Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka kvinnliga elitidrottares upplevelser kring att få barn och att bli mamma. För att besvara syftet användes frågeställningarna: -          Hur upplever kvinnliga elitidrottare omställningen från att enbart vara elitidrottande till att bli elitidrottande och mamma? -          Hur upplever kvinnliga elitidrottare förändring gällande fysisk förmåga under och efter sin graviditet? -          Hur prioriterar kvinnliga elitidrottare för att lösa planeringen av träning och familjeliv? -          Hur uppfattar kvinnliga elitidrottare informationen kring graviditeten från svenska hälso- och sjukvården? Metod Metoden som användes i studien är kvalitativ. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem kvinnor har intervjuats. Studien behandlar områdena; graviditet, träning, idrottslig karriär, planering, livsprioriteringar, stöd, barnets hälsa och hälso- och sjukvård. Urvalskriterierna innefattade att de kvinnliga elitidrottarna ska ha varit elitaktiva på landslagsnivå både före och efter sin graviditet, alternativt ha ett tydligt mål att komma tillbaka till sin tidigare nivå efter graviditet. De kvinnliga elitidrottarna har en medelålder på 34 år och hade barn i åldrarna 0-5år. De kvinnliga elitidrottarna kommer från individuella idrotter och representerar fem olika idrottsförbund som samtliga ingår i riksidrottsförbundet. Resultat Resultatet visar att det finns ett antal gemensamma faktorer hos de kvinnliga elitidrottarna. Samtliga menar att den information de fått från svenska hälso- och sjukvården inte var relevant i förhållande till deras elitidrottande gällande träning. De kvinnliga elitidrottarna fick i olika utsträckning ändra sina träningsprogram under graviditeten. En viktig faktor som var gemensamt för alla de kvinnliga elitidrottarna var stödet de hade från familj, anhörig och barnvakter. Slutligen så kräver arbetet som elitidrottare och mamma bra prioriterings-, planerings- och organisationsförmåga. Slutsats Varje graviditet är individuell. Gemensamt för de elitaktiva kvinnorna i studien är att det går att fortsätta en elitsatsning även efter sin graviditet.

No description available.

This paper used a qualitative technique from a social scientific perspective, a model based on Hewitt and his theory of the self-concept. The purpose of this study was to investigate why some elite athletes experience troublesome periods after their career ending. Interviews were performed with five elite athletes with varying experiences after career ending. The length of the elite athlete careers vary between 7 to 17 years. Two groups were made based upon experiences after career ending. Group 1 had experienced problems, for example suicide tendency, and group 2 had not. The result shows that a troublesome period can come up independently of career ending. The self-concept was investigated during the career and further different kind of variables which could affect the self as training and competition, social relations both before and after termination from sport. Result indicates that an individual in group 2 who has a high complexity in the self-concept based upon significant others outside the elite sport during the career copes with the new situation after career ending much better than group 1 who have not. To build up the self based only upon significant others in the elite sport seems to give expression in a strengthen self. Intensity in training and competition did not have a connection with a troublesome period after retirement from sport but it could prevent establishing contact with others outside the elite sport and reduce a high complexity in the self-concept. The result further shows that elite athletes who practise an individual sport trains in to a greater extent than elite athletes in a seasonal sport. Result also shows that practising a sport with one day off a week, contributes to better opportunities for developing a higher complexity in the self-concept. Suspicions has also rouse that practising an elite sport on the highest level can lead to extensive focusing that further leads to social isolation from individuals outside elite sport. To build up the self upon significant others outside elite sport during the career and keep in touch with significant others from elite sport after the career seems to be the key to avoid problems after the career ending. Suggestions about further investigations are made to see if medial exposure and status can affect the self.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå univesitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap om vilka faktorer i klubbmiljön som elitgolfspelare framhåller som viktiga för idrottslig framgång. Frågeställningarna har varit: (1) Vad karaktäriserar miljön, men också samspelet individ och miljö, i de olika klubbarna som intervjupersonerna fostrats i? (2) Finns det någon faktor som kan anses viktigast? Metod Datainsamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer. Fem professionella manliga golfspelare i åldrarna 26-40 år har intervjuats. Ett antal faktorer har i tidigare forskning, visat sig extra viktiga i en klubbmiljö. Dessa har bidragit till intervjuguidens utformning. Urvalet har varit handplockat utifrån några specifika kriterier. Detta för att för att, utifrån studiens syfte, nå så nyansrika resultat som möjligt. Huvudsakliga kriterier har varit att ha spelat i junior- och seniorlandslag, inneha lag-SM guld och att ha spelat minst en tävling på europatouren. Transkribering och analys av intervjumaterialet har skett av undertecknad. Intervjupersonerna har informerats om studiens syfte samt de forskningsetiska riktlinjerna för denna studie. Resultat Intervjupersonerna är på många sätt lika varandra. De tidiga åren i karriären har karaktäriserats av mycket egen träning och långa dagar på golfklubben. Det som framhölls som viktigast i klubbmiljön var engagemanget från ledare, tränare, medlemmar och klubb. Men också ett bra elitlag och en klubb som satsar på junior- och elitverksamhet. Att hela klubben drar åt samma håll och att det finns en acceptans för elitverksamhet framkom som viktigt. Förebilder på klubben återkom ständigt som viktigt i intervjupersonernas utsagor. Relationerna till ledare har för alla spelarna varit bra. Till tränare har däremot relationerna varierat. Träningsmöjligheter och möjlighet till spontanspel har varierat något men sammantaget kan sägas att spelarna här har mer att önska. Trots detta anser spelarna att de fostrats i en bra miljö och att de troligen inte skulle blivit bättre på någon annan klubb. Slutsats Kunniga tränare- och ledare med ett gediget intresse i individerna samt en kunskap om spelet golf är troligen av stor vikt om ambitionen är att vara en framgångsrik elitklubb. Detta i kombination med en klubb som har en acceptans för elitverksamhet och där en noggrann rekrytering av tränare görs. Samtidigt finns en utmaning i att behålla äldre seniorspelare i klubben som förebilder för yngre spelare, framförallt eftersom det idag finns en trend att man som seniorspelare söker sig till mer exklusiva klubbar med bättre träningsmöjligheter.

