Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt bild. De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ”rita fint” så det liknar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val. Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden. Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse. Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse. Den empiriska undersökningen utgörs av intervjuer med rektorer på tre skolor. Resultatet av undersökningen visar att skolorna lever upp till kraven och syftet i snäv bemärkelse. Sett ur det vidare perspektivet lever skolorna upp till syftena med skiftande resultat.

<p> Ämnet Estetisk plattform är ett valbart ämne på en grundskola och i detta ämne arbetar eleverna tematiskt i estetiska läroprocesser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några elever i grundskolans senare del uppfattar ämnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda på hur eleverna definierar ämnet Estetisk plattform och vad de lärt sig av Estetisk plattform. Jag har också undersökt huruvida skolans definition av ämnet överrensstämmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som läser detta ämne. De elever som frivilligt ställde upp på intervju fick utgöra mitt urval. Informanterna berättar vad de gör på Estetisk plattform och hur de får påverka ämnet, de berättar om sitt lärande och de informanter som går i årskurs nio berättar hur skillnaden var jämfört med årskurs sju. Resultat som framkommit är att informanterna inte är särskilt medvetna om det egna lärandet i Estetisk plattform och att de tycker att det är ett roligt ämne. Informanterna beskriver att de också fått ut mycket av att gå Estetisk plattform bland annat svarar majoriteten av informanterna att de vågar mer. De har däremot svårt att sätta ord på varför ämnet heter Estetisk plattform, och i en jämförelse mellan skolans dokument och informanternas svar framkommer att informationen är svag från skolans sida, om ämnet Estetisk plattform. </p>

Ämnet Estetisk plattform är ett valbart ämne på en grundskola och i detta ämne arbetar eleverna tematiskt i estetiska läroprocesser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några elever i grundskolans senare del uppfattar ämnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda på hur eleverna definierar ämnet Estetisk plattform och vad de lärt sig av Estetisk plattform. Jag har också undersökt huruvida skolans definition av ämnet överrensstämmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som läser detta ämne. De elever som frivilligt ställde upp på intervju fick utgöra mitt urval. Informanterna berättar vad de gör på Estetisk plattform och hur de får påverka ämnet, de berättar om sitt lärande och de informanter som går i årskurs nio berättar hur skillnaden var jämfört med årskurs sju. Resultat som framkommit är att informanterna inte är särskilt medvetna om det egna lärandet i Estetisk plattform och att de tycker att det är ett roligt ämne. Informanterna beskriver att de också fått ut mycket av att gå Estetisk plattform bland annat svarar majoriteten av informanterna att de vågar mer. De har däremot svårt att sätta ord på varför ämnet heter Estetisk plattform, och i en jämförelse mellan skolans dokument och informanternas svar framkommer att informationen är svag från skolans sida, om ämnet Estetisk plattform.

Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva och analysera processen kring en skolas beslut om att erbjuda arabiska som elevens val för elever med annat modersmål. Undersökningen är genomförd på en mindre skola i Sverige. I studien fokuseras intervjupersonernas beskrivningar och resonemang kring beslutsprocessen, hur den kritik som riktades mot skolans beslut framfördes samt hur informanterna anser att kritiken påverkade dem. Informanterna för undersökningen är skolans rektor och den av skolans lärare som undervisar i arabiska som elevens val. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där informanterna vid enskilda intervjuer har tillfrågats angående beslutet om att erbjuda arabiska som elevens val samt efterföljande reaktioner. I resultatet redogörs för hur elevinflytande och integration är två centrala begrepp i informanternas beskrivningar av beslutsprocessen samt hur det generellt kan sägas finnas flera anledningar till valet att rubricera beslut inom skolvärlden utifrån sådana formuleringar. Resultatet visar hur åsikter utifrån har påverkat och haft effekt på den specifika skolans verksamhet. Det innebär att skolan, även när den som i detta fall söker agera i syfte att främja elevinflytande och integration, kan komma att förändra sitt handlande med hänsyn till allmänhetens tyckande. I föreliggande uppsats diskuteras därför den specifika skolans beslut och kritiken mot beslutet utifrån ett resonemang kring vem som kan anses ha och bör ha rätt att ta beslut om skolans undervisning varför maktteori har fungerat som ett lämpligt analysverktyg.

I min profession som bildlärare upplever jag ofta oklarhet bland både lärare och elever kring aktiviteten elevens val. Min egen uppfattning har varit att utöver lärandemålen är målet med aktiviteten elevens val att utveckla skoldemokratin. Den här uppsatsen syftar därför till att fördjupa kunskapen om bildämnet inom ramen för elevens val i bild, undersöka uppfattningar hos lärare och elever i årskursen sju till nio om elevens val i bild och undersöka hur skoldemokratin yttrar sig i elevens val i bild. För att analysera tar jag hjälp av Leo Vygotskijs och John Deweys teorier om lärande samt det sociokulturella perspektivet respektive pragmatismen. Jag undersöker även om olika ämneskonceptioner kommer till uttryck i lärarnas och elevernas uppfattningar. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i tre olika grundskolor. Resultatet visar att lärare och elever har olika uppfattningar om elevens val i bild och om läroprocessen under aktiviteten. I undersökningen framträder också en klyfta mellan lärarnas ambitioner och elevernas vilja att arbeta med skoldemokrati inom ramen för elevens val i bild. Resultatet visar även på brister i undervisningen i relation till styrdokumenten både när det gäller vad aktiviteten ska innehålla och hur det innehållet ska bearbetas. Avslutningsvis framgår det av resultatet behovet av tydligare och mer utökad information i styrdokumenten rörande aktiviteten elevens val.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur fem musiklärare i grundskolan beskriver sin roll och erfarenhet av att leda och genomföra elevers sceniska framställningar. Resultatet visar att förutsättningarna mellan skolor varierar i hög utsträckning. För tre av fem lärare utgjorde det nyligen borttagna ämnet elevens val stommen för arbete med showverksamheten. Skolledarens inställning och sätt att prioritera pekas ut som avgörande för att skapa nödvändiga förutsättningar. Lärarna ser skillnader från den ordinarie undervisningen i ökat elevinflytande över processen och innehållet och således den handledande roll de själva tar. Samtliga lärare hittar stöd i styrdokumenten för att berättiga verksamheten och lyfter flera aspekter av nytta den har för eleverna sett till det akademiska, sociala, personliga och yrkeslivsförberedande. / The purpose of this study is to find out through interviews how five Swedish compulsory school music teachers describe their role and experience of managing and working with stage performances. Results show that conditions vary greatly between schools. Three out of five teachers were heavily dependent on pupil’s choice – a recently removed selective subject that enabled pupils to deepen and broaden their knowledge in one or more subjects – for organizing and managing such activities. School administrators’ attitude and ways of prioritizing are pointed out as crucial for creating the necessary conditions. Teachers observe higher levels of student democracy regarding the process and the content and thus also notice a change in their own role toward tutors rather than teachers. All teachers find support in the curriculum in order to justify these activities and mention several aspects of value they have for their pupils, such as academical, social, personal, as well as preparatory for their future careers.