Prestationsångest är en känsla som existerar bland majoriteten av alla människor, men kanske framför allt bland unga som kombinerar de redan svåra gymnasiestudierna med en idrottssatsning på elitnivå? Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan prestationsångest och elitsatsande idrottselever på gymnasieskolor i mellansverige samt vad som bidrar till att dessa känslor uppkommer. Genom en kvantitativ enkät kunde forskningsfrågor gällande respondenternas självkänsla, skolmiljö, idrottsmiljö och prestationsångest besvaras. Resultat från 26 idrottselever har sammanställts och analyserats genom programmet SPSS och de huvudsakliga resultaten visade en betydlig skillnad mellan män och kvinnor. Där kvinnor i majoritet påverkas negativt i frågor om skolans hänsyn till deras idrottssatsning, om tiden räcker till för både skola och idrott och känslan av prestationsångest över lag. Av dessa resultat kan slutsatser gällande könsnormer och högre förväntningar på kvinnor göras och anses som avgörande faktorer i detta sammanhang. / Performance anxiety is a feeling that exists among the majority of all people, but perhaps especially among young people who combine the already difficult high school studies with a sportsinvestment at an elite level? The purpose of this essay is to investigate the relationship between performance anxiety and sports students at highschools in central Sweden and what contributes to these feelings arising. Through a quantitative survey, questions regarding the respondents' self-esteem, school environment, sports environment and performance anxiety could be answered. Results from 26 sports students have been compiled and analyzed through the SPSS program and the main results showed a significant difference between men and women. Where women in the majority are negatively affected in questions about the school's regard for their sportsinvestment, whether there is enough time for both school and sports and the feeling of performance anxiety overall. From these results, conclusions regarding gender norms and higher expectations in women can be made and considered as decisive factors in this context.

Att jobba med sitt varumärke och sin identitet har blivit en vardag för de svenska idrottsföreningarna. Under säsongen 21/22 påbörjade Djurgården IF Hockey ett förändringsarbete kring varumärket vilket efter degraderingen från SHL blev alltmer påtagligt. Syftet med studien har varit att belysa Djurgården IF Hockeys varumärkesbyggande, mer precist har det handlat om hur klubben arbetar med att ta fram och kommunicera sitt varumärke och hur detta uppfattas av partners och supportrar. För att precisera studien, har vi valt att avgränsa oss till Djurgården IF Hockey, dess partners och supporterföreningen Järnkaminerna. Studiens frågeställning är följande: 1.     Hur arbetar Djurgården IF Hockey med sitt varumärke, och varför? 2.     Hur upplevs Djurgården IF Hockeys varumärke av sina intressenter? 3.     Hur ser målbilden för Djurgården IF Hockeys varumärke/identitet ut?  För att besvara studiens frågeställningar, har vi arbetat utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där vi som forskare intervjuat respondenter från Djurgården IF Hockey, Järnkaminerna, XXL, RSS samt en extern varumärkesexpert via semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att Djurgården IF Hockey har ett starkt varumärke där framgångarna och den starka och långa historiken utmärker sig. Däremot upplever föreningen, supportrarna och till viss del sponsorerna att föreningen måste hitta tillbaka sina historiska attributer som gjort de sportsligt och varumärkesmässigt framgångsrika. I framtiden spelar Djurgården IF Hockey i en verksamhetsanpassad Avicii Arena med en god relation till sina supportrar och en uppdaterad affärsmodell.