En viktig del i varje organisation och företag är ledarskapet, vem som leder och hur de leder påverkar hela verksamheten. Att anställa ledare är kostsamt och att hålla ledarskapsutbildningar likaså. Detta har väckt vårt intresse för hur andra erfarenheter utanför arbetslivet kan vara till användning för ledare inom företag vilket ledde oss till elitidrott.  Det finns inom detta område ett tydligt forskningsgap då området är relativt outforskat. Det som finns är forskning på barn och ungdomar som idrottat och de livsfärdigheter som de utvecklar inom idrott. Detta i kombination med exempel på elitidrottare som blivit framgångsrika chefer och att företag på olika sätt redan drar inspiration från sportvärlden har lett oss till oss till studiens forskningsfråga:  Hur kan de färdigheter elitidrottare utvecklat i idrotten komma till användning för dem i ledarskapsroller inom företag?  Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för och utforska huruvida personer som innehar ledarskapsroller och som tidigare utövat sporter på elitnivå har nytta av de färdigheter de utvecklat och stärkt inom sina idrottskarriärer inom sin nuvarande roll som ledare i företag. Syftet är därigenom att bidra med ny kunskap inom ett område som idag är relativt outforskat. För att besvara studiens forskningsfråga och uppfylla dess syfte har åtta semistrukturerade intervjuer utförts, med personer som idag innehar en ledarskapsroll och som tidigare har varit elitidrottare.  Resultatet av studien visar att det finns ett flertal färdigheter som elitidrottare utvecklar inom idrott som de senare har användning av i en ledarroll. Delvis har en del nya färdigheter som inte finns med i referensramen identifierats, dessa är förmåga att ge feedback, tankesätt om prestation före resultat, disciplin, förmåga att hantera stress, vikten av en trevlig miljö och den värdegrund som finns. Vi har även identifierat färdigheter som nämns i teoretiska referensramen, då gällande unga, men nu gällande vuxna elitidrottare och dessa är socialt ansvar, lagkänsla och samarbete, kommunikation, känslor och konflikthantering och målsättning och tidsplanering. Studien visar även att det finns tre olika sammanhang inom idrotten där idrottare utvecklar sina ledarskapskunskaper. Detta är genom egna ledarroller, exempelvis som tränare, genom att ta inspiration från sina egna ledare och i utförandet av idrott.

