssystemen och användandet av vårdplaner kan bidra till en fortsatt hög vårdkvalitet samt patientsäkerhet.

Den elektroniska journalen är en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsättningen för ett patientsäkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kärnkompetenserna informatik och säker vård, men brister i den elektroniska journalen kan påverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förståelse av att använda elektronisk journal i kommunal hemsjukvård. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor från fem kommuner i Kronobergs län (n 67). Datainsamlingen skedde med frågeformulär som analyserades med beskrivande statistik. Resultat: elektroniska journalen ansågs i hög grad vara ett bra stöd i det dagliga arbetet, och bidrog till en god och säker vård. Navigeringen i journalen och informationsöverföring mellan olika vårdgivare innebar oftast inte några större problem. Dubbeldokumentation mellan olika system förekom ofta och kunskap om journalens funktioner saknades. Det var i de flesta fall inte möjligt att använda journalen mobilt i hemsjukvården, trots att behov fanns. Över 80 % uppgav att läkemedelslistan ibland eller sällan var uppdaterad. Dessa brister kan påverka patientsäkerheten negativt eftersom förutsättningen för att bedriva en säker vård är att informationen i journalen är tydlig och korrekt. Studiens resultat kan ligga till grund för fortsatt forskning inom patientsäkerhet och utveckling av journalens användarvänlighet. / The electronic patient record is a part of nurses´ daily work, and increases the premise of patient safety. Nurses work by the core competencies informatics and safety, but flaws in the electronic patient record can affect these adversely. The aim of the study was to investigate the nurses' knowledge and understanding of using electronic patient records in municipal home care. Method: quantitative cross-sectional study. The sample consisted of nurses and district nurses from five municipalities in the county of Kronoberg (n 67). The data collection was done using questionnaires, which were analyzed with descriptive statistics. Results: the electronic patient record was to a high degree considered to be a good support in the daily work, and to contribute to a good and safe care. Navigation in the patient record and transfer of information between different health care providers, was usually not regarded as a major problem. Double documentation between various systems were common. There was a lack of knowledge of the patient record´s functions. It was in most cases not possible to use wireless connections for the patient record in the patient´s home, although the need existed. Over 80 % stated that the medication list was updated sometimes or rarely. These shortcomings can affect patient safety in a negative way, because the prerequisite for providing a safe care is that the information in the patient record is clear and accurate. The results of the study could be the basis for further research in safety, and for the development of the electronic patient record´s usability.

Bakgrund  Användningen av den elektroniska journalen (e-journalen) har sedan år 2020 ökatexceptionellt, delvis till följd av Covid-19 pandemin. Legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal är enligt lag skyldiga att dokumentera vårdbesök. E-journalen är ett verktyg för alla som medverkar kring patientens vård och är ett sätt att dela vårdinformation med andra vårdgivare vilket bidrar till en bättre och säkrare vård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att ha tillgång till egen e-journal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. PubMed och CINHAL användes som databaser för sökningen som utfördes med hjälp av indexord i kombination med fritextsökningar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning baserad på Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Resultatet sammanställdes och analyserades utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var: Upplevda fördelar av tillgången till e-journalen och Upplevda nackdelar av tillgången till e-journalen. Resultatet visade att de upplevda fördelarna bland annat var en upplevd förbättrad kommunikation mellan vårdpersonal och patienter och en känsla av delaktighet hos patienten. Andra upplevda fördelar var en ökad kunskap för sin sjukdom och sin vård samt en förbättrad möjlighet till egenvård. Upplevda nackdelar anspelar på patientens upplevelse av rädsla och oro kring e-journalen samt språkliga och tekniska svårigheter ett internetbeserat verktyg kan ge.  Slutsats Tillgången till e-journalen upplevs i helhet som positiv av patienter. E-journalen kan ses som ett verktyg för dem att bli mer delaktiga i sin vård, få en bättre kunskap om sin vård samt öka sin förmåga till egenvård. Dock framkom även negativa aspekter, så som oro samt språkliga och tekniska svårigheter som inte bör ignoreras. Hälso-och sjukvårdspersonal bör ha insikt i dessa upplevda för-och nackdelar för att kunna stärka de positiva upplevelserna samt förebygga och förhindra de negativa utfallen av e-journalen. / Background Since 2020, the use of the e-journal has increased exceptionally, partly as a result of the Covid-19 pandemic. All licensed healthcare professionals are obliged by law to document healthcare visits. Electric health records (EHR) can be used by all involved in a patient’s care and is a way to share information between healthcare professionals. This in turn provides safer and better healthcare. Aim The aim was to describe patients' experiences of having access to their electronic health records. Method Non-systematic literature review based on 15 original scientific articles using quantitative and qualitative methods. PubMed and CINHAL were used as databases for the search, which was performed using index words in combination with free text searches. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality regarding studies with a quantitative and qualitative method approach. The results were compiled and analyzed based on integrated data analysis. Results The results were compiled into two main categories and five subcategories. The main categories were: Perceived benefits of access to EHRs and Perceived disadvantages of access to EHRs. The result showed that perceived benefits were improved communication between healthcare professionals and patients and an improved feeling of participation for the patient. Other perceived benefits were the patients’ understanding of the illness and their care, as well as improving the patients’ opportunities for self-care. Perceived obstacles and disadvantages allude to the patients’ experience of fear and anxiety around EHR as well as the difficulties in language and technical obstacles an internet-based tool can cause. Conclusions Access to EHR is generally perceived as positive by patients. EHRs can be seen as a tool for them to become more involved in their care, gain a better knowledge of their care and increase their ability to self-care. However, negative aspects also emerged, such as anxiety and linguistic and technical difficulties that should not be ignored. Healthcare professionals should have insight into these perceived benefits as well as perceived obstacles to strengthen the positive experiences as well as prevent the negative outcomes of EHRs.