Spelling suggestions: "subject:"supere"" "subject:"superego""
1 |
Sportchefens ledarroll inom fotbollen : Kravanalys av kompetens, ledarstil och utbildningMattias, Folkesson, Johanssson, Jimmy January 2014 (has links)
Sportchefer på elitnivå inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likställas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen på dessa sportchefer är höga både när det gäller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta är utgångspunkter som ligger till grund för vår undersökning. Syftet med denna uppsats var att utifrån sportchefers egna perspektiv försöka förstå hur de uppfattar kraven på deras roll samt hur de omsätter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrån detta syfte formulerat våra undersökningsfrågor enligt följande: Vad krävs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening på elitnivå? Vilka ledaregenskaper anser sportchefer är nödvändiga för att leda en klubb? Vi har använt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till åtta sportchefer. Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan låg till grund för vår empiri, analys och slutsats. De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar. Samtidigt tyder undersökningen på att de fungerar som ledare i de organisationer där de är verksamma. Det kan därför vara svårt att dra generella eller långtgående slutsatser om vilka explicita krav som ställs för sportchefsrollen, utifrån vår studie. / Sport managers at the elite level in Swedish football have the ultimate responsibility for the club sports organization. Today’s club football can be seen as a major enterprise, which is followed, by media, supporters and sponsors. The pressure on the sport managers is therefore high both on a leadership level and for taking the responsibility for the actual sport results. These are important points for our investigation of the sport management leadership. The aim of this project is that from the sport managers own perspectives try to understand how they experience the demands put on them as leaders and how they practice their leadership. The practiced leadership is further discussed in relation to three different leadership models. The following are the questions we have searched answers for: What are the requirements for a sport manager in a Swedish elite football club? What leadership’s abilities are needed for the role as a sport manager? We have used a semi-structured qualitative interview method. The respondent’s answers have been related to three leadership models, which are discussed in our analysis and conclusion. The sport managers have different background and leadership styles. Still they do function equally well as a manager in their organization. Therefore it can be hard to draw general conclusions about explicit requirements for the sport manager role, from our study.
|
2 |
Från identitet till varumärkesstrategi : En kvalitativ studie om varumärkesarbetet i Allsvenskan och Superettan / Strengthen the brand - A qualitative research about Allsvenskan and SuperettanEklund, Tim, Nilsson, Jenny January 2018 (has links)
Studies has shown that sports organizations have become increasingly commercialized and professionalized, which have led them to work in a manner like a company and a profitable business. Allsvenskan and Superettan in Swedish elite football for men is no exception. Between the leagues there is promotions and relegation, and reports shows that the financial conditions in Superettan is worse. To attract stakeholders and not being dependent on the sporting success, a sport organization should build a strong brand. Corporate social responsibility is considered to create legitimacy and a good reputation for companies that work with it. The question was if sports organizations actively work with their brand and if CSR is a part of it. In a case study conducted on French football organizations, it shows that it is possible for a specific brand building model and that the sport organizations identity and position lead to the brand strategy. Based on this, the purpose of the study was created to compare how sports organizations in Allsvenskan and Superettan work to strengthen their brand. Interviews were made with three sports organizations from Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF and IK Sirius FK) and three sports organizations from Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK and IFK Värnamo). The interviews were then analysed by a thematic analysis. The result of the study showed that there are similarities and differences between sports organizations in Allsvenskan and Superettan in their work to strengthen the brand. Sports organizations in the middle category regarding the number of employees appeared to be taking advantage of the Swedish elite football (SEF) than the larger and smaller sports organizations as the number of employees. Everyone had CSR work connected to their business. The