"Orka mest, göra allt" är en kandidatuppsats vars syfte har varit att med utgångspunkt i ett specifikt riksidrottsgymnasium lära mer om idrottselevers upplevelser och erfarenheter av att passa in. Detta i förhållande till den miljön de tränar, bor, lever och går i skolan i. Framförallt har jag fokuserat på hur idrottseleverna pratar om hur det är att passa in, eller inte passa in, på RIG, respektive hur de konstruerar olika förutsättningar för att passa in. De teoretiska perspektiven som uppsatsen grundar sig i är först riksidrottsgymnasiet som en nästintill total institution. Inramningen är baserad på dels Erving Goffmans (2015) beskrivning av totala institutioner, dels Eric D. Anderson (2009) argument om konkurrenskraftig institutionaliserad sport. Det andra teoretiska perspektivet är tillhörighet och tillhörighetspolitik, baserad på Nira Yuval-Davis (2006) förklaring. För att kunna skapa en förståelse för idrottselevernas sätt att leva valdes en kvalitativ forskningsteknik, närmare bestämt deltagande observation, informella samtal och intervjuer. Analysen visade att tillhörigheten är flytande och föränderlig och att de olika sociala konstellationerna som idrottselevernas vardag utspelar sig i samspelar med varandra, samtidigt som det går att separera dem. Inom RIG finns det krav på idrottsliga prestationer och resultat, men framförallt är deras liv en social verksamhet. Målsättningen på RIG är att uppnå en slags idealbild av att vara elitidrottare, och tillhörighet bland idrottseleverna visade sig ofta genom en paradoxal blandning av krav på att både idrottsligt anstränga sig och att inte anstränga sig. Inom RIG ser vi därför hur den individuella identiteten synonymt med både social och kollektiv identitet.

The aim of the present study was to examine the experiences of elite athlete mothers returning to a career in team sports at the elite level after pregnancy. The study employed a qualitative research method with unstructured interviews. A total of eleven women aged between 26–37 years (M = 31.3, SD = 3.05), took part in the study. Three participants played in the OBOS Allsvenskan, five in the handball league, two in the Swedish Super League, and one in the Allsvenskan in floorball. The results revealed both unique and similar experiences regarding the study ́s purpose, resulting in four main themes: (1) challenges along the way back, (2) self-perception and the significance of sports in life, (3) meaningful support contributing to the comeback and performance in one's sport, and (4) balancing elite sports and motherhood. Pregnancy brought about challenges that were difficult to avoid, including uncertainty about how to train successfully to return to sports and both physical and mental challenges. The new role as a mother provided a new perspective on elite sports and life overall, fostering an understanding of the importance of being role models for both their children and future elite athlete mothers. Support from partners, family, and coaches played a crucial role in their journey back to sports after pregnancy. Finally, the results showed that the players successfully managed the challenges they faced, resulting in a positive continuation of their elite careers. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka elitidrottsmödrars upplevelser av att komma tillbaka till en elitidrottskarriär inom lagidrott efter en graviditet. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med ostrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog elva kvinnor som var mellan 26–37 år gamla (M = 31.3, SD = 3.05). Tre deltagare spelade i OBOS Allsvenskan, fem i handbollsligan, två i Svenska Superligan och en i Allsvenskan i innebandy. I resultatet framkom både unika och liknande upplevelser gällande studiens syfte, som resulterade i fyra huvudteman: (1) utmaningarna under vägen tillbaka, (2) synen på sig själv och idrottens betydelse i livet, (3) betydelsefullt stöd som bidrar till att komma tillbaka och prestera i sin idrott, och (4) att balansera elitidrott och att vara mamma. En graviditet har medfört utmaningar som varit svåra att undvika, dels en osäkerhet för hur de bör träna för att framgångsrikt komma tillbaka till idrotten igen, samt fysiska- och mentala utmaningar. Den nya rollen som mamma har skapat ett nytt perspektiv på elitidrottande och livet i helhet, vilket också skapade en förståelse kring vikten av att vara förebilder både för deras barn och framtida elitidrottande mammor. Stödet runt om spelarna, såsom partner, familj och tränare, har varit en nyckelaspekt i deras väg tillbaka till idrotten efter sin graviditet. Slutligen visade resultatet att spelarna framgångsrikt hanterade de utmaningar de ställdes inför, vilket resulterade i en positiv fortsättning på deras elitkarriär.