Det sociala livet i skolan är ett viktigt inslag i elevers vardag och på deras arbetsplats. Idealt sett erbjuder gymnasieskolan en möjlighet att skapa relationer och mening på en plats utanför många elevers uppväxtområde, och är således en plats väl lämpad för integrering av unga med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. Det är möjligt att problematisera hur väl detta ideal infrias, och det krävs ingen lång vistelse på en gymnasieskola för att bilden av ett grupperat fält ska träda fram. Detta arbete fokuserar elevers upplevelse av grupperingar i gymnasieskolan, hur grupperingarna framträder, vilka faktorer elever upplever som betydande för dess tillkomst samt vilka konsekvenser de får för elevers syn på utbildning och framtiden. Tolv intervjuer har genomförts med elever på ett högskoleförberedande program vid en större gymnasieskola i Malmö. Studien anlägger Bourdieus kapitalteori för att analysera hur elevers bakgrund och tillvaro kontinuerligt spelar in i konstruktionen av själv och mening i skolan. Resultatet av studien bekräftar att grupperingar i gymnasieskolan är betydande, och de mest bidragande faktorerna som framkommit ur deltagarnas berättelser kan tematiseras som ambitionsnivå, kön och etnicitet samt mönster från grundskolan. Det framkommer också att dessa grupperingar ger upphov till olika kulturer inom en skola eller klass, vilka i förlängningen riskerar bevara ojämlikhet mellan elever som kommit till av olika uppväxtvillkor och erfarenheter av en ojämlik grundskola.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka hur och med vilken effekt Excel implementeras i matematikundervisning, främst statistikundervisning, i gymnasieskolan eller motsvarande skolnivå internationellt. Studien identifierar Excelimplementeringen i ersättande, förstärkande och/eller transformerande syfte, och identifierar vidare vilka lärar- och eleverfarenheter, positiva och negativa, som synliggörs i förhållande till de tre typerna av Excelanvändning. Databaserna UniSearch, ERIC och Taylor & Francis Online användes för att hitta forskningslitteratur för studien. Artiklar till studien valdes ut efter vissa urvalskriterier. Artiklarna sammanfattades och analyserades sedan genom att identifiera Excelimplementeringen som ersättande, förstärkande och/eller transformerande samt lärar- och eleverfarenheter i samband med olika typer av implementering. Resultatet visar att Excel i statistikundervisningen upplevs övervägande positiv och kan främja elevers kunskap och engagemang. Vidare visar resultatet att Excel som förstärkande verktyg förknippas med flest positiva lärar- och eleverfarenheter. / The aim of this study is to examine by which means and the effect on student learning of using Excel in mathematical statistics education within the ages of 14 to 19. The study identifies three different ways that Excel is used in the classroom which are; replacing, enhancing or transforming use of Excel. Furthermore, the study examines positive and negative, teacher and students’ experiences in relation to the way Excel is used in the classroom. To obtain data for the study the authors used three databases; UniSearch, ERIC and Taylor & Francis Online, along with manual searching. The obtained articles were compared to certain criteria that needed to be fulfilled in order for the article to be used. The articles were then analyzed with a set goal to identify Excel used as replacement, enhancing or transforming tool. The results show that using Excel in statistical mathematical education satisfy both student learning as well as effort, where the most often used method was enhancing use of Excel which is also the type of usage that we promote. It has also come to the authors attention that Excel is looked upon in a positive manner by both students and teachers.