Undersökningen har studerat hur sex elitidrottande kvinnor upplever sin självkänsla kopplat till bas-självkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Det tar utgångspunkt i att elitidrott är en prestationsinriktad miljö som med omgivningens krav ställer press på idrottarna. Undersökningen utgick från två olika perspektiv, de som är aktiva och de som inte är aktiva, där antalet var jämnt fördelat. Respondenterna delades sedan in i en av fyra grupper som mäter hur hög eller låg bas-självkänslan och den prestationsbaserade självkänslan är. Grupp 1 beskrivs som hög bas-självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla, grupp 2 beskrivs som låg bas- självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla. Resterande grupper 3 och 4 beskrivs antingen ha hög eller låg bas-självkänsla och låg prestationsbaserad självkänsla. Undersökningens resultat visade på att tre av respondenterna blev placerade i grupp 1 och tre respondenter i grupp 2. Resultatet av undersökningen menar på att samtliga respondenter upplever en hög prestationsbaserad självkänsla, som kännetecknas genom att de har en stark tillhörighet till sin idrott och upplever starka känslor för att prestera. Varje respondent påverkas olika men utgår efter liknande känslor och tankar vilket skapar en tydlig bild över att fenomenet kan skapa motivation till att prestera men också vara en faktor till att psykisk ohälsa existerar inom idrotten. / The study has shown how six women in elite sports experience their self-esteem based on basic self-esteem and performance-based self-esteem. This is developed on the premise that elite sports are a performance-oriented environment which, with the demands of the environment, puts pressure on the athletes. The study takes on two different perspectives, those that are active and those who are not active anymore, where the number is evenly distributed. The respondents were then divided into one of four groups, that measure how high or low the base self-esteem and the performance-based self-esteem are. Group 1 is described as high-base self-esteem and high-performance-based self-esteem, group 2 is described as low-base self-esteem and high performance-based self- esteem. Remaining groups 3 and 4 are described as having either high or low base self-esteem and low performance-based self-esteem. The results of the survey showed that three of the respondents were placed in group 1 and three of the respondents in group 2. The survey states that all respondents experience a high performance-based self-esteem, which is characterized by having a strong belonging for their sport and experiencing strong feelings for performing. Each respondent is affected differently but is based on similar feelings and thoughts. It creates a clear picture that the phenomena can be able to bring motivation to performance but also develop the mental illness that exists in sport.

De flesta svenska elitidrottsföreningar är ideella till sin karaktär. Den senaste tidens utvecklingvisar dock att idrotten blir alltmer kommersiell och professionell, vilket gör attidrottsföreningarnas organisation mer och mer liknar traditionella företag. Ett tydligt tecken pådetta är att den allsvenska fotbollsföreningen IF Elfsborg uppger i sin senasteverksamhetsberättelse att de sedan några år tillbaka följer sin verksamhet med balanserat styrkort,ett koncept som vanligtvis förknippas med den traditionella företagsvärlden. Syftet meduppsatsen är att ta reda på varför IF Elfsborg valt att använda sig utav ett koncept som i grundenär utformat för företag samt hur de har tolkat konceptet och hur man använder det i praktikenjämfört med vad som beskrivs i litteraturen. För att få svar på våra frågor har vi valt attgenomföra en kvalitativ undersökning genom att intervjua tre personer inom Elfsborg:klubbchefen, ekonomichefen samt en före detta styrelsemedlem som varit med och fört in, ocharbetet med, det balanserade styrkortet i verksamheten.Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanseratstyrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla förbalanserat styrkort då det liknar Elfsborgs modell. Att de två modellerna liknar varandra är tydligtvilket vi visar genom att koppla praktiken till teorin. Elfsborg följer till stor del de fyragrundläggande parametrarna som förespråkas i litteraturen om balanserat styrkort. Vi konstateraräven att anledningen till varför man valt att koppla in balanserat styrkort i verksamheten är att detfanns problem i organisationen som man önskade lösa.

