Utvecklingen av artificiell intelligens går snabbt framåt och teknologin används numera i viss utsträckning inom de flesta områden i vårt samhälle. Även inom elitidrotten i Sverige har teknologin gjort sitt intåg, dock i relativt liten skala och främst i stora lagsporter, vilket främst beror på begränsad tillgång samt att utveckling av AI är kostsamt och resurskrävande. När dessa två världar möts kan komplexa förhållanden uppstå och i denna studie har vi undersökt AI:s inverkan på elitidrottsorganisationer och elitidrott. Sex djupintervjuer med utvecklare och användare av AI inom elitidrott har utförts och ligger till grund för resultaten. Studiens resultatvisar att vid implementering och användning av AI inom elitidrottsorganisationer och elitidrotten, sker det en ömsesidig växelverkan mellan organisationen och AI. AI genererar å ena sidan fördelar inom organisationen, såsom effektivisering, stora utvecklingsmöjligheter och stöd i beslutsfattande-processer. Å andra sidan aktualiseras kulturella aspekter, etiska hänsynstaganden och mänskliga värderingar och sådana aspekter är viktiga att beakta när denna avancerade teknologi börjar användas. För verksamheten identifieras stora fördelar och möjligheter med AI, framför allt när det gäller utveckling av idrottare och elitidrott. AI upplevs också som en nödvändighet för svensk elitidrott, för att man inte ska hamna efter i utvecklingen i relation till andra nationer och därmed gå miste om internationella medaljer i framtiden

Coacher på juniornivå arbetar idag inom en miljö där det balanseras mellan ungdomsidrott och senioridrott. Det finns förväntningar från olika intressenter som vill ha sin bit av kakan samtidigt som man måste prestera i en resultatfokuserad bransch.  Syftet med studien har varit att undersöka hur professionaliseringen av ishockey påverkat arbetet för juniortränare på elitnivå. I studien har vi använt en kvalitativ metod där åtta juniorcoacher på elitnivå har intervjuats samt en som är anställd på svenska ishockeyförbundet för att nå en djupare förståelse och inblick i deras vardag. Studien visade att coacherna lever under press med långa arbetsdagar samtidigt som det är en stor kärlek till ishockeyn som gör att de vill fortsätta. Professionaliseringen har tagit sig ner i åldrarna och det präglar juniorcoachernas vardag med högt ställda krav från såväl förening men framförallt sig själva. Det fanns inte någon större oro för risken att förlora sitt jobb men däremot en medvetenhet om spelets regler som är att prestera eller hitta ett annat jobb. / The aim of this essay was to examine the professionalization of Swedish ice-hockey by interviewing coaches at junior elite level about their working environment. The selection consisted of eight coaches and one delegate from the Swedish Ice-hockey association. The study showed that junior coaches live under pressure and the professionalization had an impact which is shown on their paycheck but also their working environment. They are expected to perform, partly from the organization they work for but all the coaches had high expectations of themselves. Lastly the coaches didn’t worry about the possibility of losing their job but knew that the rules of the game are to perform or look for another job.

Det finns flera vägar att gå för att uppnå en karriär som elitidrottare. En väg som majoriteten av svenska elitidrottare har gemensamt är att de genomförde sin elitsatsning i samband med att de gick en s.k. Nationell idrottsutbildning (NIU) eller ett Riksidrottsgymnasium (RIG). Tidigare forskning pekar på att förberedelser inför karriärövergångar hos elitidrottare är nödvändiga för att idrottaren ska få bästa möjliga förutsättningar. Likaså ska studie- och yrkesvägledning i skolan syfta till att eleven ska lära sig att göra väl underbyggda val återkommande gånger i sin framtida karriär. Denna kvalitativa studie fördjupar sig i vilka utmaningar de elitsatsande eleverna kan ställas inför samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har när det gäller den elitsatsande gymnasieeleven. Resultatet pekar bland annat mot att det är få av de elitsatsande eleverna som tänkt långsiktigt och förstår innebörden av RIG eller NIU när de antagits till programmen, de elitsatsande eleverna måste ta stort ansvar i ung ålder och står inför en osäker framtid. Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll när det kommer till den elitsatsande gymnasieeleven men träffar inte eleverna i det vardagliga sammanhanget. Samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare, specialidrottslärare och andra viktiga vuxna runt om eleven är en förutsättning för att eleven ska få så bra vägledning som möjligt.

