Denna produktionsuppsats undersöker i vilken grad elevers inställning till muntliga bedömningspraktiker inom matematik korrelerar med elevernas upplevda nervositet, tidigare erfarenhet och skrivkunskaper. Uppsatsen  undersöker även vilka typer av bedömningsaktiviteter som elever uppger att de haft tidigare erfarenhet av. Studien syftar till att ge lärare en bild av vilka faktorer som påverkar elevers inställning positivt till muntlig bedömningspraktik vilket kan hjälpa läraren i utvecklandet av sin egen bedömningsmetodik. Genom en enkät med Likertskalor och flervalsfrågor undersöks gymnasieelevers attityd och erfarenhet. Undersökningen visar att den vanligaste tidigare erfarenheten av muntliga bedömningstyper är genom grupparbete och den minst förekommande är genom presentation. 8,9% av eleverna uppger att det inte varit med om någon muntlig  bedömningsaktivitet inom matematikämnet. I studien används en mätning av inkonsekvens mellan snarlika frågor. Som bäst var besvarandet konsekvent i  68% av fallen och som lägst 48%. Sammantaget uppmättes positiv inställning ha en ringa negativ korrelation med nervositet och skrivkunskap och en svag positiv korrelation med elevers tidigare erfarenheter av muntlig bedömning.

Vi ville förändra skolans energiundervisning så att den bättre skulle bemöta både elevernas svårigheter inom energiområdet och de önskemål eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vårt arbete präglats av hållbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser där vi designat och motiverat sekvenserna utifrån ämnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förståelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan få elever att nå en mer vetenskaplig förståelse. Samtidigt har vi försökt att utgå från elevernas önskemål genom att göra en varierad och intresseväckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i återkommande utvärderingar påpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror på svalnande intresse p.g.a. otidsenliga läromedel och undervisningsmetoder.

Matematik är ett debatterat ämne som diskuteras i såväl skolans och medias värld. Få andra skolämnen skapar så mycket känslor som detta ämne (Olèn, 2016). Detta arbete syftar till att undersöka attityder till matematik hos unga elever samt dess bakomliggande faktorer i den sociala närmiljön. Vidare ämnar även studien att undersöka om det förekommer skillnader i attityder på två grundskolor i Malmö med olika socioekonomiska förutsättningar. För att undersöka detta har en enkät blivit besvarad av elever i en klass från varje skola. Tidigare nationell och internationell forskning visar på elevers negativa attityder gentemot matematik. Trots det visar resultatet i denna studie att en majoritet av eleverna uttrycker positiva attityder oavsett socioekonomiska förutsättningar. Framträdande skillnader mellan skolorna är användandet av matematik utanför skolmiljön. Tendenser påvisar att vårdnadshavare med högre utbildning har en prevalens av att vara mindre involverade i elevers matematik-utveckling i hemmet, enligt elevernas uppfattning. Samma elever uttrycker i högre utsträckning att de sällan får hjälp i eller samtalar om matematik i hemmet. Däremot visar resultatet att de elever som uppgett att deras vårdnadshavare saknar utbildning på högskola eller universitet erbjuds mer stöttning genom hjälp och samtal om matematik i hemmet. Studiens resultat belyser att läroboken, av eleverna, anses utgöra en central roll i matematikundervisningen på båda skolorna. Övriga likheter uppvisas genom att samtliga respondenter anser att ämnet är viktigt och en majoritet uppger även att de vill fortsätta att arbeta i läroboken i matematikundervisningen. Det framgår av resultatet att en merpart av eleverna upplever att undervisningen utgörs av kommunikation i form av diskussion och samtal i tillägg till lärobokens centrala roll. Flera svar tyder också på att mottagarna av undervisningen uppfattar lektionerna som varierade. Studien visar vidare att lärare eller vårdnadshavare är de som, ur elevernas perspektiv, har störst inverkan på attityden till matematik. / Mathematics is a topic which is up for debate and discussion in school as well as the media. Few other educational subjects induces emotions in the same manner as mathematics. The purpose of this paper is to examine the attitude towards mathematics in young students and the underlying influences by the immediate social environment. Further, the papers intends to examine if there are differences in attitudes towards mathematics in two different elementary schools in Malmö, Sweden, with different socio-economic conditions. In order to examine the topic, a questionnaire has been conducted with one class from each school. Pre-existing national as well as international research indicates a negative attitude towards mathematics in students. In contrary to this, the results of this study concludes a majority of the students expresses positive attitudes on the subject regardless of socio-economic basis. Augmented differences between the two schools are found to be in the use of mathematics outside of the educational environment. There are tendencies at display which indicates parental guardians with higher education are prevalent to be less involved in the students development in mathematics at home, according to the students perception. To a higher extent, the same students expresses that they receive less assistance or discussion regarding mathematics at home. On the contrary, the result indicates that students who stated their parental guardians lack higher level education such as a university degree receives more support through assistance and discussion regarding mathematics at home. The result illustrates that the textbook is, by the students, perceived as a central role of the mathematical education on both schools. Other similarities are at display through the fact that all respondents are of the opinion that mathematics is an important subject and a majority of them reports that they would like to continue working in the text book during mathematics education. It also apparent from the result that a majority of the students experience that the learning is conducted through communication in the form of discussion and conversation in addition to the central role of textbooks. Several answers also indicates that the recipients of the education acknowledges the classes or lessons as varied. Further, the study demonstrates that teachers or parental guardians are the ones, out of the students perspective, who implicates the students attitude towards mathematics the most.

Abstract This study investigates Swedish upper-level pupils’ attitudes to grammar and grammar education. The study aims to explain what the pupils believe constitutes grammar and their views of its usability as well as attitudes towards grammar education. The research method is qualitative interviews with seven pupils from a school in Sweden. The theoretical framework combines grammar and sociolinguistics. The results indicate that the pupils associate grammar with terminology which has no connection to their own language usage. Therefore, they have a hard time seeing the use of grammar. Furthermore, the pupils describe different types of grammar usage depending on context. They use one kind of grammar in formal contexts and another is used informally and their attitude towards them differs. The pupils regard the informal grammar as useable and permissive and the formal usage as more correct and standardising. Regarding grammar education, the results show that the pupils mainly have encountered isolated grammar education although they indicate signs of integrated education where the grammar is incorporated in writing tasks. In accordance with other research results, the pupils’ attitudes towards integrated grammar education is more positive than when grammar is taught as an isolated element. The study also indicates that the pupils are more likely to find grammar useful when integrated with writing tasks as it allows them to see their knowledge instantly.