Att kunna hantera stress, skador, förväntningar och krav är viktigt i en elitsatsande fotbollsspelares vardag. Kvinnliga fotbollsspelare har i större utsträckning en annan utmaning i att behöva kombinera sin elitsatsning med annan sysselsättning, jämfört med manliga fotbollsspelare. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur kvinnliga fotbollsspelare upplever att elitsatsningen påverkat deras aktivitetsbalans och välbefinnande. Det användes en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och en kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultatet visade att kvinnliga elitsatsande fotbollsspelare hade en fullspäckad vardag som krävde planering och struktur för att främja aktivitetsbalans. Vardagen bestod av tydliga rutiner och vanor med arbete/studier följt av träning. Det krävdes annan sysselsättning jämsides med sin elitsatsning för att få ihop det ekonomiskt. Informanterna gjorde en medveten satsning där vila, sömn och träning prioriterades. Uppoffringar var en del av det dagliga livet där familj och vänner ofta blev bortprioriterade. Elitsatsningen innebar höga krav och förväntningar vilket påverkade välbefinnandet både positivt och negativt. Slutsatser var att det fanns faktorer i en kvinnlig elitsatsande fotbollsspelares vardag som påverkade deras aktivitetsbalans och välbefinnande. Detta examensarbete var en första inblick i problemområdet men ytterligare forskning krävs. / Being able to handle stress, injury, expectations and demands is important in the everyday life of an elite football player. Female football players have a greater challenge to combine their elite efforts with other employment, compared with male football players. The purpose of this study was to describe female football players’ experiences of how their elite efforts affect occupational balance and well-being. A qualitative study design with semi-structured interviews was used. Data selection was made by convenience sampling. Data was analysed with a qualitative content analysis. The results showed that elite female football players’ had a demanding everyday life that required planning and structure to promote occupational balance. Their everyday life consisted of clear routines and habits for work/ studies and football practice. It was necessary for the players to have another occupation in addition to their elite efforts, to manage financially. The informants made a conscious effort to prioritize rest, sleep and practice. Sacrifices were part of the daily life where family and friends often became less of a priority. The elite efforts meant high demands and expectations, which affected well-being both negatively and positively. The conclusion was that everyday life of a female elite football player consisted of factors that influenced their occupational balance and well-being. This study was an insight into this problem area but further research is required.

No description available.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om matchstatistik och/eller deltagande i europeiska ungdomsmästerskap kan användas för att identifiera talanger inom landslagsverksamheten vid olika åldrar och i olika åldersklasser. Utifrån detta antas frågeställningarna: (1) Är det viktigt att delta i europeiska ungdomsmästerskap vid viss ålder eller i specifika åldersklasser för att nå seniorlandslag? (2) Är det viktigt att delta i många europeiska ungdomsmästerskap, spela många matcher eller vinna många matcher för att nå seniorlandslag? (3) Är det viktigt att prestera väl inom vissa matchstatistiska variabler vid europeiska ungdomsmästerskap – totalt eller vid viss ålder – för att nå seniorlandslag?   Metod Studien hade en kvantitativ ansats. Urvalet bestod av manliga basketspelare födda 1988-1992 som deltagit i europeiska ungdomsmästerskap (n = 2872). Spelarna placerades i kategorierna senior (nått seniorlandslag innan eller vid 23 års ålder) och icke-senior (ej nått seniorlandslag innan 23 års ålder). Datainsamlingen skedde genom inhämtning och sammanställning av officiell matchstatistik från internationella basketbollförbundet (FIBA). Jämförande analys mellan grupperna senior och icke-senior gjordes med hjälp av Chi2-test och oberoende Mann-Whitney U-test.   Resultat Studien visar att antal mästerskap och antal spelade matcher är variabler som skiljer grupperna från varandra. Dessutom visar resultaten att spelare som deltar som underårig i en åldersklass i större utsträckning når seniorlandslag. Dock antyder resultaten att det inte är viktigt att vinna, då varken vinstprocent eller matcher vunna under ett mästerskap skilde grupperna åt. Gruppen senior hade signifikant högre värden inom alla matchstatistiska variabler förutom fouls per minut, där gruppen icke-senior hade ett signifikant högre värde.   Slutsats Studien visar på att matchstatistik och statistik kring deltagande i bör kunna användas som talangidentifikationsverktyg då flera variabler skiljer de som når seniorlandslag från de som inte gör det. Dock behövs ytterligare forskning – framförallt kring de matchstatistiska variablerna – för att kunna utveckla mer precisa modeller som kan omsättas i praktiken.