Som elitidrottare lägger man ner enormt med tid och möda på sin idrott. När man väl bestämmer sig för att man är nöjd med sin karriär och planerar ett avslut, vad händer då? Vad händer med de elitidrottare som på grund av skadeproblem tvingas sluta? Vi har studerat forskningsrapporter om elitidrottare som avslutat sin karriär där resultaten visat att ett bra avslut ger bättre förutsättningar för arbete eller studier och mindre bra avslut ger sämre förutsättningar för arbete eller studier. Målet med denna studie har varit att undersöka hur elitidrottare tänker kring och upplever avslutet av sin karriär samt övergången till civil karriär, och på vilket sätt vägledning kan komma till nytta inom idrottsfältet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer insamlades intervjudata från sju informanter som samtliga utövat idrott på hög nivå, både nationellt och internationellt. För att uppnå syftet med studien användes olika teoretiska begrepp och tidigare forskning inom området för att analysera resultatet. Huvudresultatet av studien visar på att samtliga informanter anser det är viktigt med vägledning inom det idrottsliga fältet oavsett skede i karriären. Således borde vägledning få ett större utrymme i en elitidrottares vardag. Informanterna var rörande överens om att vägledning kan bidra till vidgade perspektiv och större utnyttjande av handlingshorisont.

No description available.

Beträffande svenska elitidrottare har majoriteten som del av sin elitsatsning utbildat sig vid en så kallad Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU, eller vid ett Riksidrottsgymnasium, RIG, men varken NIU eller RIG är för alla. Ishockey är en idrott som engagerar många. Dock händer något med ungdomar i gymnasieåldern. Detta då många slutar att spela ishockey. Tidigare forskning visar att förberedelser inför brytpunkter i karriärer hos elitidrottare är nödvändiga för att individen ska få bästa möjliga förutsättningar vilket också går i linje med ett av de övergripande syftena med studie- och yrkesvägledning. Genom en kvalitativ undersökning syftar denna studie till att ta reda på mer om de utmaningar och påverkansfaktorer som verkar i de sammanhang som elitsatsande individer inom ishockey ställs inför med avseende på avbrott inom deras idrott. I studiens resultat kan det bland annat konstateras att avbrott inom ishockey i åldern 14 – 16 år beror av olika anledningar och att anledningarna i sin tur beror av flera faktorer. Vilka dessa faktorer är på djupet, vad de kan få för konsekvenser och i vilken grad de inverkar på avbrottet är subjekt för framtida och mer fördjupad undersökning.

The macho culture's influence on values and norms is deeply rooted in society and is brought into the world of sport. Sports such as ice hockey and football have been labeled as macho sports. "A real man" is considered to be tough, tough and aggressive. In football and ice hockey, there are contexts where masculine norms are expressed, which can affect men's well-being and perception of the world around them. Previous studies have shown a tendency for how the phenomena manifest themselves behind the men's closed locker room doors in various sports activities. This study aimed to investigate whether the masculine norms and macho culture were expressed in elite sports activities and how gender equality within the associations affects women and men. Lately, the view of the traditional man who is considered callous and responsible has taken on new forms. The view of men's masculinity has changed where gender equality has contributed to masculinity being shaped and changed in different ways. Despite the changes, the demands and expectations on men are getting higher and harder to achieve. This results in men becoming increasingly insecure and afraid of not achieving the masculine ideal. The overall aim is to get men and women's descriptions and reflections on masculinities and macho culture related to their own lives and participation in elite sports activities, problematize the area constructions of masculinities, and to gain an understanding of how gender equality prevails among men and women in sports culture. R.W Connell's theory of hegemonic masculinity is constituted in the study where the concept of gender describes relations of masculinities and structures of social practice. The basis of the empirical data collection is applied in qualitative method with semi-structured interviews introduced among 8 participants. The selection consists of elite athletes, both women and men aged between 20-35 years. This was a conscious choice to see if there are differences in their reflections on the macho culture in the associations. The result shows that the macho culture expressed itself more and more in the past and that it has improved over time as the associations have rules and policies that have3to do with gender equality. In ice hockey and floorball, the associations work preventively against gender equality, which includes various forms of lectures, and that previously experienced players give lectures about their own previous experiences that dealt with how mental illness characterized their lives and the macho culture. Football also has certain rules for gender equality and values that must be followed and taken into account. Most of the respondents expressed that they felt safe in their associations and that the macho culture was worse in the past and it has become much better in recent years. Even several even felt that there is no macho culture at all.