Rekommendationerna för träning under graviditet förespråkar 30 minuter per dag. Elitaktiva kvinnor kan fortsätta sin träning under graviditeten med modifiering av sina träningsrutiner. Syftet mynnades ut i frågeställningarna hur träningsdosen förändras under och efter graviditet och hur snart efter graviditet återupptas träning, samt om det fanns ett samband mellan träningsdos och barnets födelsevikt därtill förekomst av graviditetsrelaterade besvär. Metoden som valdes var en enkätundersökning och enkäterna delades ut vid ett tillfälle till de 100 bäst rankade elitaktiva kvinnor inom en uthållighetsidrott. Resultatet visade att svarsfrekvensen blev 95 %, efter externt bortfall på grund av ej graviditet så analyserades 34 enkäter. Träningsdosen av låg, medel och hög intensiv träning var i snitt nästan 7,5 timme i början på graviditeten och sjönk till i snitt 1,5 timme i slutet. Träning bedrevs till och med vecka 37 prepartum och återupptogs vecka 2 postpartum. Inget samband sågs mellan träningsdosen och barnets födelsevikt. Majoriteten av de elitaktiva hade varken smärta eller urininkontinens pre- eller postpartum. Slutsatsen av studien visar att gravida elitaktiva kvinnor kan hålla en hög träningsdos högt över de generella riktlinjer.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetränare och utövare har, om hur en yttre feedback kan påverka utövarnas självförtroende. För att få mer information om hur utövarna reagerar på feedback togs även tränarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svårt att som individ analysera sitt eget självförtreonde och se vad som påverkar en själv. Utifrån intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetränare som verkat på internationella tävlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess påverkan på utövarnas självförtroende. Resultatet visade att yttre feedback påverkar utövarnas självförtroende, varav en direkt yttre feedback ansågs mest kunna påverka självförtroendet. En indirekt yttre feedback ansågs vara bra för självförtroendet i längden, om den innehöll konstruktiv information. Yttre feedback som gavs från personer utövarna hade nära relation med eller såg upp till, som tränare eller familj, ansågs kunna ge mest effekt. Feedback ansågs kunna påverka individer på olika sätt samtidigt som tränarnas upplevelser inte skilde sig väsentligt från utövarnas egna upplevelser. En ökad kunskap hos tränare om hur användningen av yttre feedback påverkar individer beroende på hur den används, samt hur tränarna kan utveckla en trygg miljö, tycks kunna påverka utövarnas självförtroende positivt.

Introduktion. Mental träning är ett begrepp som innefattar olika faktorer och har visats kunna ha en positiv inverkan på fysisk prestationsförmåga inom idrott. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elitsatsande längdskidåkares användning av olika mentala strategier under träning och tävling samt huruvida användandet av dessa påverkas av idrottarens tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder. Metod. Frågeformuläret som användes var ett specifikt frågeformulär avseende tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder och frågeformuläret TOPS (Test of Performance Strategies) användes för att undersöka 48 elitlängdskidåkares (20,2±2,6 år (medel±SD)) användning av 10 olika mentala strategier. Resultat. Resultaten visade att de som tävlar på en lägre nivå i större utsträckning använde den mentala strategin inre samtal under träning (p=0,029) och tävling (p=0,020). Aktiva med större träningsvolym använde i större utsträckning aktivering (p=0,039) och inre samtal (p=0,024) under träning och automatisering (p=0,037) och känslokontroll (p=0,035) under tävling. Avseende könskillnader använde de manliga elitlängdskidåkarna i större utsträckning de mentala strategierna målsättning (p=0,040) under träning och känslokontroll (p=0,047) under tävling. Avseende ålder noterades inga signifikanta skillnader. Konklusion. Sammanfattningsvis observerades en del skillnader under träning och/eller tävling, utifrån olika tävlingsnivå, träningsvolym och kön.

Sexuella övergrepp förekommer inom idrotten. Samtidigt finns det många idrottare som är tillsammans med sin tränare i en kärleksrelation. Inom elitidrotten behövs en diskussion om de etiska dilemman som är förknippade med sexuella relationer mellan aktiva och deras tränare.