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressorer och copingstrategier kopplat till menstruation som damfotbollsspelare på elitnivå upplever respektive använder i samband med träning och match. Sammanlagt deltog femton kvinnor i studien, varav alla var mellan 19–31 år gamla (M = 23.9, SD = 3.15). Samtliga deltagare spelade fotboll i antingen OBOS Damallsvenskan eller Elitettan när studien genomfördes. En semistrukturerad intervjuguide användes som var baserad på den transaktionella modellen för stress och coping (Lazarus & Folkman 1984). Resultatet visade att både fysiska och psykologiska symptom under menstruationen upplevdes stressande för fotbollsspelarna. De stressorer som spelarna upplevde var (1) huvudtränarens avsaknad av kunskap och förståelse för menstruation, (2) oro att prestationen ska hämmas av fysiska symptom och (3) oro att blöda igenom under match. När fotbollsspelarna upplevde att de kunde kontrollera situationen använde de problemfokuserad coping. När dessa copingstrategier inte fungerade, eller när de upplevde att de inte kunde kontrollera situationen, använde de emotionsfokuserad coping. Spelarna använde även dysfunktionell coping vilket inte har förekommit i tidigare studier på forskningsområdet. / The purpose of the study was to examine which stressors and coping strategies associated with menstruation elite female soccer players experience and use in conjunction with training and competition. A total of fifteen women participated in the study, of which all were between 19-31 years old (M = 23.9, SD = 3.15). All participants played soccer in either OBOS Damallsvenskan or Elitettan during the data collection. A semi-structured interview guide was used which was based on the transactional model of stress and coping (Lazarus & Folkman, 1984). The results revealed that both physical and psychological symptoms during menstruation was perceived as stressful by the soccer players. The stressors that the players experienced were (1) the head coach’s lack of knowledge and understanding of menstruation, (2) worry about performance being affected by physical symptoms during training and competition, and (3) worry about leaking during competition. When the players experienced that they could not control the situation they used problem focused coping. When these coping strategies did not work, or when they experienced that they could not control the situation, they used emotion focused coping. The players also used dysfunctional coping which has not occurred in previous studies in the research area.

Sedan den gällande skattelagstiftningen för ideella föreningar implementerades 1977 har allmännyttiga elitidrottsföreningar haft en skatterättslig särställning mot andra verksamhetsformer i Sverige. Detta på grund av att allmännyttiga idrottsföreningar har varit skattebefriade för intäkter som har nära anknytning till föreningens verksamhet. Det är i dagsläget oklart hur vissa intäkter med anknytning till idrottsföreningarnas kommersiella verksamhet, som intäkter från medierättigheter, ska hanteras skatterättsligt. Detta eftersom beskattningen av dessa intäkter ännu inte är specifikt reglerad genom lagstiftning. Elitidrottsföreningar har numera möjligheten att genom en bolagisering av elitverksamheten ändra verksamhetsform, vilket sker när föreningen beslutar att flytta elitverksamheten från föreningen till ett idrottsaktiebolag. Ett förfarande som särskiljer den professionella elitverksamheten från den ideella verksamheten men även medför att elitverksamheten hamnar i en annan skatterättslig situation. I denna masteruppsats har författaren i syfte att utreda hur den nuvarande skattelagstiftningen för ideella föreningar är anpassad för att belysa elitidrottsföreningarnas skatterättsliga situation utifrån beskattningen av intäkter från medie- och reklamrättigheter, samt redogöra hur en ändring av skattelagstiftningen skulle kunna formuleras. Uppsatsen ämnar även klargöra för vilka skillnader som kan föranleda en förenings beslut att flytta sin elitverksamhet till ett idrottsaktiebolag och om en bolagisering kan vara fördelaktig för föreningen. I analysen kommer författaren fram till slutsatsen att en ny skattelagstiftning för beskattningen av idrottsföreningars intäkter är nödvändig. En sådan lagstiftning bör enligt författaren förslagsvis inkludera bestämmelser som reglerar att intäkter från medierättigheter och reklamrättigheter förvärvade från ett externt bolag ska vara skattefria upp till ett visst belopp. Författaren kommer även fram till slutsatsen att det för större elitidrottsföreningar, förutsatt att ingen lagändring sker, finns vissa argument som talar för att en bolagisering av elitverksamheten kan vara fördelaktig för elitidrottsföreningar med betydande omsättning från kommersiella inslag. Skulle däremot ny lagstiftning som innebär att intäkter från medie- och reklamrättigheter blir skattefria för idrottsföreningar införas, finns det skäl som talar för att ett fortsatt bedrivande av en elitidrottsförening i verksamhetsformen ideell förening förefaller mer gynnsam. / This Master Thesis addresses and analyses how tax legislation affects Swedish sports organizations. The current tax legislation for sport organizations, implemented in 1977, allows elite sport organizations to operate under laws designed for non-profit sport organizations. This legislation does not take into account the significant increase in revenue for elite sports organizations through the commercialization of elite sports including income from media, advertising and merchandising rights. At this time, sports organizations have the option of changing their organizational structure by separating the elite organization from the rest, through a process that in Swedish is referred to as “Bolagisering”. This is achieved by the elite organization becoming a sporting limited company enabling the organization to clearly distinguish its elite organization from its non-profit part of the organization.  