Today's professionalisation in sport has given many sports-loving athletes the opportunity to develop a career through sport. However, it is an industry that in most cases is not examined often about how elite athletes experience their lives, especially what happens when their elite career comes to an end. In this study however, the interest lies in exploring male elite athletes' experience in their transition from elite career to their life after the career. The study will be gathered with a framework consisting of the existential sociology perspective to explore how former male elite athletes create meaning in their lives after their elite career. Part of the existential sociology perspective is also to understand how this transition can be understood as an existential imperative. The empirical study has been collated with a qualitative study that involved semi-structured interviews based on a phenomenological approach, with six former elite athletes who were active at the highest level in their respective sports. The results of the study have shown that their transition from an elite career to a post-career life has had a major impact on the elite athletes' experience of meaningfulness. Something that can be interpreted through the concepts of self-control, identity and employability. It is evident that the sport associations play a significant role in how the transition is experienced, whether it’s in a positive or negative sense. But also the importance of their own responsibility for their transition and what aspects the elite athletes themselves may influence play a significant part for a better end to their elite career.

Tidigare studier på elitorienterare har framför allt fokuserat på skadeförekomst och skadeområde. Studier på riskfaktorer och psykologiska faktorer i samband med skadeförekomst är bristfälligt studerat. Därför var syftet med denna studie att undersöka om det finns samband mellan demografiska, psykologiska eller fysiska faktorer och allvarlighetsgraden av skador hos elitorienterare. Denna studie använde redan insamlade data från en tidigare genomförd RCT-studie. I studien deltog 62 personer varav 32 män och 30 kvinnor. Datan som analyserades var bestod av demografiskdata, frågeformulär om upplevd stress och fysiska tester. Frågeformulären som användes var Hassles and Uplifts Scale och Perceived Stress Scale. De fysiska testerna var tåhävningstest och hopptest i kvadrat. För att bedöma allvarlighetsgraden av skador fick deltagarna fylla i Oslo Sport Trauma Research Center Overuse Injury Questionnaire under varannan vecka i 14 veckor. I analysen användes linjära regressionsanalyser, men residualerna bedömdes inte var normalfördelade och därför genomfördes även icke-parametriska tester som sedan jämfördes med de linjära regressionsanalyserna. I den multipla linjära regressionsanalysen noterades ett samband mellan allvarlighetsgraden av skador och för två variabler, men som inte kunde bekräftades av de icke-parametriska testerna vid jämförelsen. Denna studie kunde därför inte konstatera någon riskfaktor för skador hos elitorienterare. Detta överensstämmer inte med tidigare studier på liknande idrotter, som har konstaterat att en tidigare skada och stress är riskfaktorer för skador. Studier med större antal deltagare och längre uppföljningsperiod behövs för att kunna identifiera riskfaktorer för skador hos elitorienterare innan några slutsatser kan dras. / Previous studies on elite orienteers have been focusing on injury occurrence and location of injuries. Studies on risk factors and psychological relationship to injuries are limited. The purpose of this study where to evaluate if there are correlation between demographic, psychological or physical factors and severity score of injuries in elite orienteers. The study used already collected data from an RCT-study. The study involved 62 participants, of whom 32 were men and 30 women. Base measurements were collected from demographic data, stress questionaries and physical tests. The questionnaires that were used were Hassles and Uplifts Scale and Perceived Stress Scale. The physical tests consisted of heel- rise test and square jump test. To evaluate injuries the Oslo Sport Trauma Research Center Overuse Injury Questionnaire were performed every second week for 14 weeks. The analysis was performed with linear regression, but the residuals were not normally distributed and therefore non-parametric statistics were also performed and was compared with the linear regressions. In the multiple linear regression, a relationship was identified between the severity score of injuries and two variables, but which could not be confirmed by the non-parametric statistics. Therefore, no risk factor for injuries in elite orienteers could be established. This result is not corresponding with previous studies on similar sports, who have established that previous injury and stress are risk factors. Before conclusions can be drawn more studies with larger numbers of participants and longer follow-up period are needed before risk factors for injuries in elite orienteers can be identified.