Ledarskap och ledarskapsbeteenden spelar en viktig roll för framgångsrika prestationer inom idrott. Idrottstränares ledarskap kan hjälpa idrottare uppnå sin fulla potential och uppnå sina mål. En ledarskapsteori som börjat få ökat intresse inom idrottskontexten är transformativt ledarskap. Tidigare forskning visar att transformativt ledarskap har positiva effekter kring exempelvis idrottarens motivation och välbefinnande,vilket i sin tur kan leda till positiva resultat för idrottare och idrottslag. De märkbara positiva effekterna avtransformativt ledarskap gör det intressant att undersöka just det ledarskapet närmare. Genom en semi-systematisk litteraturstudie är syftet att undersöka ledarskapets betydelse för elitidrottslags prestation med ett särskilt fokus på det transformativa ledarskapet. Syftet grundar sig på följande frågeställning: Hur beskrivs betydelsen av transformativt ledarskap för elitidrottslags prestation inom det aktuella forskningsläget? Litteraturstudiens inkluderade forskning analyserades med hjälp av tematisk analys och tre teman identifierades: Höga förväntningar och prestationskrav, Tydlig, öppen och ärlig kommunikation samt Inspirera, motivera och stödja. Utifrån syftet att undersöka transformativt ledarskap inom elitidrott visade litteraturstudiens resultat att transformativt ledarskap har betydelse för flera olika aspekter som i sin tur kan antas leda till ökad prestation inom elitidrott. Även negativa effekter av transformativt ledarskap identifierades och diskuteras. Resultatet tyder på att det transformativa ledarskapet kan antas ha liknande betydelse för såväl elitidrott, som var undersökningens fokus, som icke-elitidrott, som tidigare forskning påvisat.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka friskfaktorer som av spelarna inom Svensk elitishockey upplevs som värdefulla för att bibehålla och/eller förbättra deras hälsa. Syftet innefattade också hur ofta spelarna använder sig av dessa friskfaktorer samt hur tillgången till olika hälsotjänster kan se ut i de två ligorna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie gjordes där en webbaserad enkät skickades ut till samtliga klubbar inom Svenska hockeyligan (SHL) och Svenska damhockeyligan (SDHL). Resultat: De flesta av de efterfrågade friskfaktorerna ansågs värdefulla för spelarna, där kost, sömn, återhämtning, social kontakt utanför och inom klubben var några av de som ansågs mest värdefulla för flest antal spelare. Många använde sig redan av dessa faktorer för den egna hälsan i dagsläget. Tillgång till kompetent hälsoteam var också en av de viktigare friskfaktorerna, men där stora skillnader i tillgång mellan ligorna synliggjordes. Tydliga skillnader framkom även mellan ligorna i tillgång till olika specifika tjänster inom hälsa. Slutsats: Det finns en mängd olika friskfaktorer som är av värde för spelare inom den svenska hockeyligan. Klubbar och organisationer inom hockeyn bör prioritera ett mer hälsofrämjande arbete för att öka förutsättningarna för en mer hälsosam och jämlik miljö för aktiva spelare i sporten.

Bakgrund Kosttillskott är vanligt förekommande på alla idrottsliga nivåer. Det verkar inte finnas något tydligt behov av kosttillskott för idrottare. Däremot kan det vara lämpligt vid högintensiv träning under lång period eller vid brist på näringsämnen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i användningen av kosttillskott hoselitidrottsstudenter med elitidrottsavtal. Metod En kvantitativ metod utfördes genom att använda en webbenkät från forskningsprojektet Elite Sport North. Webbenkäten skickades ut till alla idrottsstudenter som har tecknat ett elitidrottsavtal vid Umeå Universitet. Data analyserades med Chi-2 test. Resultat Det fanns ingen skillnad i konsumtionen av kosttillskott kopplat till kön, ålder, utbildning, idrotter, träningsvolym eller självskattad idrottslig nivå eller val av olika kosttillskott. De som ville tävla på internationell nivå hade högst användning och av dem som ville tävla på nationell nivå var användningen lägst. Mellan lagidrott och individuell idrott fanns det en signifikant skillnad där intaget var högre inom individuell idrott. Vanligaste anledningarna för användning av kosttillskott var “åtgärda brister” och “undvika brister”. Angående deltagarnas kosthållning framkom det att av samtliga som var vegetarianer använde järn, B12 och vitamin D. Slutsats Majoriteten av deltagarna använde inte kosttillskott. Inom individuell idrott var användandet av kosttillskott högre jämfört med lagidrott. Det visade sig vara vanligast att använda kosttillskott för att “åtgärda brist” och “undvika brist”.