Through analysis of relevant legal texts, cases and literature, the author comes to the conclusion that new tax legislation, which is better adjusted to the more commercialized world of sports, is absolutely necessary. The author’s suggestion is that new tax legislation ought to include legal rules that state that revenue from television and commercial rights earned from another company should be exempted from tax up to a certain amount, while the exceeding revenue should be taxed to a percentage equivalent to the Swedish company taxation. Furthermore, the author comes to the conclusion that based on the current tax legislation for sports organizations, an incorporation of the organization’s elite team could be beneficial for the major Swedish elite sports organizations with significant revenue from commercial sources. Among the major reasons for this is the current uncertainty regarding the taxation of television rights as well as the differences regarding VAT between the two organizational forms explained within this Master Thesis. However, if new tax legislation which states that earnings from television and commercial rights should be exempt from tax would be implemented in the future, it is likely that an incorporation of a sports organization will not be as beneficial for sport organizations with significant revenue from these types of revenue sources.

Att som elitidrottare gå från ett liv där man i stort sett ägnat varje dag åt sin idrott och i bästa fall kunnat livnära sig på den till att det en dag tar slut innebär en stor omställning för de flesta idrottare. I tidigare studier beskrivs omställningen vid karriärövergången som något av det svåraste idrottare varit med om. Detta kan ha sin grund i att de flesta elitidrottare starkt kopplar sig till sin idrott och när det blir dags att avsluta idrottskarriären kan därför flera komplikationer uppstå. Hur karriärövergången upplevs kan bero på vilket sätt karriären avslutades, om avslutet skedde frivilligt eller ofrivilligt, om idrottaren hade så kallade dubbla karriärer och hur stark den egna idrottsidentiteten är. Syftet med studien var att undersöka före detta elithandbollsspelares upplevelser av karriärövergångar och dubbla karriärer. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken före detta elithandbollsspelare som alla varit aktiva på landslagsnivå och vars karriärer på elitnivå pågått mellan 7 och 24 år. En semistrukturerad intervjuguide konstruerades och samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades. Huvudresultaten i studien visade att de handbollsspelare vars karriärer avslutades frivilligt hanterade karriärövergången bättre än de handbollsspelare vars karriärer avslutades ofrivilligt. Utöver hur karriären avslutades sågs de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna för en så naturlig övergång som möjligt i form av dubbla karriärer, copingresurser i form av socialt stöd och övergången från spelare till tränare. Vidare kan det diskuteras kring frånvaron av de idrottspsykologiska resurserna för handbollsspelare både under karriären och vid övergången från en elitidrottskarriär till en yrkeskarriär. Ett idrottspsykologiskt stöd i form av till exempel en mental coach hade troligtvis hjälpt många spelare att hantera motgångar under karriären, karriäravslutet samt karriärövergången bättre. Att börja med detta i ett tidigt skede skulle troligtvis bidra till att fler handbollsspelare stannar kvar inom idrotten i en längre utsträckning, vilket kan ses som en fördel för handbollens framväxt. / As an elite athlete, going from a life where one is practically devoted every day to their sport and at best, being able to feed on it until it one day ends, means a big change for most athletes. In previous studies, the conversion at the career transition is described as one of the most challenging things athletes had been through. This may be due to the fact that most elite athletes are strongly connected to their sport and when the time comes to finish the sports career, several complications can arise. How the career transition is perceived may depend on how the career ended, if the conclusion was voluntary or involuntary, if the athlete had so-called double careers and how strong their own sports identity is. The purpose of this study was to investigate former elite handball players’ experiences of career transitions and dual careers. Qualitative interviews were conducted with six former elite handball players, all of whom were active at the national team level and whose