Syfte: I ett snabbt föränderligt och konkurrensutsatt företagsklimat är det viktigt att prestera på topp för att göra karriär och klättra snabbt inom en organisation. Ett område där forskningen kommit lång vad gäller prestation på topp är inom elitidrotten, där idrottarna behöver kunna prestera på begäran och klara av att hantera press och stress för att lyckas med detta. Viktiga faktorer för att klara av det är de s.k. sekundära kompetenserna, mentala kompetenser och förmågor som kan underlätta prestation. Syftet med denna studie är att belysa hur individer kan nå framgång i sin yrkesutövning genom att arbeta med att förbättra sekundära kompetenser och utveckla sin verktygslåda för prestation med hjälp av lärdomar från individuella idrottare och därigenom utvecklas till att bli företagsatleter.   Metod: Ämnet har studerats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och aktörssynsättet varit det grundläggande synsättet. Studien har en abduktiv ansats och ämnet har studerats med hjälp av en fallstudie. Arbetet inleds med en teoretisk överblick, följt av en empirisk undersökning. Denna fallstudie har haft en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med tio respondenter från idrottsvärlden. Det material som tagits fram i den empiriska undersökningen har transkriberats och sedan analyserats tillsammans med tidigare forskning för att skapa en så tydlig bild som möjligt över området.   Resultat & slutsats: Genom studien har en ökad förståelse för vilka faktorer som är viktiga för en företagsatlet nåtts. Dessa kompetenser, och teknik för användning av kompetenserna har utvecklats med utgångspunkt i hur elitidrottare arbetar med dessa.   Förslag till vidare forskning: I denna studie berördes endast ett fall och en typ av idrottare. I vidare forskning behöver flera olika fall och flera olika typer av idrottare studeras, för att till fullo utveckla ämnesområdet.   Uppsatsens bidrag: Studien visar på ett antal kompetenser och färdigheter som kan användas av företagsatleter för att nå större framgång och prestera bättre på arbetet, samt hur dessa ska användas. Dessa kompetenser har samlats i en verktygslåda för prestation i slutet av arbetet.   Nyckelord: Företagsatlet, sekundära kompetenser, maximal prestation, elitidrott, prestera på begäran. / Aim: In an ever changing and more competitive business climate, it is important to perform on maximal level to get ahead and climb to the top of the organization. The research on how to get to the top has come very far in the area of elite sports, the athletes have to perform at maximum levels and handle pressure well to win the medals. Important factors to be able to do this are the so-called secondary competencies, mental competencies that will make performing easier. The aim of this paper is to show how individuals can improve their work by learning from athletes in individual sports and how they, at the workplace, can work with development and improvement of the secondary competencies and thereby become corporate athletes.   Method: The subject has been studied from a hermeneutic perspective, where the operator approach has been the basic view. This study has an abductive attempt and the subject has been studied by a case study. A theoretical framework of the topic, followed by empirical research, starts the paper.  The case study had a qualitative approach, ten interviews has been made with respondents from the world of elite sports. The material from the empirical research has been transcribed and analyzed together with the theoretical framework to create a clear view of the research area.   Result & Conclusion: This paper aims to give the reader a better understanding over mental abilities and factors that affect a corporate athlete. These competencies and abilities, and technique for using them have been developed from the base of elite athletes and their work with the abilities.   Suggestions for future research: This study were based on one case only, it would be interesting to look into another case and another type of athletes, as well as testing the tools in the corporate world.   Contribution of the thesis: This study show a number of competencies and abilities that can be used by a corporate athlete in order to be more successful and perform better at work. In the end of the paper, these competencies and user techniques has been collected in a toolbox for performance.   Key words: Corporate athlete, secondary competencies, maximal performance, elite sport, perform on demand, high performers.

