This is a critical theoretical inspired study of the centralized talent development within Swedish football. Prior research from mainly Tomas Peterson and Rolf Carlsson shows how difficult it is to anticipate which players that have best prerequisites to reach the elite level in football, and how individuals born in the first months of the year in early national youth elite selections are substantial overrepresented compared to individuals born late in the year because of further physical, intellectual and social development. These are factors that will be equally divided in adult age, and the dividing up in birth quarters of the players at the elite level also is quite equal which shows that the former imbalance were unjustified in terms of which players that have the best prerequisites for success.In my C-essay, a comparative study of IFK Göteborgs and Malmö FF´s respectively football academy, my comprehensive conclusion were to abolish the youngest youth national teams and divide the resources to an increased quantity deliberated training for as many youth players as possible through a diffusion of football academies in Sweden. This underlies my question at issue in this study and for a critical interview with the former director of player education at the Swedish Football Association, Thomas Lyth. Interviews on the subject have also been done with three big football district associations in the south, which are compared with each other and the National Football Association.It appears that it has been made important changes of the centralized talent development due to the research results. The individual education of players is emphasized to a greater extent than before, every year a larger age group of players to be stimulated is chosen, and the system of youth national teams (age 13-19) isn’t excluded for players that on an early stage in the system have been redacted (which was pretty much the case before). In spite of this I think a discussion of more changes to be done can be interesting. Interviews with the football districts show that within Swedish football there also are some critics. Representatives from the districts Skåne, Småland and Göteborg have more or less critic to have the youngest youth national teams. Most of the players’ training take place at the local level; therefore it is important to have strong football district associations that can give many players a deliberate education in a good environment just like football academies potentially can supply. I think that stimulation activities and ability groupings favourably can be done at district and club level. I think youth national teams are motivated from about the age of 18 years, when the dividing up of players in birth quarters is pretty equal and it’s easier to anticipate which players that have best prerequisites for success at the senior elite level. Earlier youth national teams send wrong signals to both the players who are chosen and mostly to all the players who are redacted. I think that a diffusion of resources and competence in Sweden according to talent development is important.

Syfte och frågeställningar Inom internationell fotboll verkar högre bollinnehav vara en viktig faktor för framgång, däremot är det inte påvisat om detta även gäller inom svensk fotboll. Syftet med studien var således att undersöka bollinnehavets betydelse inom svensk elitfotboll. Studien kommer besvara frågeställningarna om ett högre bollinnehav leder till en vinst, samt om ett högre bollinnehav leder till fler avslut på mål. Studien kommer även besvara frågeställningen om elittränare anser att bollinnehavet har en betydelse för resultatet i en match.   Metod Studien har en kvantitativ ansats och baseras primärt på matchstatistik från Allsvenskan och Superettan, säsongerna 2019 och 2020, och sekundärt på en enkät riktad till huvudtränarna i dessa två serier. Den statistik som inhämtades var matchresultat, bollinnehav och avslut på mål. Den potentiella skillnaden i bollinnehav vid vinst respektive förlust och skillnaden mellan högre bollinnehav och avslut på mål utvärderades via ett oberoende parat T-test. För undersökning av sambandet mellan bollinnehav och avslut på mål genomfördes ett Pearson´s korrelationstest. Undersökningen av tränarnas åsikter gällande bollinnehavets betydelse utformades via ett digitalt formulärverktyg till en enkät som skickades ut till huvudtränarna.   Resultat I detta underlag hade det vinnande laget ett medelbollinnehav på 48.7 %, vilket var signifikant lägre än det förlorande laget (p <0.05). Det lag som hade högre bollinnehav hade däremot fler avslut på mål med ett medelbollinnehav på 51.0 % (p <0.05). Vidare visade ett högre bollinnehav ett svagt men signifikant samband med fler avslut på mål (R=0.16, p <0.0001). Majoriteten av tränarna ansåg att bollinnehavet är av betydelse för utgången i en match och att det är av vikt att träna på att inneha bollinnehav. De tränar även på att förbättra sitt lags bollinnehav och använder det som en aktiv strategi.   Slutsats I direkt motsats till den första hypotesen så hade lagen som vann matcherna ett lägre bollinnehav, trots detta genererade lagen med ett högre bollinnehav fler avslut på mål. Den större delen av tränare i Allsvenskan och Superettan anser dock att bollinnehavet har en betydande faktor för utgången i en match.