elite careers lasted between 7 and 24 years. A semi-structured interview guide was constructed and all of the interviews were recorded, transcribed and analyzed. The main findings of the study show that handball players whose career ended voluntarily handled the career transition better than the handball players whose careers ended involuntarily. In addition to how to career ended, the most important success factors for such a natural transition as possible, were seen in the form of double careers, coping resources in the form of social support and the transition from being a player to being a coach. Furthermore, the absence of the sports psychological resources for handball players can be discussed both during their career and at the transition from an elite sports career to a professional career. A sports psychological support in the form of, for example, a mental coach had probably helped many players to deal with setbacks during their career, career termination and career transition better. Beginning with this at an early stage would likely contribute to more handball players remaining in the sport for a longer time, which can be seen as an advantage for the handball’s growth.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit är att öka kunskapen om lärares bedömning av elevers praktiska färdighet i innebandy på den nationella idrottsutbildningen (NIU). Vidare syftar studien till att jämföra lärarnas bedömning med kursplanens kunskapskrav. Vilka färdigheter är det som de intervjuade lärarna bedömer hos eleverna? Hur bedömer de intervjuade lärarna elevernas färdigheter? Hur erfar de intervjuade lärarna arbetet med bedömning och betygsättning? Metod Med hänsyn till studiens kvalitativa ansats valdes intervju som metod. Studien avgränsar sig till de lärare som undervisar innebandy som specialidrott. Urvalet gjordes med hänsyn till geografisk spridning. I studien deltog sex lärare från sex olika skolor i landet.Som teoretisk ansats användes en mätteori där verklighetsmängden, lärarnas uttryckta bedömningar, jämfördes mot symbolmängden, kursplanens uttryckta bedömningar. I analysen av lärarnas bedömning användes ”Performance analysis” som utgångspunkt. Resultat Resultatet visade att lärarna bedömde eleverna i teknik, tekniskt användande, taktik, rörelse, och beteende utifrån modellen ”Performance Analysis” samt fysisk förmåga och elevernas utveckling över tid. Bedömningarna skedde på olika sätt, men med en tyngdpunkt på den subjektiva bedömningen. Lärarna erfar betygsprocessen som utmanande och att riktlinjerna för bedömning är otydliga i styrdokumenten. Slutsats Lärarna är väl lämpade för att genomföra bedömningar på goda grunder utifrån forskning om idrottsliga prestationer. Deras erfarenhet tillsammans med de bedömningar de som de gör, ger en god grund för en prestationsbedömning. Det saknas dock tydliga riktlinjer från Skolverket och Svenska Innebandyförbundet om vilka färdigheter som ska bedömas och hur bedömningarna ska ligga till grund för betygsättningen. Detta innebär att bedömningen ser annorlunda ut från skola till skola och på det följer en betygssättning som riskerar att inte vara likvärdig. / Aim The aim of this study has been to investigate how teachers assess students practical skills in floorball at the Elite Sports Programs in the Swedish Upper Secondary School. Furthermore, the study aims to compare teachers assessment with the standards of attainment formulated by The Swedish National Agency for Education (SNAE) What skills do the interviewed teachers assess? How do the interviewed teachers assess the student’s skills? How do the interviewed teacher experience the work with assessment? Method With regards to the study's qualitative approach interview was chosen as method. The study delimits itself to the teachers who teach floorball as special sports. The selection was made taking into account the geographical spread and six teachers from six different schools participated in the study. As a theoretical approach, a measure theory were used where true amount, the teachers expressed assessments, compared to the symbol rate, the curriculum expressed judgments. The analysis of teachers' assessment used the model of "Performance analysis" as departure point. Results The results show that teachers assessed students in technique, technical use, tactics, movement and behavior based on the model, "Performance Analysis", as well as physical ability and pupils development over time. The assessment differed and there was an emphasis on a subjective assessment. Teachers experienced the grading process as challenging and fuzzy regarding the guidelines from the SNAE. Conclusion Teachers are well capable of assessing. Their basis for assessment is in accordance with research of athletic performance. There are no clear guidelines from SNAE or the Swedish Floorball Federation regarding the skills that should be assessed and furthermore how the assessment should form the basis for grading. This means that the assessment differs from school to school, with the risk that the grading is based on different grounds.