Sömn är grundläggande för elitidrottares återhämtning och uppbyggnad. För ungdomar som elitidrottar kan upprätthållande av en god sömnkvalitet, sömnkvantitet och sömnhygien vara utmanande. Det huvudsakliga syftet med studien var att studera skillnader i sömnvanor mellan elitidrottande ungdomar och ungdomar som inte elitidrottar. Undersökningen riktades mot elevers sömnhygien med ett specifikt fokus på skärmanvändande. 504 elever deltog i enkätstudien varav 256 studerade på riksidrottsgymnasium och 248 på vanligt gymnasium. Signifikanta skillnader observerades där elitidrottande ungdomar hade bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet, men sämre sömnhygien än jämförelseelever. Skärmanvändande skiljde sig inte mellan grupperna. Resultatet pekade på att elitidrottande ungdomar hade sämre sovmiljö, men bättre sömnhygien när det gällde substansintag och insomningsfördröjande beteenden än jämförelseelever. Ett signifikant samband mellan sömnhygien och sömnkvalitet observerades. Specifika faktorer som predicerade sömnkvalitet hos RIG-elever var skärmanvändande efter sovförsök och uppvaknanden av aviseringar under natten. Slutsatser från studien är att även om elitidrottssatsande elever har bättre sömnkvalitet och sömnkvantitet än elever på jämförelsegymnasium, finns det fortfarande stort utrymme för förbättring. Då elevernas sömnhygien kan anses vara bristfällig, pekar resultatet på att större fokus bör läggas på att ge eleverna optimala förutsättningar för bättre sömn. / Sleep is fundamental for an athlete’s recovery and adaptation. It can be hard for high school athletes to maintain good sleep quality, quantity and hygiene. The main purpose of this study was to examine differences in sleep habits between high school athletes and non-athlete high school adolescents. The students’ sleep hygiene was studied, and specific focus was drawn to screen time. 504 students participated in the survey whereas 256 studied at National Sports High Schools and 248 at a reference high school. Significant differences were observed suggesting that high school athletes had superior sleep quality and sleep quantity, but inferior sleep hygiene compared to the reference group. Screen time did not differ between the groups. The result showed that high school athletes had inferior sleep environment, but superior sleep hygiene regarding substance use and sleep delaying behaviors compared to the reference group. A significant correlation between sleep hygiene and sleep quality was observed. Specific factors predicting sleep quality for high school athletes were screen time after sleep attempt and awakenings due to notifications. The study’s conclusion is that there is still room for improvement even though high school athletes shows superior sleep quality and sleep quantity compared to the reference group. Since the students’ sleep hygiene can be seen as inadequate, the study suggests that interventions to support high school athletes’ optimal sleep should be considered.

Elite sport is tied to high demands and the sport milieus are on a constant quest to get new top results and produce new talented athletes to achieve them. According to Systems Theory, no phenomena is to be understood without understanding the context in which it exists. Former research within the Holistic Ecological Approach have relied on this perspective to study how the environment can be formed to develop talented athletes. What has not been studies is elite athletes’ own perceptions of how the characteristics of the environment has contributed to their athletic career, and what characteristics of the environment they find important to be able to continue their elite career. This purpose of this thesis was therefore to investigate this by interviewing 10 elite athletes who compete with the world top athletes in their sport. Each of the participants lived in the south-west of Sweden and represented traditionally individual sports. The thesis concluded that the values of the family and the competition friendly culture of the childhood sports club had been important environmental characteristics in developing the career, together with interactions of key persons and key events. To continue their careers, the participants expressed the importance of a holistic wellbeing through the understanding from all parts of their environment, together with the possibility of equal sparring as most important. / Elitidrott har många höga krav knutna till sig och idrottsmiljöer strävar ständigt efter nya toppresultat och att få fram nya talangfulla elitidrottare som kan utföra dem. Enligt systemteorin kan inget fenomen - så även elitidrott - förstås om man inte också förstår kontexten det befinner sig i, och tidigare forskning inom det holistiskt ekologiska perspektivet har utifrån detta undersökt miljöns betydelse ur ett Holistiskt Ekologiskt Perspektiv för att undersöka hur miljön kan utformas för att bidra till talangutveckling. Vad som inte undersökts är elitidrottares egen uppfattning om hur miljön har bidragit till deras idrottskarriär, och vilka egenskaper i miljön de ser som viktiga för att kunna fortsätta bedriva elitidrottskarriär. Syftet för uppsatsen var därför att undersöka detta genom att intervjua 10 elitidrottare som tävlar på internationell elitnivå inom respektive idrotter. Samtliga deltagare var bosatta i sydvästra Sverige och representerade traditionellt individuella idrotter. Det framkom att familjens värderingar och en positiv tävlingskultur i moderklubben varit viktiga för idrottskarriären, samt interaktionen med nyckelpersoner och nyckelhändelser. För att fortsätta utvecklas såg idrottarna ett holistiskt välmående genom förståelse från alla delar av sin miljö, och möjlighet till jämbördig sparring som de viktigaste miljöegenskaperna.