Historiskt har europeisk fotboll kännetecknats av låg finansiell medvetenhet drivet av inflation beträffande transfersummor, spelarlöner och ett generellt högt finansiellt risktagande. Följaktligen har europeisk fotboll sedan början av 2010-talet präglats av större inblandning från UEFA avseende ekonomisk styrning där man introducerat finansiella regelverk som klubbar behöver efterfölja då man medverkar i organisationens tävlingar. Detta har resulterat i att branschen gått från finansiell kris till att bli mer ekonomisk stabil där finansiell hållbarhet blivit något fotbollsklubbar behövt prioritera. Effekter av regleringarna har studerats i de stora europeiska ligorna men liknande studier inom Allsvenskan lyser i sin frånvaro. En förändring som klubbar behövt anta är att förändra sitt arbetssätt så att vinster genereras från kärnverksamheten. Detta har resulterat i att vinster från spelarövergångar på transfermarknaden har blivit viktigare samt att importansen att kvalificera sig till europeiska turneringar ökat då ersättningar från UEFA blivit allt viktigare. För tillfället håller UEFA på att implementera det nya finansiella regelverket UCLFS vilket introducerar en form av lönetak för fotbollsklubbar.    Hårdare regleringar och ett förändrat finansiellt klimat gav motiv att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats av regelverken samt vilka faktorer som driver finansiell utveckling. Syftet med studien är att skapa förståelse över hur svenska fotbollsklubbar anpassar sig till den finansiell miljön som råder inom europeisk fotboll samt vilka potentiella effekter som uppstått alternativt kommer uppstå av finansiella regelverk. Data inhämtas genom semistrukturerade intervjuer med ledande representanter inom berörda klubbar vilket medför att studien bidrar med förståelse hur allsvenska klubbar arbetar med finansiella frågor i praktiken. Resultatet visar att finansiella regelverk från UEFA har en låg påverkan på allsvenska fotbollsföreningar då klubbarna inte alls anser sig behöva ta hänsyn till dem. Detta beror på att klubbarna hanterar för små summor rent monetärt samt att det redan finns mekanismer inom svensk klubbfotboll såsom medlemsägda klubbar och elitlicensen som bidrar till att klubbarna drivs på ett ekonomiskt hållbart vis. Avslutningsvis visar resultaten i den här studien även att allsvenska klubbar på senare år har implementerat nya strategiska arbetssätt där man importerat affärsmodeller från europeiska klubbar som presterat över sina ekonomiska förutsättningar. Genom detta finns förutsättningar att kunna generera större transferintäkter och på så sätt växa ekonomiskt vilket kan leda till att svenska klubbar förväntas prestera bättre i internationella turneringar i framtiden.

De flesta svenska elitidrottsföreningar är ideella till sin karaktär. Den senaste tidens utvecklingvisar dock att idrotten blir alltmer kommersiell och professionell, vilket gör attidrottsföreningarnas organisation mer och mer liknar traditionella företag. Ett tydligt tecken pådetta är att den allsvenska fotbollsföreningen IF Elfsborg uppger i sin senasteverksamhetsberättelse att de sedan några år tillbaka följer sin verksamhet med balanserat styrkort,ett koncept som vanligtvis förknippas med den traditionella företagsvärlden. Syftet meduppsatsen är att ta reda på varför IF Elfsborg valt att använda sig utav ett koncept som i grundenär utformat för företag samt hur de har tolkat konceptet och hur man använder det i praktikenjämfört med vad som beskrivs i litteraturen. För att få svar på våra frågor har vi valt attgenomföra en kvalitativ undersökning genom att intervjua tre personer inom Elfsborg:klubbchefen, ekonomichefen samt en före detta styrelsemedlem som varit med och fört in, ocharbetet med, det balanserade styrkortet i verksamheten.Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanseratstyrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla förbalanserat styrkort då det liknar Elfsborgs modell. Att de två modellerna liknar varandra är tydligtvilket vi visar genom att koppla praktiken till teorin. Elfsborg följer till stor del de fyragrundläggande parametrarna som förespråkas i litteraturen om balanserat styrkort. Vi konstateraräven att anledningen till varför man valt att koppla in balanserat styrkort i verksamheten är att detfanns problem i organisationen som man önskade lösa.