The purpose of this study was to investigate the dynamics of motivational forces in career stages in legendary table tennis players. Participants invited for this study were two highly recognized Swedish table tennis players who achieved major titles during their competitive career. The theoretical frameworks included the self-determination theory (SDT; Ryan & Deci, 1985, 2000), achievement goal theory (AGT; Nicholls, 1989), and the developmental model of transition faced by athletes (Wylleman & Lavallee, 2004). The study was based on in-depth narrative interviews on the field where the researcher stimulated participants to tell their stories in retrospect based on their perceptions of motivational drives across different stages. Results revealed that participants were (a) strongly driven by multiple personal goals (e.g., self-determined, winning major titles), (b) had high perception of ability (e.g., high task and high ego), (c) table tennis was central to their lives, and (d) they were surrounded by facilitative environment. Results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftet med föreliggande studien var att undersöka dynamiken i motivationsprosessen genom olika karriärövergångar hos legendariska bordtennisspelare. Två välkända svenska bordtennisspelare deltog i studien som har vunnit stora titlar under sina professionella karriärer. De teoretiska ramverk som användes var self-determination theory (SDT; Ryan & Deci, 1985, 2000), achievement goal theory (AGT; Nicholls, 1989) och developmental model of transition faced by athletes (Wylleman & Lavallee, 2004). Studien var baserad på två djup-narrativa intervjuer där deltagarna stimulerades att i retrospekt berätta hur de upplevde dynamiken i deras motivation i olika karriärövergångar. Resultaten visade att deltagarna var (a) stärkt drivna av multipla personliga mål (själv-bestämd, vinna stora titlar), (b) hade hög upplevd förmåga (hög uppgift och hög prestationsmål), (c) bordtennis var central i deras liv, och (d) de var omringade av stödjande miljöer. De erhållna resultat diskuteras i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning.