The purpose of the study was to examine former men's elite hockey players' experiences of the transition from sports to careers afterwards. All participants have played in the Swedish Hockey League (SHL) which is the highest hockey league in Sweden. Eleven interviewees participated in the survey, only men aged 35-53 (M = 43, SD = 5.29). The study used a semi-structured interview guide to conduct the interviews and it was produced using the holistic career development model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2009). The results showed that all participants experienced challenges in making the career transition from elite hockey players to civilian life. The biggest challenges were an uncertainty about the future in the form of not knowing what to do after their elite career. The participants felt that the support from family, friends and the club were important resources during the transition. Barriers that emerged were unpredictable transitions in the form of injuries, many participants focused only on sports, did not see that there is a life after the career and that one day there will be an end to the sports career. The coping strategies that the participants highlighted were to use a double career by studying sports or working when given the opportunity, to be aware of the career after elite hockey in the form of preparations for working life. / Syftet med studien var att undersöka före detta herr elithockeyspelares upplevelser av övergången från idrott till karriären efteråt. Samtliga deltagare har spelat i den Svenska Hockeyligan (SHL) vilket är den högsta hockeyligan i Sverige. I undersökningen deltog elva intervjupersoner, enbart män i åldrarna 35–53 (M=43, SD=5.29). I studien användes en semistrukturerad intervjuguide för att genomföra intervjuerna och den togs fram med hjälp av holistiska karriärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) och karriärutvecklingsmodellen (Stambulova, 2009). Resultatet presenteras utefter studiens frågeställningar som består av utmaningar, resurser, barriärer och copingstrategier vid karriärövergången. Resultatet påvisade att samtliga deltagare upplevde utmaningar med att göra karriärövergången från elithockeyspelare till civila livet. De största utmaningarna var en osäkerhet på framtiden i form av att de inte vet vad de ska göra efter elitkarriären. Deltagarna upplevde att stödet från familj, vänner och förening var viktiga resurser under övergången. Barriärer som framkom var oförutsägbar övergång i form av skador, många deltagare fokuserade endast på idrotten, såg inte att det finns ett liv efter karriären och att det en dag kommer ett avslut på idrottskarriären. De copingstrategier som deltagarna lyfte fram var att använda sig av en dubbel karriär genom att studera upptill idrotten eller att arbeta när tillfälle gavs, att vara medveten om karriären efter elithockeyn i form av förberedelser inför arbetslivet.

I ett tidigare arbete har den snabbväxande fintrådiga algen grönslick undersökts som material i produkter. När algen kokas, pressas och torkas kan det hålla en form. Algafrom som materialet kallas är lätt, hårt och omformningsbart. I denna rapport undersöks möjligheterna om det går att skörda alger för att använda i massproduktion av produkter samt om det är ekologiskt och ekonomiskt hållbart.  Enligt förstudien till produktutvecklingen motverkas övergödning och bottendöd då alger skördas. Det förbättrar även kustmiljön. Däremot är det svårt att veta vad som ska göras med algerna när de skördats. Idag är det en kostnad att ta hand om algerna, vilket gör att det inte alltid görs. Men det finns en ekonomisk möjlighet att skörda alger då kostnaden att ta hand om algerna blir liknande som att ta tillvara på algerna. Det finns även andra industrier som kan tjäna pengar på att skörda alger. Tillsammans med Ericsson har ett produktkoncept tagits fram. Ericsson har agerat kravställare och kund i detta arbete där briefen varit att jag ska ta fram ett produktkoncept som använder deras 5G-teknologi samt använder materialet Algaforms specifika egenskaper i en tydlig kontext. Genom tester och produktutveckling verkar Algaform  kunna klara kraven som ställs av Ericsson. Konceptet är en sensor som är till för att mäta rörelser inom elitidrott. Detta ska användas för att förbättra prestationen hos elitidrottare samt förebygga skada. / In a previous study, the fast-growing filamentous algae, Cladophora, was examined as a material for products. When the algae is boiled, pressed, and dried, it can hold a shape. The material, called Algaform, is lightweight, hard, and malleable. This report explores the possibilities of harvesting algae for use in mass production of products as well as whether it is environmentally and economically sustainable. According to the pre-study for product development, harvesting algae can counteract eutrophication and bottom dead zones, thereby improving the coastal environment. However, it is difficult to determine what should be done with the harvested algae. Currently, there is a cost associated with handling the algae, which means that it is not always done. But there is an economic opportunity to harvest algae when the cost of handling them becomes similar to that of utilizing them. There are also other industries that can profit from harvesting algae. Together with Ericsson, a product concept has been developed. Ericsson has acted as the customer and provided the requirements for this work, which has been to develop a product concept that utilizes their 5G technology and the specific properties of the Algaform material in a clear context. Through testing and product development, Algaform seems to meet the requirements set by Ericsson. The concept is a sensor designed to measure movements in elite sports. This will be used to improve the performance of elite athletes and prevent injury.