Bakgrund: Ett upplevt stöd från sin omgivning har visats gynna återhämtning och öka sannolikheten att återgå till sin idrott efter skada. Elitsatsande idrottande ungdomar i Sverige har tidigare vittnat om att de mår sämre i samband med skada, att rehabiliteringen inte alltid anpassas efter deras livssituation och att det upplevda stödet varierat. Syfte: Syftet var att undersöka hur fysioterapeuter upplever att de kan ge stöd till elitsatsande idrottande ungdomar under rehabiliteringsprocessen Metod: Kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio verksamma fysioterapeuter som dagligen arbetar med elitsatsande idrottande ungdomar. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes på insamlat material. Resultat: Resultatet redovisas i ett övergripande tema; ”Att låta ungdomar växa som individer”, samt fyra huvudkategorier; 1) Att få förståelse för idrottarens livssituation och nätverk för att ge rätt typ av stöd. 2) Viktigt att vara lyhörda och fånga upp känslor och tankar som kan uppstå vid skada. 3) Vårdorganisationens ramar påverkar omhändertagande. 4) Att inge förtroende och skapa delaktighet i rehabiliteringen är centralt i fysioterapeutens roll. Slutsats: Fysioterapeuter upplever att de har möjligheter att ge stöd till elitsatsande ungdomar men att det förekommer utmaningar med att bygga broar mellan vården och föreningslivet. Genom att se till ett större perspektiv och resultatets övergripande tema, ”att låta ungdomarna växa som individer” anses fysioterapeuter kunna bidra till att få ungdomar och växa och utvecklas som individer vilket bidrar till såväl hållbarhet som en förbättrad ungdomshälsa.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ta reda på hur gymnaster på elitnivå mår. Studiens frågeställningar är följande: Har gymnasten upplevt att elitkarriären påverkat välmående? Vilka faktorer påverkar elitgymnastens välmående? Metod Genom ett bekvämlighetsurval hittades sex deltagare som tävlade på elitnivå inom de gymnastiska disciplinerna truppgymnastik, trampolin och rytmisk gymnastik. Två av deltagarna är kvinnor och fyra är män. Deltagarna är mellan 19 och 26 år och har 7 och 20 års erfarenhet som aktiva gymnaster. En semistrukturerad intervjuguide användes vid intervjuerna. Empirin bearbetades genom en innehållsanalys. Studien bygger på det teoretiska ramverket ‘Biopsykosociala idrottsskaderiskprofilen’. Resultat De olika teman som tas upp i resultatet är Negativa faktorer och Positiva faktorer, samt Sociala Faktorer och Faktorer från klubben. Resultatet strukturerades med hjälp av det teoretiska ramverket till inre och yttre faktorer. Dessa teman beskriver mer djupgående hur deltagarna har upplevt att elitkarriären påverkat deras välmående på olika sätt. I resultatet framkommer bland annat att flera deltagare känner press och prestationsångest inför tävling och att mental träning är en viktig aspekt inom gymnastiken. Faktorer från klubben handlar om hur träningskulturen och relationen till tränaren påverkar gymnastens välmående. Det visar sig även att gymnaster kan bli uppmanade att träna trots att de är sjuka. Slutsats Sociala faktorer visar sig ge en positiv påverkan på elitgymnastens välmående där goda vänskapsrelationer och en positiv träningskultur kan vara avgörande för välmåendet. Studien kom även fram till negativa och positiva faktorer som påverkar elitgymnastens välmående. De positiva är: motivation, attityd, självkännedom &amp; mognad och mental träning. De negativa är: press, överträning och skador, tar mycket fritid och konsekvenser av intensiv träning. Då det framkom i studien att gymnaster blir uppmanade att träna även fast de är sjuka vore det intressant för vidare forskning att undersöka hur tränare tar hänsyn till elitgymnasternas dagsform och välmående i förhållande till träningen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning elever som läser Nationell idrottsutbildning (NIU) på gymnasiet upplever det. Syftet var även att undersöka elevers attityder till att söka hjälp vid eventuell upplevd psykisk ohälsa. Vidare undersöktes även skillnader, likheter och samband mellan grupper. Upplever eleverna psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Finns det samband mellan antal träningstimmar och psykisk ohälsa? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Hur är attityderna till att söka hjälp vid eventuellt behov? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Metod Studien genomfördes på NIU-elever (N=146) i Sverige. Av dessa var 62 stycken flickor och 84 stycken pojkar. Ett bekvämlighetsurval gjordes där sex olika skolor valdes ut. Studiens mätinstrument var digital och genomfördes under lektionens start, mitt eller avslut. De enkäter som användes var GHQ-12 och MHSAS. Kort information och syftet med studien presenterades för eleverna innan enkätundersökningen. Resultat Resultaten visar att 42 % av eleverna upplever psykisk ohälsa. Flickor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar med en signifikant skillnad (Z=-5,321, p&lt;0,001). De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa (r=0,230 och p=0,005). Det fanns en korrelation mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar (r=0,292, p=0,007). Över hälften (55 %) av de tillfrågade har en positiv attityd till att söka hjälp vid eventuella psykiska besvär. Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna. Slutsats Studiens slutsats är att lite mer än en tredjedel av eleverna upplever psykisk ohälsa. Studien visar även att flickor upplever psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa. Det fanns även ett samband mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar. Resultatet kan användas för att genomföra ytterligare undersökningar för att skapa en större förståelse för unga idrottares psykiska hälsa.​ / Abstract Aim The aim of this study was to investigate the presence of mental health in National elite athletic students. Furthermore, the aim was to examine attitudes towards help seeking if needed. Differences, similarities and correlation between groups was also examined. Are the students experiencing mental illness and to what extent? Is there a difference between girls and boys? Is there a correlation between hours of training and mental illness? Is there a difference between girls and boys? What are the attitudes towards help seeking if needed? Is there a difference between girls and boys?   Method The number of recruited NIU-students were 146. 62 of them were girls and 84 of them were boys. Six different schools were selected by a comfort selection. The survey was digital and answered through the participants’ mobile phones. Furthermore, the survey was conducted either before, in the middle or after a lecture. The study contained two different surveys which were GHQ-12 and MHSAS. The aim of the study was shortly presented to the students before the survey was conducted. Results The results demonstrates that 42 % of the students are experiencing mental illness. Girls are experiencing mental illness in greater occurrence than boys with a significant difference (Z=-5,321, p&lt;0,001). The participants who perform more training hours per week are also the ones experiencing a higher grade of mental illness (r=0,230 och p=0,005). There was a correlation between boys’ mental illness and hours of training (r=0,292, p=0,007). More than 55 % of the participants are having a positive attitude towards help seeking in case of eventual experienced mental illness. No significant differences were found between groups.  Conclusions The results of this study suggests that more than a third of the students are experiencing mental illness. This study also shows girls experiencing a higher grade of mental illness than boys. Hours of training and perceived mental illness was found to correlate for the total group. A correlation was also found between boys’ perceived mental illness and hours of training. The findings can be used for further studies to establish more comprehension and information related to young athletes’ mental health.

No description available.

No description available.