result also showed that the model for brand equity is not to applied to Swedish sports organizations in Allsvenskan and the Superettan, because it was only Djurgårdens IF that made it full today. The model is not full filed and should be develop and link CSR as part of the identity of the brand building of a sports organization. / Forskning visar att idrottsorganisationer har blivit allt mer kommersialiserade och professionaliserade vilket har lett till att de anammat arbetssätt likt ett företag och en vinstdrivande affärsverksamhet. Allsvenskan och Superettan i svensk herr elitfotboll är inget undantag. Mellan serierna sker upp- och nedflyttningar och i Superettan är de ekonomiska förutsättningarna betydligt sämre än i allsvenskan enligt vad ekonomiska rapporter visar. För att locka intressenter och inte vara så beroende av de idrottsliga framgångarna bör en idrottsorganisation bygga ett starkt varumärke. Corporate Social Responsibility anses skapa legitimitet och ett bra anseende för företag som arbetar med det. Frågan väcktes därför hos oss om idrottsorganisationer verkligen aktivt arbetar med sitt varumärke och om CSR är en del av det. I en fallstudie gjorda på franska fotbollsorganisationer framkom det att det går att arbeta efter en specifik modell för varumärkesbyggande och att en del av det är vad idrottsorganisationen har för identitet, positionering vilka ska leda fram till en varumärkesstrategi. Utifrån detta skapades syftet som är att jämföra hur idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan arbetar för att stärka sitt varumärke. Intervjuer med tre idrottsorganisationer från Allsvenskan (Djurgårdens IF, Kalmar FF och IK Sirius FK) och tre idrottsorganisationer från Superettan (AFC Eskilstuna, Halmstad BK och IFK Värnamo) genomfördes utifrån en intervjuguide via videosamtal på ca 30 minuter vardera. Intervjuerna analyserad genom en tematisk analysmetod. Resultatet i studien visade att det finns likheter och skillnader mellan lagen i Allsvenskan och Superettan i hur de arbetar med att stärka sitt varumärke. Alla hade någon form av CSR arbete kopplat till sin verksamhet. Resultatet visade också att modellen för varumärkesbyggande inte går att applicera på svenska idrottsorganisationer i Allsvenskan och Superettan fullt ut utan det var endast Djurgårdens IF som arbetade efter modellen. Modellen går därför att kritisera och bör därför utvecklas för att passa svenska idrottsorganisationer bättre och det genom att koppla CSR som en del av identiteten för varumärkesbyggande hos en idrottsorganisation.
|
3 |
Betydelsen av bollinnehav för framgång inom svensk fotboll : En kvantitativ studie inom svensk elitfotbollGrönqvist, Victor, Tsikkinis, Kristoffer January 2021 (has links)
Syfte och frågeställningar Inom internationell fotboll verkar högre bollinnehav vara en viktig faktor för framgång, däremot är det inte påvisat om detta även gäller inom svensk fotboll. Syftet med studien var således att undersöka bollinnehavets betydelse inom svensk elitfotboll. Studien kommer besvara frågeställningarna om ett högre bollinnehav leder till en vinst, samt om ett högre bollinnehav leder till fler avslut på mål. Studien kommer även besvara frågeställningen om elittränare anser att bollinnehavet har en betydelse för resultatet i en match. Metod Studien har en kvantitativ ansats och baseras primärt på matchstatistik från Allsvenskan och Superettan, säsongerna 2019 och 2020, och sekundärt på en enkät riktad till huvudtränarna i dessa två serier. Den statistik som inhämtades var matchresultat, bollinnehav och avslut på mål. Den potentiella skillnaden i bollinnehav vid vinst respektive förlust och skillnaden mellan högre bollinnehav och avslut på mål utvärderades via ett oberoende parat T-test. För undersökning av sambandet mellan bollinnehav och avslut på mål genomfördes ett Pearson´s korrelationstest. Undersökningen av tränarnas åsikter gällande bollinnehavets betydelse utformades via ett digitalt formulärverktyg till en enkät som skickades ut till huvudtränarna. Resultat I detta underlag hade det vinnande laget ett medelbollinnehav på 48.7 %, vilket var signifikant lägre än det förlorande laget (p <0.05). Det lag som hade högre bollinnehav hade däremot fler avslut på mål med ett medelbollinnehav på 51.0 % (p <0.05). Vidare visade ett högre bollinnehav ett svagt men signifikant samband med fler avslut på mål (R=0.16, p <0.0001). Majoriteten av tränarna ansåg att bollinnehavet är av betydelse för utgången i en match och att det är av vikt att träna på att inneha bollinnehav. De tränar även på att förbättra sitt lags bollinnehav och använder det som en aktiv strategi. Slutsats I direkt motsats till den första hypotesen så hade lagen som vann matcherna ett lägre bollinnehav, trots detta genererade lagen med ett högre bollinnehav fler avslut på mål. Den större delen av tränare i Allsvenskan och Superettan anser dock att bollinnehavet har en betydande faktor för utgången i en match.