The purpose of the study was to examine coaches’ experiences of working with RIU (Riksidrottsuniversitet)-dual career (DC) athletes with foci on the coaches’ DC awareness, perceived challenges, resources, and strategies. The authors of this study conducted 9 interviews, including both men and women, ranging from 23 to 54 years of age (M=33.33, SD=10.20). Through combining the holistic athletic career model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2003), semistructured interview guides were designed and applied by the authors. The results showed a lack of awareness regarding what the RIU concept entailed for the coaches, and their greatest challenge was to help their athletes remain focused on their practice. The coaches expressed that the most important resources were the coaches’ own professional support network, as well as the athletes’ support network, which would aid the coaches in their work. The coaches had difficulties with articulating what strategies they utilized when helping their student-athletes, though they could still explain situations in which that they had acted in certain ways to help ease the demands for the DC-athlete. These strategies were “planning together with the athlete” and “adjusting schedules in line with the student-athletes demands”. The results of the study highlight the need for a better communication between the coaches and the schools, in terms of optimizing the environment for the student-athletes. / Syftet med studien var att undersöka tränares upplevelser av att arbeta med studentidrottare, med fokus på deras upplevda utmaningar, resurser och strategier. Författarna till uppsatsen genomförde nio intervjuer, vilket inkluderade både män och kvinnor från 23 till 54 års ålder (M = 33,33, SD = 10,20). Genom att kombinera Holistiska karriärutvecklingmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) designades semistrukturerade intervjuguider av författarna. Resultaten visade brist på insikt i RIU (Riksidrottsuniversitet) konceptet från tränarna och deras största utmaning var att hjälpa idrottare att behålla sitt fokus under träningarna. Tränarna uttryckte att den viktigaste resursen var tränarnas egna professionella stödnätverk, tillsammans med idrottarnas egna stödnätverk, vilket bidrog till att tränarna kunde behålla fokus på sin egen uppgift. Tränarna hade svårigheter att formulera de strategier som de använde sig av när de hjälpte sina studentidrottare. Dock, kunde de fortfarande förklara situationer när de hade agerat på särskilda sätt för att hjälpa underlätta kraven för studentidrottaren. Dessa strategier var “planering tillsammans med idrottaren” och “anpassa scheman i enlighet med studentidrottarens krav”. Resultaten av uppsatsen önskar belysa att det behövs en bättre kommunikation mellan tränaren och skolorna för att kunna optimera miljön för studentidrottare.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) motiveras till sin idrott i enlighet med Self-determination Theory och Organismic Integration Theory, med hjälp av en modifierad Sport Motivation Scale (SMS-6). Vidare syftar studien till att undersöka om elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) upplever utbrändhet, med hjälp av Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Till sist ämnar studien att undersöka om det föreligger något samband mellan elevernas motivation och utbrändhet. Tidigare studier beskriver att elitidrottare har visat sig vara en särskild utsatt population gentemot utbrändhet. Detta på grund av en långvarig press och stress i samband med elitidrott.  Metod: Datainsamlingen erhölls med mejlkonversationer mellan författare och NIU gymnasieskolor i Stockholm. 15 NIU gymnasieskolor kontaktades på mejl och 7 av dessa gymnasieskolor deltog i studien. 131 elever som betraktas som elitidrottare deltog i studien genom att besvara ett frågeformulär bestående av 39 påståenden med hjälp av en 7 gradig Likertskala. 24 påståenden utgjordes av SMS-6 och 15 påståenden utgjordes av ABQ. Resultat: De tre högsta noterade medelvärdena utifrån SMS-6 var integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) och introjected motivation (M = 4,7). ABQ medelvärde noterades till (M = 3). De två främsta fynden i studien var en negativ signifikant korrelation mellan integrated motivation (-0,18) och utbrändhet och en positiv signifikant korrelation mellan amotivation och utbrändhet (0,37). Slutsats: Utifrån studiens resultat så verkar det som att höga nivåer av självbestämd motivation motarbetar symptom av utbrändhet. Det verkar också som att låga nivåer av självbestämd motivation framhäver symptom av utbrändhet. / Aim: The aim of this study was to investigate how elite athlete students in Swedish high schools are motivated towards their sports by Self-determination Theory and Organismic Integration Theory, regarding the Modified Sport Motivation Scale (SMS-6). The study further aims to investigate if elite athlete students had developed symptoms of burnout, regarding the Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Finally, this study aims to investigate if there exist any correlations between student’s motivation and symptoms of burnout. Studies have reported findings of elite athletes as a special vulnerable group towards symptoms of burnout. Elite athletes train close to their limits, strain themselves to highest achievements. They are also part of that special vulnerable population who may experience symptoms of burnout due to a prolonged stress and pressure associated with elite sports.  Methods: Data collection was obtained by emails between the investigators and high schools in Stockholm. 15 sport high schools were contacted by email and 7 of these high schools participated in the study. 131 elite athlete students participated in the study by answering a questionnaire which contained 39 items, specifically 24 items by SMS-6 and 15 items by ABQ. The questionnaire were answered by a 7 point Likert scale.  Results: The three highest scored means by SMS-6 was the integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) and introjected motivation (M = 4,7). ABQ measure of burnout was (M = 3). The two major findings in the present study was a negative significant correlation reported for integrated motivation and burnout (-0,18) and a positive significant correlation reported for amotivation and burnout (0,37).  Conclusion: By the results in the present study it seems as high levels of self-determinated motivation counteract symptoms of burnout. Thus it also seems as low levels of self-determinated motivation may contribute to symptoms of burnout.