Syftet med det här arbetet är att tydliggöra vad svenska fotbollsagenter gör samt redogöra hur legitimitet skapas i en bransch som kantas av kriminalitet och bristfällig transparens. Kvalitativa intervjuer har använts för att besvara de två forskningsfrågorna som lyder: Vad gör fotbollsagenter i Sverige och vad erbjuder de fotbollsspelare och fotbollsklubbar för tjänster? Samt, hur konstruerar fotbollsagenter legitimitet i en bransch med dåligt rykte? Respondenterna till studien är tagna från tre olika yrkesgrupper: tre fotbollsspelare, tre fotbollsagenter och tre sportchefer. Resultatet visar att fotbollsagenter i Sverige primärt jobbar med kontraktsförhandlingar, kontaktskapande, scouting och karriärrådgivning. Några agenter erbjöd även spelare möjligheten till extra träningspass, matchanalys och rehab. Utöver detta framkom det att det förekommer agenter i Sverige som arbetar med oetiska arbetsmetoder som exempelvis att muta spelare. När det kom till hur agenter konstruerar legitimitet handlar det huvudsakligen om att skapa tillit från andra aktörer i fotbollssverige. Detta görs främst genom att få externa godkännanden från andra aktörer inom fotbollen. Utöver detta handlade det om att följa den reglering som finns och hålla sig borta från allt som kan associeras med den mörkare sidan av agentbranschen. / The purpose of this thesis is to clarify what a football agent does in Sweden and describe how legitimacy is created in an industry that is associated with crime and a lack of transparency. Qualitative interviews have been used to answer the two main issues that follows: What do football agents do in Sweden and what services do they offer football players and football clubs? And how do football agents construct legitimacy in an industry with a bad reputation? The respondents were picked from three different professions: three footballers, three football agents and three sports directors. The result shows that football agents in Sweden mainly worked with contracts negotiation, professional contact creation, scouting and giving career advice. Some agents even offered their players the opportunity for extra training sessions, match analysis and rehabilitation. The result also shows that some agents in Sweden uses work methods that could be considered unethical, for example giving bribes to players. When it came to how agents constructed legitimacy, it was mainly about creating a trust between themselves and other actors in Swedish football. This was done mostly through gaining external approval from other actors in football. In addition, it was about following the regulations that exist and staying away from anything that can be associated with the shadier side of the football agent industry.

Svensk fotboll har en starkt rotad föreningskultur som bygger på ideellt engagemang,amatörmässiga ideal och demokrati. Under lång tid har dock fotbollen i stort genomgått enkommersialiseringsprocess där elitfotbollen allt mer styrs som företag och ekonomi blir alltviktigare. Detta har skapat en debatt kring 51-procentsregeln som hindrar privata investerare från attköpa upp svenska klubbar. Supportrarna värnar om denna regeln och under tidigt 10-tal var fråganom en avreglering uppe i Riksidrottsförbundets stämma men supportrarna protesterande och regelnblev kvar.Supportrarnas åsikt i frågan framkommer därmed tydligt vilket leder oss in på vårt syfte. Vi vill tareda på hur ledande organisationer inom svensk fotboll och svenska elitfotbollsklubbar ser på densvenska föreningskulturen och den svenska föreningsstrukturen, samt vad de anser att de finns förkonsekvenser med att ha kvar respektive häva 51-procentsregeln. För att genomföra studien har detgjorts totalt sju stycken intervjuer, med fem klubbchefer i svenska elitfotbollsklubbar och envardera med representanter från Riksidrottsförbundet och Svensk Elitfotboll.Studien har gett oss tydliga svar på vad dessa respondenter har för åsikter kring den svenskaföreningskulturen och 51-procentsregeln men även kring den svenska fotbollsstrukturen. Detframkommer i studien kritik till den svenska strukturen och även hanteringen av pandemin ochflertalet respondenter kräver förändringar. Studien hoppas kunna bidra med att vara ett underlag försådana eventuella förändringar samt hoppas vi, kunna öka förståelsen för olika aktörers perspektiv ihögst aktuella frågor. / Swedish football has a strongly rooted club culture based on non-profit involvement, amateurishideals and democracy. During a long time, however, football has largely undergone acommercialization process in which elite football is increasingly controlled as a company and theeconomy is becoming increasingly important. This has created a debate about the 50+1 rule thatprevents private investors from buying Swedish clubs. The supporters care about this rule andduring the early 10s the question of a deregulation was up in the Swedish Sports Confederationsmeeting but the supporters protested and the rule remained.The supporters' opinion on the issue is thus clear, which leads us into our purpose. We want to findout how leading organizations in Swedish football and Swedish elite football clubs view theSwedish club culture and club structure, as well as what consequences they believe exist ofretaining and removing the 50+1 rule, respectively. To conduct the study, a total of seven interviewswere conducted, with five club managers in Swedish elite football clubs and one each withrepresentatives from the Swedish Sports Confederation and Swedish Elite football.The study has given us clear answers to what opinions these respondents have about the Swedishclub culture and the 50+1 rule, but also about the Swedish football structure. The study revealscriticism of the Swedish structure and also how the pandemic has been handled and mostrespondents demands changes in the structure. The study hopes to be able to contribute as a basisfor such possible changes and we hope, to be able to increase the understanding of different actors'perspectives on highly current issues.