|
4 |
"Playing football and studying is a good combination" : Dual Career Motivation, Stressors and Coping in Swedish Football Players / "Att spela fotboll och studera är en bra kombination" : Dubbel karriär motivation, stressorer och stresshantering hos svenska fotbollsspelareSvennerlind, Malin, Hagos, Sewit January 2021 (has links)
Dual career (DC) means that an athlete combines sport and study/work. A balanced DC strongly depends on an athlete's ability to cope with stressors and is of paramount importance to succeed with both studies and sport (Stambulova et al., 2015; Wylleman & Reints, 2010). The study aimed to explore dual career (DC) motivation, stressors, and coping in Swedish football players. The participants were nine male student-football players from seven football clubs in Sweden aged between 22 to 27 (M = 24.84, SD = 1.50) in Division 1, Superettan, and Allsvenskan (three highest levels of football in Sweden). A semi-structured interview guide was designed to explore the study’s aim. Based on the result, a thematic map was developed from the central concept, categories, themes, and sub-themes created from analyzing the corresponding data. The thematic map connects all parts of the results and summarizes the study. The results revealed that internal DC motivation dominated, but education was partly affected by external motivation. Lack of support, dealing with time pressure and the challenge with performance and pressure in DC were the most significant stressors. Student-athletes demonstrated different ways of coping with stressors. Three coping strategies were identified. The participants highlighted physical and mental recovery in DC and the importance of social support. Findings showed that Covid-19 (C-19) positively impacted education, where remote learning was beneficial. The discussion, therefore, highlights the recommendations for flexible academic programs for all student-athletes at university to facilitate DC. The study concluded that internal motivation, combined with social support and previous experiences, is the predominant factor in succeeding with DC. / Dubbel karriär (DC) betyder att en idrottare kombinerar sport och studier/arbete. En balanserad DC beror starkt på idrottarens förmåga att hantera stressfaktorer och är en avgörande faktor för att lyckas med både studier och sport (Stambulova et al., 2015; Wylleman & Reints, 2010). Syftet med studien var att utforska svenska studerande fotbollsspelares erfarenheter med fokus på motivation, stressorer och stresshantering. Deltagarna bestod av nio manliga studerande fotbollsspelare, från sju olika fotbollsklubbar i Sverige vars ålder varierade mellan 22 till 27 (M = 24,84, SD = 1,50) i Division 1, Superettan och Allsvenskan (tre högsta fotbollsligorna i Sverige). En semistrukturerad intervjuguide designades för att studera syftet. Baserat på resultatet utvecklades en tematisk karta utifrån de kategorier, teman och sub-teman som uppkom av den analyserade datan. Den tematiska kartan är studies produkt som sammanfattar resultatet och hur de sammankopplade. Resultatet påvisar att dubbla karriärer drivs mer från inre motivation, men utbildning påverkas delvis av yttre motivation. Brist på stöd, hantering av tidspress och utmaningarna med prestation och krav inom DC var de största stressorer. Student-idrottare demonstrerade olika sätt att hantera stressfaktorer och tre hanteringsstrategier identifierades. Deltagarna lyfte fram fysisk och mental återhämtning i DC och vikten av socialt stöd. Resultaten visade att Covid-19 (C-19) påverkade utbildningen positivt, där distansundervisning var fördelaktig. Diskussionen vill därför lyfta fram rekommendationerna för flexibla akademiska program för alla studentidrottare vid universitetet för att underlätta DC. Studien drog slutsatsen att intern motivation, kombinerat med socialt stöd och tidigare erfarenheter, är de dominerande faktorerna för att lyckas med DC.