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att granska hur rekryteringsansvariga talar om sina principer för urval på manliga ungdomssidan från 14 år och uppåt inom fotboll och ishockey. Frågeställningar: Selektering och urvalsprocessen inom fotboll och ishockey, hur upplevs den i praktiken av rekryteringsansvariga? Vilka egenskaper letar man efter hos unga spelare? Vad för metoder används för att bedöma spelare? Tittar man mer efter potential eller spelare som är bäst för stunden? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats vilket innebär att studien syftar på att undersökatränares tankar och åsikter om det som avses att undersökas. Intervjuer genomfördes medsammanlagt tio rekryteringsansvariga inom fotboll och ishockey med hjälp av en intervjuguide som är semistrukturerad. Alla deltagare var över 18 år och arbetar eller har arbetat inom en elitklubb eller NIU.  Resultat Resultatet visar att när det gäller metoder för att bedöma spelare så blir det ofta en subjektiv bedömning utifrån rekryteringansvarigas åsikter och tyckanden. Däremot försöker man vara många i processen och utgå ifrån mallar för att göra det så objektivt som möjligt. De egenskaper man söker är framförallt viljan att träna, speluppfattning samt spetsegenskaper. Överlag så känner inte rekryteringsansvariga någon större press i urvalsprocesser, den press som uppstår är oftast uppbyggd av klubbar själva inom ishockeyn. Det som är gemensamt för båda idrotterna och är vanligt förekommande är föräldrahetsen vad gäller selektering och urvalsprocessen. Inom fotboll så upplevs även en press från agenter i viss mån. Potential anses viktigare än de spelare som är bäst för stunden. Slutsats Slutsatsen är att rekryteringsansvariga ofta upplever att det blir en subjektiv bedömning gällande spelarna, däremot försöker de göra bedömningarna så objektiva som möjligt. Degemensamma slutsatserna visar på att de generellt inte upplever någon större press utifrån, förutom föräldrahetsen som kan uppstå vid framförallt selektering och urvalsprocesser. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vilka förmågor som specialidrottslärare i basket anser vara viktiga för att kunna nå elitnivå inom basket. Frågeställningarna som kommer användas för att besvara studiens syfte är: vad innefattar uttrycket ”Förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå” och vilka förmågor anses vara av stor betydelse för att bli framgångsrik basketspelare? Metod Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med fem specialidrottslärare i basket. Resultatet från den tematiska analysen analyserades med hjälp av Françoys Gagnés talangutvecklingsmodell. Resultat Undersökningen identifierade ett antal teman som beskriver de förmågor de intervjuade lyfte fram som viktiga för att nå elitnivå i basket. Följande teman identifierades: utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad, spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk. Den efterföljande analysen resulterade i en gruppering av de identifierade teman utifrån följande delar av Gagnés talangutvecklingsmodell: genetiska förutsättningar, naturliga förmågor och intrapersonella faktorer. Slutsats Utifrån rapportens resultat och diskussion har följande slutsatser dragits. Studiens deltagare anser att flera olika förmågor krävs för att nå elitnivå och dessa förmågor behöver balansera upp och kompensera varandra. Olika nivåer av elitnivå tycks ha något olika krav avseende förmågorna, en högre elitnivå anses kräva mer omfattande och utvecklade förmågor. I en idrott som basket är längd en viktig faktor, men anses ändå inte vara helt avgörande för att nå elitnivå. De intrapersonella faktorerna anses ha en stor inverkan på spelares möjligheter att nå elitnivå. Både faktorer som påverkar spelaren i vardagliga livet som elitidrottare och även faktorer som påverkar hur spelaren agerar och hanterar situationer på basketplanen. Inom idrott anses de fysiska förmågorna vara av stor vikt och inom basket anses även spelintelligens ha en stor påverkan på spelarens förmåga att utöva sin idrott på elitnivå.

Företagsintäkter och långvariga relationer är idag en viktig del för elitföreningar inom svensk ishockey. Svenska ishockeyföreningar ligger i framkant med hur det kommersiella arbetet hanteras och dess vikt av att ständigt stärka och utveckla sina varumärke.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Växjö Lakers, Rögle BK och Örebro HK arbetar med partnerskap, relationer och företagsintäkter. För att precisera arbetet, har vi valt att avgränsa oss mot att undersöka varje förenings marknadsavdelning och se de likheter och skillnader som finns, samt vilka arbetssätt som leder till sportsliga-och ekonomiska framgångar. Vi har även involverat vår B-uppsats som berörde fotbollsklubbarna BK Häcken, Malmö FF och Djurgårdens IF. Vi har besvarat en frågeställning som jämför elitklubbarna i ishockey respektive fotboll. För att besvara studiens frågeställningar, har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi som forskare intervjuat respondenter från varje förening via semistrukturerade telefonintervjuer.Resultatet av undersökningen har visat hur viktigt det är att professionalisera sina marknadsavdelningar med en personalomsättning som innehar en hög kompetens, som vidare kan hantera det kommersiella arbetet för att utveckla och uppnå nya mål. Att varje förening anpassar sina företagspaket och affärsnätverk utefter företagens behov, är en viktig del för ett långvarigt partnerskap som på sikt ska öka företagsintäkter.