Syftet med studien var att undersöka elitidrottares syn på kroppsideal och ätstörningar inom friidrotten. Studien vände sig till studeranden friidrottsgymnasierna i Sverige. Undersökningen genomfördes i två delstudier. Den första var av mera orienterande karaktär och utgjordes av en enkätundersökning, medan den andra utgjordes av fördjupade intervjuer. Resultatet visade att det finns ett specifikt kroppsideal inom elitfriidrotten, vilket många idrottare jämför sig med. Friidrottarna var allmänt nöjda med sina kroppar eftersom de främst såg dem som redskap för att kunna prestera och uppnå resultat. Risken för att utveckla ätstörningar ansågs vara starkt kopplad till individens tidigare erfarenheter och förmåga att hantera krav på prestation och jämförelserna mellan andra elitidrottare. I övrigt var kroppsideal och ätstörningar inget som diskuterades inom elitfriidrotten. För att förebygga ätstörningar underströk respondenterna vikten av informationsspridning och skapandet av en trygg friidrottsmiljö där öppen kommunikation mellan tränare och adepter förs.  Resultatet analyserades utifrån en socialkonstruktivistisk teorigrund med speciellt fokus på relevansstrukturer, institutionalisering samt upplevelsen av kroppen inom en institution.

Motivation beskrivs i flera tidigare studier som ett komplext begrepp, vilket har ökat intresset till denna studie att undersöka hur kvinnliga atleter beskriver uttrycket motivation. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur svenska kvinnliga elitidrottare beskriver interna respektive externa motivationsfaktorer. Studien har utförts genom intervjustudie med nio kvinnliga före detta elitidrottare som bedrivit idrott på en nationell elitnivå. Valet av att använda inaktiva atleter eller atleter som har trappat ner grundades i att forskarna sökte personer med ett perspektiv till de aktiva åren. Teorin Hierarchical Model of Intrinsic and Extrinsic Motivation har använts till hjälp för att analysera och sätta kvinnornas svar i perspektiv till teorins personlighetsnivåer. I studiens resultat framkom det att kvinnorna ansåg, för att utöva elitidrott var interna motivationsfaktorer av större vikt än externa motivationsfaktorer. Avslutningsvis visade studiens resultat att kvinnliga elitidrottare är väl medvetna om motivation, att det är ett komplext begrepp och att det är svårt att definiera. Respondenterna visade på att motivationen behövdes för att utveckla sin idrottsliga prestation.

Denna uppsats redovisar genom kvalitativ metod hur fystränare i Allsvenskan upplever sin bakgrund och kompetens, och deras syn på ledarskapet i den miljö de verkar i. I takt med att elitfotbollens organisation och prestationskraven inom densamma utvecklas ökar betydelsen av fysträning. Uppsatsen redogör för hur fystränaren som i egenskap av att utöva ett ledarskap når prestationsutveckling – i kontrast till att se fysträning ur strikt fysiologiska eller motsvarande perspektiv. Intervjuer med sex utvalda fystränare verksamma i herrallsvenskan visade vilken betydelse de gav olika delar av sin kompetens och bakgrund, samt hur viktig egen ledarutveckling över tid är. Fystränarna utövade ett situationsanpassat ledarskap med hänsyn till den komplexa miljö de verkade i, där bland annat spelare, lag, övriga ledare och aktivitet påverkade deras ledarbeteende. Deltagarna redogjorde även för deras specifika roll i den tränarstab de ingick i, som en funktion av till exempel övriga tränares ledarstilar och ansvarsområden. Genom att arbeta utifrån ett individfokus använde fystränarna ett relationsorienterat ledarskap som ett verktyg för att utveckla idrottsprestationen hos spelare och lag.