|
5 |
Elitfotbollsspelares psykiska ohälsa : En studie om hur elitfotbollsspelare upplever föreningars arbete gällande psykisk ohälsa i den svenska elitfotbollen / Mental health in elite footballers : A study of how elite football players experience the work of elite football clubs regarding mental illness in Swedish footballLarsson, Jonatan, Jönsson, Filip January 2022 (has links)
Under de senaste åren har psykisk ohälsa fått ökad uppmärksamhet i samhället, men också inom elitidrottens värld. I svensk media pågår det en växande trend av att fler elitfotbollsspelare offentligt talar ut om sin psykiska ohälsa. Detta trots att elitfotbollen är stigmatiserat från ämnet och elitfotbollsspelare har haft svårt att söka hjälp för sin psykiska ohälsa. Till anledning av det finns det ett ökat behov av att undersöka hur miljön ser ut hos elitföreningar, samt vilka stödinsatser elitföreningar arbetar med för att främja den psykiska hälsan hos elitfotbollsspelare. Studien har baserats på en kvalitativ metod till de sex intervjuer som genomfördes med elitfotbollsspelare som tidigare offentligt har berättat om sin psykiska ohälsa. Via våra intervjuer har vi fått ta del av elitfotbollsspelares upplevelser och erfarenheter kring elitföreningarnas arbete gällande detta område. Med hjälp av teoretiska perspektiv har vi bundit detta till det resultat vi kom fram till. / In recent years, mental illness has received increased attention in society, but also in the world of elite sports. In the Swedish media, there is a growing trend of more elite football players publicly speaking out about their mental illness. This is despite the fact that elite football is stigmatized from the subject and elite football players have had difficulty seeking help for their mental illness. Due to this, there is an increased need to investigate what the environment looks like at elite clubs, and especially what kind of support elite clubs work with to promote the mental health of elite footballers. This study has been based on a qualitative method for the six interviews that were conducted with elite football players who have previously publicly told about their mental illness in the media. Through our interviews, we have been able to take part of the experiences of elite footballers regarding the elite clubs' work in this area. With help from theoretical perspectives, we have tied the theories to the result of our study.
|
6 |
Analys av hörnsekvenser i svensk elitfotboll : Gruppering av hörnsekvenser och utvärdering av sannolikhet för skott med logistisk hierarkisk modellstruktur / Analysis of corner sequences in the top Swedish football leagues : Clustering of corner sequences and evaluation of the probability of shot with logistical hierarchical model structureRydström, Sidney, Lindén, Jakob January 2020 (has links)
Sportanalys definieras av Alamar (2013) som användning av historisk data för att applicera modeller som kan ge information till beslutstagare inom en viss organisation. Det ger dem möjlighet att assistera sin organisation för att få en sportslig fördel. I den här studien utförs sportanalys, mer specifikt analyseras hörnsekvenser inom svensk elitfotboll. En hörnsekvens är den sekvens av händelser som sker från att bollen sätts i spel från hörnans startposition tills det att något av följande villkor uppfylls: 8 händelser sker givet att hörnan slås kort 6 händelser sker givet att hörnan slås långt 15 sekunder passerar Försvarande lag tar över bollen Något lag utför ett regelbrott Skott utförs av attackerande lag Datamaterialet som används är framtaget av företaget Wyscout och tillhandahållet av Football Analytics Sweden AB. De ligor och säsonger som betraktas är de svenska herrligorna Allsvenskan och Superettan för säsongerna 2017, 2018 och 2019. I datamaterialet erhålls information om varje händelse som sker under matchen. Utifrån information om händelsen samt koordinater om var händelsen sker framställs variabler som ska kunna beskriva vad som sker inom en hörnsekvens. Syftet med studien är att först identifiera hörnsekvenser med liknande egenskaper och gruppera dem. Utifrån gruppindelningen undersöks sedan sannolikheten för att en hörnsekvens leder till skott samt vad som påverkar sannolikheten. Algoritmen Partitioning Around Medoids (PAM) används med avståndsmåttet Gower och utvärderingsmåttet silhouette för att identifiera följande fem hörnsekvenstyper: Utåtskruvade hörnor från vänsterhörn med tendens mot främre stolpen och relativt nära mållinjen. Inåtskruvade hörnor från vänsterhörn med tendens mot främre stolpen och längre förflyttning ut från mållinjen. Utåtskruvade hörnor från högerhörn med tendens mot främre stolpen och relativt nära mållinjen. Korta varianter som har längre varaktighet, innefattar fler händelser och involverar fler spelare. Inåtskruvade hörnor från högerhörn med tendens mot främre stolpen och längre förflyttning ut från mållinjen. Betraktas förekomsten av skott i datamaterialet givet klusterstrukturen konstateras att