Att vila fysiskt är för många en självklarhet, däremot pratas det sällan om den mentala återhämtningen. Båda är viktiga och har stor påverkan på prestation och hälsa. I den här studien är syftet att undersöka elitidrottares upplevelser och erfarenheter av mental återhämtning. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer. På vilket sätt respondenterna får återhämtning, hur de påverkas av frånvaro av mental återhämtning och om dessa idrottare upplever ett samband mellan frånvaron av mental återhämtning och psykisk ohälsa presenteras i resultatet. När vi analyserade resultaten av intervjuerna gjorde vi innehållsanalyser. Vi kom fram till att samtliga får återhämtning genom att tänka på annat än idrotten och genom att utöva aktiviteter som är roliga. Vid frånvaro av mental återhämtning upplevde majoriteten en försämrad prestation och att hälsan påverkades negativt. Respondenterna beskrev ett samband mellan psykisk ohälsa och frånvaro av mental återhämtning. Det finns relativt lite forskning inom detta område, däremot stämde resultaten med tidigare forskning som idag finns tillgänglig. / To many people, resting physically is a matter of course, however, mental recovery is rarely talked about. Both are important and have major impact on performance and health. In this study, the aim is to investigate athletes experiences of mental recovery. In order to find out, we have conducted qualitative interviews. In what way the respondents receive recovery, how they are affected by the absence of mental recovery and if these athletes experience a connection between the absence of mental recovery and mental illness is presented in the results. When we analyzed the results of the interviews, we used content analyses. We concluded that all respondents receive recovery by thinking about other things than sport and by doing activities that are fun. In the absence of mental recovery, the majority experienced a deterioration in performance and a negative impact on health. The respondents described a link between mental illness and the absence of mental recovery. There is limited research in this area, but the results were consistent with previous research available today.

The essay starts with an introduction to the chosen topic. Then the background goes through the different definitions of mental illness and elite sports, the correlation between these two, the stigmatisation of mental illness and lastly promotional and preventional work. Later, today’s problem with mental illness is raised along with floorball and furthermore the essay’s objectives. The essay’s purpose is to investigate which factors cause mental illness to a greater extent in national series than in federal series in Swedish floorball. Also how associations work to prevent mental ill health within their organization. Additionally the essay’s method is a quantitative and digital survey. The survey is distributed via email and the authors personal contacts. The essay´s results showed that the swedish floorball players have a high level of stress, anxiety and overtraining. It also shows that the players don't feel support from their organisation when a player is experiencing mental disorders. Furthermore, the result shows that floorball club is not working with prevention and supporting of mental illness.

Elitidrottare har identifierats som en riskgrupp för psykisk ohälsa utifrån exponering av såväl generella som sportspecifika påverkansfaktorer. Bland elitidrottare är förekomsten av psykisk ohälsa dessutom större bland kvinnor än män. Första syftet med studien är att kartlägga förekomsten av symtom på psykisk ohälsa (ångest, depression och sömnsvårigheter) och psykisk hälsa bland spelare i Svenska Damhockeyligan (SDHL). Andra syftet är att undersöka samband mellan symtom på psykisk ohälsa/hälsa och demografiska variabler (skador, anställningsstatus), socialt stöd och psykologisk flexibilitet. 182 av 199 SDHL-spelare (medelålder 22,3±SD 4,8, 16–35 år) från alla nio lag deltog i denna tvärsnittsstudie. Självskattningsformulär användes som datainsamlingsmetod och data analyserades vidare genom statistiska analyser. Resultatet visade att över 4 av 10 spelare rapporterade måttliga eller högre nivåer av symtom på ångest, depression och/eller sömnsvårigheter, där ungefär hälften rapporterade komorbiditeter. Detta indikerar ett glapp för prevention. Sammantaget rapporterade 6 av 10 ett sub-idealt tillstånd (d.v.s. ingen psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande), vilket indikerar ett glapp för promotion. Statistiskt signifikanta positiva samband fanns för psykologisk flexibilitet och socialt stöd. Förslagsvis kan dessa faktorer bli fördelaktiga att adressera vid preventivt och promotivt hälsoarbete med målgruppen. Framtida forskning kan adressera dessa faktorer vid interventionsstudier liksom följa populationens psykiska hälsotillstånd och dess påverkansfaktorer över tid. / Objectives: First, to map the prevalence of symptoms of mental illness (i.e., anxiety, depression, and sleep difficulties) and mental health among players in the Swedish Women’s Hockey League (SDHL). Second, to investigate relationships between mental illness/health and demographic variables (i.e., injuries, employment status), social support and psychological flexibility. Methods: SDHL players (n=182; mean age 22.3±SD 4.8, range 16-35) from nine teams participated in this cross-sectional study. 79% (n=145) combined sports with education or work (i.e., “dual careers”). 20% (n=54) reported injuries. Self-assessment questionnaires were used to measure perceived levels of symptoms of anxiety, depression, sleep difficulties, psychological flexibility, and social support. Mental health/illness variables were presented as descriptive statistics and associations were investigated through multivariate binary logistical regression analyses. Results: Moderate or severe levels of symptoms were reported among 29% for sleep difficulties and 26% for anxiety and/or depression. 19% reported comorbidities. 58% reported flourishing mental health. Lower psychological flexibility was associated with lower odds of flourishing mental health and higher odds of symptoms of mental illness. Social support was associated with higher odds of flourishing mental health and lower odds of sleep difficulties. Conclusion: 6 of 10 players reported not reaching the ideal state of mental health (i.e., no mental illness and flourishing mental health). Statistically significant associations were found with psychological flexibility and social support, suggesting these factors will be beneficial to consider when working to promote mental health and prevent mental illness in this population.

Achievement Goal Theory (AGT) utgår ifrån att alla individer vill visa sin kompetens vilket tar sig uttryck i två målinriktningar; ego och task. Individen påverkas av omgivningen som driver ett motivationsklimat som kan uttryckas i samma typer av målinriktning. Motivationsklimatet och målinriktningarna anses påverka hur individen agerar och hanterar t.ex. ängslan/oro och prestation. Denna studie behandlar samband mellan individuella målinriktningar, upplevt motivationsklimat drivet av tränare, träningskamrater och föräldrar, tävlingsrelaterad ängslan/oro och upplevd prestation. Undersökningsdeltagare var femtonåriga svenska ungdomar som tävlade i alpin utförsåkning (N=56). Multipel regressionsanalys användes för att analysera samband och signifikanta förklaringsvarianser. Störst bidrag från omgivningen på tävlingsrelaterad ängslan/oro verkade mammor ha (negativt bidrag). Kamrater var viktigare för individen än övrigt socialt stöd. Den alpina gruppen var mer ego-orienterad jämfört med resultat i studier med andra ungdomar i samma ålder och uppvisade en individuell målorientering som snarare motsvarade äldre elitidrottares, samtidigt som den relativt sett skattade ett lägre taskinriktat motivationsklimat