Syfte Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan självprat och självförtroende inom simning och cheerleading på elitnivå. Vi har valt två frågeställningar i denna studie: Hur skattar/upplever simmare och cheerleaders sitt självförtroende, instruerande självprat samt motiverande självprat? Finns det ett samband mellan motiverande samt instruerande självprat och självförtroende?  Metod En kvantitativ metod tillämpades i syfte att samla in data för att mäta individens självförtroende samt instruerande- och motiverande självprat. Deltagarna rekryterades via sina tränare från respektive klubbar/föreningar och datan samlades in via webbformulär. Insamlad data analyserades via en deskriptiv analys, oparat t-test samt Spearmans korrelation.    Resultat 155 elitidrottare varav 140 tjejer och 15 killar från idrotterna cheerleading och simning var respondenter. Cheerleaders skattade i genomsnitt självförtroende högre än simmarna, där skillnaden visades vara signifikant (p&lt;0,05). Simmarna skattade i genomsnitt högre än cheerleaders vid de två självprat variablerna, där dock inga signifikanta skillnader fanns (p&gt;0,05). En signifikant negativ korrelation hittades mellan variablerna självförtroende och instruerande självprat bland cheerleaders (p=0,022). Motiverande självprat visades däremot inte vara korrelerat med självförtroende för någon av idrotterna (p&gt;0,05). För simmare indikerande resultaten att det inte existerade ett signifikant samband mellan självförtroende och instruerande- samt motiverande självprat (p&gt;0,05).   Diskussion och slutsats Utifrån fynden i denna studie visades ett svagt samband mellan självförtroende och självprat bland elitaktiva inom cheerleading samt simning. Hos cheerleaders existerade ett negativt samband, vilket kan indikera på att cheerleaders med högre självförtroende i lägre grad använder instruerande självprat. Resultaten skiljer sig jämförelsevis mot vad tidigare studier inom området slagit fast. Studiens fynd kan användas för att tydliggöra för tränare inom elitidrott att självförtroende inte är beroende av att individen använder mycket självprat.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt att driva en högpresterande herridrottsförening inom lagidrott på en mindre ort. Med detta som bakgrund vill vi studera hur de utvalda föreningarnas organisationer är utformade med hjälp av Mintzbergs organisationsteori.Metod: Studien arbetar utifrån ett abduktivt arbetssätt som innebär att forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter dessa relateras till varandra. Empiriinsamlingen har bestått av nio semistrukturerade intervjuer, med representanter inom de undersökta föreningarna, Mjällby AIF (Fotboll), Tingsryds AIF (Ishockey) och Åby/Tjureda IF (Bandy). Studien har även genomfört intervjuer med utomstående journalister för att få ett bredare perspektiv. Efter transkribering har en tematisk analys utförts för att få en djupare förståelse av innehållet och på så vis kunna plocka ut svar och teman som är återkommandeTeori: Studiens resultat har analyserats med hjälp av Mintzbergs organisationsteori samt begreppen lokal identitet och performance management. Dessa användes för att kunna besvara studiens frågeställningar.Resultat och Slutsats: Studien identifierar flertalet potentiella faktorer som skulle kunna vara till grund för de högpresterande föreningarna, lokal identitet och kultur, ekonomi, strategier och mål samt organisationernas utformning var de huvudsakliga faktorerna som återfanns i resultatet. Då vi fann att de undersökta föreningarnas organisationsstrukturer såg så pass annorlunda ut jämfört med varandra tyder det på att framgångsrika föreningar organiserar sig på välanpassade sätt utifrån sina förutsättningar för att möta de utmaningar som man ställs inför. Slutsatsen blev således att framgångsfaktorerna tycks skilja sig åt mellan de olika idrotterna (fotboll, ishockey och bandy), vad som dock uppfattas som en gemensam nämnare är den starka lokala identitet samt det stora ideella engagemanget som föreningarna har på orterna. / Purpose: This study´s purpose is to explore the different aspects necessary for high performing sports clubs at elite level bases in small communities in Sweden. The study has a certain focus on the organisational part of each club to see how the organisation is structured, by using Mintzberg´s organizational theory. Methodology: Three sports clubs took part in this study: Mjällby AIF (Football), Tingsryds AIF (Ice Hockey) and Åby/Tjureda IF (Bandy). We also interviewed journalists with knowledge about the sports clubs to help us widen our perspectives. Theory: The results have been analysed with Mintzberg´s organizational theory, as well as Local Identity and Performance Management. Results and conclusion: We discovered several different aspects that can be considered to why these sports clubs are successful, the local identity and culture, economy, strategies and goals and the structure of the organisations were the main themes. The clubs were structured in different ways, which made us think that a successful sport club in Sweden choses the best and most efficient structure that suits their own reality. The conclusion was that the results differed between the sports, the common denominator was the strong local identity that every club had.