Syfte och frågeställningar Elitidrottare har lyfts fram som vår tids kanske främsta förebilder, framför allt för barn och unga. Samtidigt vet vi inte mycket om hur de ser på sina liv eller hur de mår, däremot vet vi att elitidrottskontexten ställer nästan omänskliga krav på utövaren. Studien utforskar vad livskvalitet innebär för svenska elitidrottare och vill bidra till ökad kunskap kring elitidrottarna och den kontext de verkar i, men även till kunskap om vad idén om idrottens fostran av barn och unga innebär. Vad är livskvalitet för en svensk elitidrottare? Vad påverkar en svensk elitidrottares upplevelse av livskvalitet? Metod Studien vilar på fenomenologisk filosofi och metod och utforskar fenomenet livskvalitet och den mening det innebär (”vad är livskvalitet?”) för svenska elitidrottare. Ostrukturerade djupintervjuer med öppna frågor har genomförts med åtta elitidrottare (fem kvinnor och tre män), vilka hade en medelålder på 25,5 år. Resultat Upplevelsen av livskvalitet beskrevs av deltagarna som bestående av två delar: Upplevelser i stunden och rätt förutsättningar. Samtliga deltagare beskrev själva idrottssatsningen som en viktig del av livskvalitet och uttryckte någon form av tacksamhet i samband med denna möjlighet. För att uppleva livskvalitet i och med idrottssatsning krävs det, enligt samtliga deltagare, att man 1) har ett övergripande mål som går ut på “att bli så bra som jag kan bli” samt att man 2) har en plan som har en koppling till det övergripande målet och som ger en känsla av ”att veta var man är på väg”. Det som tydligast träder fram som gemensamt i deltagarnas berättelser om upplevd livskvalitet är dock 3) känslan av att vara på väg i riktning mot idrottssatsningens övergripande mål. Denna känsla beskrivs som en strävan: En känsla av tillit till den egna kroppen och dess förmågor vilket leder till en upplevelse av att vara i rörelse på väg mot det övergripande målet. Strävan beskrivs även som en bekräftelse på att faktiskt vara i rörelse mot det övergripande målet i och med en upplevelse av att ha presterat. Det som i huvudsak påverkade deltagarnas upplevelse och erfarenhet av livskvalitet var deras ekonomiska förutsättningar, deras nära relationer och i vilken utsträckning deras idrott var en del av deras identitet. Slutsats Essensen i svenska elitidrottares upplevelse av livskvalitet är känslan av, och bekräftelsen på, att vara på väg mot sitt övergripande mål som är ”att bli så bra som jag kan bli, i min idrott”. Förslag på område för fortsatt forskning och diskussion är förebilden elitidrottarens funktion och eventuella samhällsnytta mot bakgrund av att det centrala i det goda livet för elitidrottaren är strävan och prestation; vad innebär det exempelvis för barn och unga? / Aim Elite athletes have been presented as the foremost role models for children and young people today. At the same time the personal lives of these elite athletes, their view of life and their well-being have remained unexplored. We do know, however, that the elite sport context places very high physical, psychological and social demands on the athlete. By exploring what ”the good life” means to these role models, we not only gain knowledge about the elite athletes and the context in which they operate, but also knowledge about society's idea of sport as an educator. With the intention of increasing the understanding of their reality the elite athlete’s own experience of “the good life” has been studied by letting them share their experiences of quality of life: What are Swedish elite athletes’ perceptions of quality of life? Furthermore, which factors affects Swedish elite athletes’ experiences of quality of life? Method This study draws upon the theory and methodology of phenomenological philosophy. Within this context, the study explores the essence of “quality of life” amongst Swedish elite athletes. In order to do this, open and unstructured interviews have been conducted with eight female and male athletes who had an average age of 25.5 years. Results Perceived quality of life was described by participants as consisting of two parts: Experiences in the moment and the right conditions. All participants described their sports career as an important part of their vision of quality of life and expressed gratitude associated with this opportunity. To experience quality of life, the findings in this study suggests that it is required that you 1) have an overall goal that sets out to "be as good as I can be", and that you 2) have a plan to achieve this overall goal which provides a sense of "knowing where I'm going". The most distinct theme and common denominator which emerged in all participants’ stories about perceived quality of life, however, is 3) the feeling of being on your way in the direction of ”being as good as I can possibly be”. This feeling is described as a pursuit, as a body related confidence and as being in motion towards the overall goal. It is also described as an experience of having achieved. The main factors that influenced the participants' experiences and their quality of life were the economic conditions, their close relations and the extent to which their sport was a part of their identity. Conclusions Swedish elite athletes describe quality of life as having an overall goal, a plan for how to get there and, above all, a sense of being on their way towards that overall goal. The elite athletes’ perceptions of quality of life were furthermore affected by economic conditions, close relationships and sport identity. Suggested areas for further research and discussion include the function of, and the potential societal benefits emanating from, elite athletes as role models. Based on the knowledge that the essence of quality of life for elite athletes is “the pursuit” and “the achievement”; what are the consequences?