hörnsekvenstyp 4 i störst utsträckning lett till skott med förekomsten 19 procent inom klustret. Hörnsekvenstyperna 2 och 5 är något sämre med respektive 18 procent av hörnsekvenserna som lett till skott. Med dessa hörnsekvenstyper i fokus anpassas flera Bayesianska hierarkiska logitmodeller för att undersöka sannolikheten för att en hörnsekvens leder till skott givet de framtagna variablerna. Vid skapandet av modellerna undersöktes om en hierarkisk modellstruktur var behövlig för att undersöka sannolikheten för skott. Slutsatsen blev att det är väsentligt att tillämpa en hierarkisk modellstruktur. Av vald modell så dras slutsatsen att det som påverkar sannolikheten att komma till skott allra mest, med avseende de variabler som undersökts, är antalet händelser som sker i hörnsekvensen. Den hörnsekvenstyp som påverkas mest av antalet händelser är den korta varianten. Det diskuteras om hur det kan vara problematiskt att undersöka den linjära påverkan på log-oddset. Detta eftersom påverkan på sannolikheten för skott inte är densamma för en ökning mellan en och två händelser som mellan tre och fyra händelser. Det är även näst intill omöjligt att komma till skott på första händelsen i hörnsekvensen då händelsen utgörs av att hörnan slås. / Sports analysis is defined by Alamar (2013) as the management of structured historical data, the application of analytical models that utilize that data, and the use of information systems to inform decision makers and enable them to help their organization in gaining a competitive advantage on the field of play. This study focuses on sports analysis, more specifically corner sequences in Swedish elite football. A corner sequence is defined as the sequence of events that occur after the ball have been put into play from the corners start position up until that one of the following conditions are met: 8 events occur given a short corner is played 6 events occur given a long corner is played 15 seconds passes The defending team overtake the ball Some team performs a foul The attacking team performs a shot The data set used comes from Wyscout and is provided by Football Analytics Sweden AB. The data consist of games from the top Swedish football leagues for men: Allsvenskan and Superettan, and consists of games played in the seasons 2017, 2018 and 2019. In the data, information about every event that occur during the game is provided, where all events are classified to provide information about what happens at the specific event. The information about each event and its coordinates is then used produce variables to describe what occurs during a corner sequence. The purpose is to identify corner sequences with similar characteristics and group them together. Then use these groups to examine the probability that a corner sequence leads to a shot, and what influences this probability. The clustering algorithm Partitioning Around Medoids (PAM) is used with Gower as the dissimilarity measure and silhouette to evaluate the clusters, then the five following clusters are identified: Corners curled away from goal from the left corner with a tendency towards the front post and relatively close to the goal line. Corners curled towards goal from the left corner with a tendency towards the front post further away from the goal line. Corner curled away from goal from the right corner with a tendency towards the goal line. Short corner variant with longer duration, more events occurring and more players involved. Corners curled towards goal from the right corner with a tendency towards the front post and further away from the goal line. Given the clustering structure it is noted that the corner sequence of type 4 has led to the greatest extent of shots with the proportion of 19 percent within the cluster. The corner sequences of type 2 and 5 have a slightly lower shot occurrence with 18 percent per corner seqence type. With these corner sequence types in focus, several Hierarchical Bayesian Logistic Regression models are fitted to analyze the probability that a corner sequence leads to a shot given the produced explanatory variables. When fitting the models it is examined if it is necessary to apply a hierarchichal strutcture to the model. The conclusion is drawn that the hierarchical model structure is crucial to the model's performance. The conclusion is drawn from the final model that the explanatory variable which explains the probability to shoot best is the number of events that occur during the corner sequence. The corner sequence type that is most influenced by the number of events that occur during the corner sequence is the short corner variant. In the study it is discussed if there is an issue to suppose that this variable has a linear effect on the log-odds, since the impact on the probability to shoot is not the same for an increase between one and two as three and four events. Furthermore it is near impossible to shoot in the first event that occurs in the corner sequence.
|
Page generated in 0.0542 seconds