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas. Rädsla för att misslyckas predicerar signifikant psykisk ohälsa. Fler studier behövs för att tydliggöra hur sambandet mellan skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa hänger ihop. / The life of elite high school students involves dual careers with demands in both the academic and sports field. Proneness to shame and fear of failure are related to performance and to mental illness. The purpose of this cross sectional study was to examine how these variables correlate and how well proneness to shame and fear of failure could predict mental illness after controlling for gender effects. The study consisted of 149 elite high school students. In line with expectations proneness to shame, fear of failure and mental illness had a positive correlation. Results indicate that mental illness of elite high school students increase as proneness to shame and fear of failure increase. Fear of failure could significantly predict mental illness. More studies in this area are necessary to clarify how proneness to shame, fear of failure and mental illness are related.

Bakgrund Ungdomar som vill nå eliten inom innebandy behöver äta optimalt för att prestera på träningar, matcher och i skolan. Kosten är en viktig faktor eftersom ungdomarna fortfarande är i en tillväxt- och utvecklingsfas och en felaktig kosthållning kan leda till skador, sömnsvårigheter och ätstörningar. Syfte Syftet med studien är att utvärdera hur mat- och måltidssituationen ser ut för elever som läser vid Riksidrottsgymnasiet med innebandyinriktning. Metod En kvantitativ metod i form av webbenkät har använts för att få svar från eleverna på Riksidrottsgymnasiet om hur deras mat- och måltidssituation ser ut. Samtliga 46 elever besvarade enkäten. Eventuella skillnader mellan undergrupper undersöktes med hjälp av Chi-2-test och Fishers exact test. Signifikansnivån bestämdes till p&lt;0,05. Resultat Majoriteten av eleverna lagade middag dagligen och åt sällan färdigrätter. En signifikant skillnad sågs beroende på vilken årskurs eleverna gick i och hur ofta de lagade mat tillsammans med vänner (p=0,046).  Mer än hälften av eleverna i årskurs 1 och 2 lagade mat tillsammans med vänner minst en gång i veckan jämfört med en tredjedel från årskurs 3. En skillnad mellan årskurserna kunde ses hur ofta de lagade mat så att de kunde få matlådor flera dagar framöver, där majoriteten ibland lagade mat för flera dagar framöver medan några elever i årskurs 1 och 2 aldrig gjorde det (p=0,049). Eleverna hade en upplevd god kunskap både om det praktiska att tillaga en måltid samt det teoretiska att planera en måltid. Slutsats Överlag upplevde eleverna att de hade goda praktiska och teoretiska kunskaper kring matlagning och majoriteten lagade dagligen middag. En bidragande faktor kan vara att grundläggande kostkunskap ingår i läroplanen samt intresset för kost via sociala medier. / Background Adolescents aiming to become elite floorball players need to eat optimally to perform during practice, games and in school. The diet is an important factor to the adolescents who are still in a growth and development phase and an improper diet can lead to injuries, sleep disorders and eating disorders. Objective The purpose of the study is to evaluate the food and meal situation for pupils who are studying at the nationwide sports gymnasium with floorball alignment. Method A quantitative method was used and a web survey was distributed to the 46 pupils at the nationwide sports gymnasium, all the pupils responded. The questionnaire concerned their food and meal situation. The level of significance was set to p&lt;0,05 and differences between groups were tested with Chi-square or Fishers exact test. Results The majority of the pupils cooked dinner daily and rarely ate ready-made meals. A significant difference was seen depending on what grade the pupils went in and how often they cooked with friends (p = 0.046). More than half of the students in grades one and two cooked food together with friends at least once a week compared to one third from in grade three. One other difference between the grades could be seen how often they cooked so they could get food boxes for days to come. The majority sometimes cooked food boxes while some pupils in grade one and two never did it (p = 0.049). Pupils had a perceived good knowledge of both the practical to cook a meal and the theoretical planning a meal. Conclusion Overall, the pupils experienced that they had good practical and theoretical knowledge about cooking and the majority cooked dinner daily. Basic dietary knowledge in the curriculum and posts concerning food and diets on social media can be contributing factors.