Elitidrottssponsring är ett kraftfullt marknadsföringsverktyg som företag använder sig av för att generera intresse, engagemang och lönsamhet, där allt mer idag sker i snabbt utvecklande digitala miljöer. Tidigare forskning har identifierat fem steg som utgör sponsringsprocessen, men det har däremot inte beskrivits hur den allt mer påverkande digitala kommunikationen påverkar elitidrottssponsorer i sponsringsprocessen. Syftet med studien är att beskriva hur elitidrottssponsorer påverkas av digital kommunikation i arbetet med sponsringsprocessen. För att uppnå detta har en kvalitativ forskningsmetod med en tolkande analys tillämpats. Studiens teoretiska ramverk baseras på sponsringsprocessens delar, och digital kommunikation. Empirimaterialet är insamlat från semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra företag som sponsrar elitidrott. Studien visar att företagen arbetar systematiskt i sponsringsprocessen, som i allt högre grad präglas av digital kommunikation. Uttryck och omfattning på hur digital kommunikation påverkar arbetet varierar under sponsringsprocessen, men bidrar generellt med ökad affärsmässighet. Sponsringsprocessens inledande målsättning, primärt kopplat till högre krav på ROI och stärkt varumärke att kommunicera digitalt, genomsyrar beslut som fattas under processen. Företag påverkas som mest av digital kommunikation i sponsorförvärvet- och implementeringen, då arbetsstrategier anpassas till ökad konkurrens på marknaden och utveckling av användandet av nya digitala kommunikationsplattformar, såsom sociala medier. Digital kommunikation präglar även analys av centrala parametrar i sponsringsprocessen, främst kopplat till budgetering och utvärdering. Slutligen rapporteras vikten av att balansera kundcentrering och analog verkan, med ett tillvaratagande och utvecklande av strategier för digital kommunikation. Studiens implikationer främjas av att en modell som integrerar digital kommunikation i sponsringsprocessen presenteras. / Elite sports sponsorship is a powerful marketing tool that companies use to generate interest, engagement and profitability. Today, a revolutionizing big part of it takes place in rapidly developing digital environments. Previous research has identified five parts that constitute the sponsorship process, but it has not been described how digital communication affects elite sports sponsors in the sponsorship process. The purpose of the study is to describe how companies sponsoring elite athletes are influenced by digital communication when working in the sponsorship process. To achieve this, a qualitative research method with an interpretive analysis has been used. The theoretical framework is based on the sponsorship process, and digital communication. The empirical material is collected from semi-structured interviews with elite sport sponsors. The study shows that companies work systematically in the sponsorship process, which is increasingly influenced by digital communication. The expression of and extent to which digital communication influences varies during the sponsorship process, but overall, it contributes with increased commercialism. The initiating goal setting, mainly connected to higher demands on ROI and a strong brand to communicate digitally, perpetuates the decisions during the process. Companies are mostly influenced by digital communication in the sponsorship acquisition and implementation, as they adapt to increased competition and develop the use of digital communication platforms, such as social media. Digital communication also characterizes how companies analyze key figures, mainly in budgeting and evaluation. Finally, the importance of balancing customer centricity and operating analogically, with using and developing a strategy for digital communication is reported. The implications of the study are furthered by presenting a model integrating digital communication in the sponsorship process.