SAMMANFATTNING  Syfte Syftet med denna studie var att undersöka anledningen till att vissa familjer väljer att söka akutsjukvård till sina barn istället för att vända sig till andra vårdinstanser.  Metod En enkät utformades för studien. Enkäten delades ut till familjer som sökte för icke akuta åkommor på en barnakutmottagning i Uppsala län. Studien pågick under en tolvdagarsperiod och avslutades när 80 familjer besvarat enkäten. Frågorna bearbetades med hjälp av beskrivande statistik samt chi2-test.  Resultat Den huvudsakliga anledningen till att man valde att söka på barnakutmottagningen var att man telefonledes blivit hänvisad av annan vårdinstans (73,8%). Av de familjer som varit i kontakt med annan vårdinstans hade 70% hänvisats via sjukvårdsrådgivningen/1177.De vanligaste åkommorna som det söktes för var andningsbesvär, luftvägsinfektioner och bukbesvär. Någon skillnad i sökmönster beroende på demografiska faktorer kunde inte urskiljas.  Slutsats Studien visade att anledningen till att familjer sökte akutsjukvård för icke akuta åkommor i mycket stor grad berodde på att man hänvisats till barnakutmottagningen av annan vårdinstans. Det är således inte familjernas intention att söka akut i första hand utan systemets utformning som styr familjerna till barnakutmottagningen. / ABSTRACT  Aim The aim was to evaluate why families visited the pediatric emergency department with non-acute conditions instead of seeking other healthcare providers.  Method A questionnaire was constructed and distributed to families that visited a pediatric emergency department in Uppsala county. The study was terminated after twelve days. 80 families were included. The results were evaluated with descriptive statistics as well as Chi2-test.  Results The most common reason (73,8%) for visiting the pediatric emergency department was that the families had been instructed by phone to do so by another health care provider. Of the families that had been referred by another health care provider 70% had been referred by the ”Sjukvårdsrådgiving/1177”. The most common reasons for the visit were troubles with breathing, upper air way infection and abdominal problems. There were no discernable differences in the visiting patterns due to demographic differences.  Conclusion The study shows that the reason that families visited the pediatric emergency department for for non-acute conditions to a large degree was that they had been recommended to do so by another health care provider. It is thus not the families own intention to primarily visit the pediatric emergency department but the health care system channels them there.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på en akutmottagning följde riktlinjer om våldsutsatta kvinnor, sjuksköterskors inställning till att rutinmässigt fråga om våld, sjuksköterskors erfarenheter av att upptäcka och bemöta dessa kvinnor samt om det fanns skillnader mellan öppen- och slutenvård samt mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor. Metod: Tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning. Ett bekvämlighetsurval gjordes och enkäter lämnades ut till sjuksköterskor (n=110) på akutmottagningar. Svarsfrekvensen var 45 %. Resultat: Få sjuksköterskor frågade om våld, de flesta gjorde detta endast vid misstanke om våld. Hälften hade någon form av utbildning inom området. Det främsta hindret från att fråga om våld var att anhörig var närvarande. Hälften uppgav att de var positiva till screening och att de trodde att kvinnor skulle anse det positivt. Vid jämförelse framkom det att annan sjukvårdspersonal i större utsträckning utförde ankomstsamtalet inom öppenvården och manliga sjuksköterskor uppgav i högre utsträckning tidsbrist som ett hinder att fråga om våld. Slutsats: Mer utbildning och lägre arbetsbelastning skulle göra att följsamheten till riktlinjerna skulle öka. / Aim: To examine the extent to which nurses in an emergency department followed the guidelines regarding abused women and what experience nurses have had to identify and treat these women. To examine whether there were differences between outpatient and inpatient care as well as differences between male and female nurses. Method: A cross-sectional study. A convenience sample was made and questionnaires were handed out to nurses (n=110) in emergency departments. The response rate was 45 %. Result: Few nurses asked about violence, most did so only in cases of suspected violence. The main factor that could inhibit nurses from asking about violence was that a relative was present. Half of the nurses said that they were in favor of screening and also that they thought that the women would be in favor of it. The comparison revealed that it was more common for other health care staff to perform the arrival call in an outpatient setting and that the male nurses more often reported that lack of time was an obstacle to ask about violence. Conclusion: More education and less workload would increase the adherence to guidelines.

Att söka hjälp på en akutmottagning kan många gånger innebära ett första intryck i vårdkedjan på ett sjukhus. Mötet på en akutmottagning är ofta kort, därför är det av stor vikt att bemötandet blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgång enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudområden om patienters egna upplevelser på en akutmottagning. Studien påvisar tydliga missnöjen varav det största var väntetiderna samt dålig kommunikation. Andra upplevelser som beskrivs är uppmärksamhet, omhändertagande, kompetens, autonomi/ integritet samt upplevelser av olika beov som inte tillgodosetts. Diskussionen Upplevelserna av väntediderna kan variera beroende på tid, dygn och veckodag. Kommunikationen är ett av våra viktigaste verktyg i arbetet som kräver engagemang och kompetens av vårdpersonalen. Negativ upplevelse av vården kan bero på tidsbrist. Det framkommer i studien att även positiva upplevelser förekommer på en akutmottagning. Patientens egenvärde bör respekteras samt en strävan mot ökad vårdkvalitet. Slutsatsen av studien var att mer fokus bör läggas på bemötande samt omhändertagande av patienterna på en akutmottagning. / To seek help in an emergency department can often mean a first impression of the continuum of care in a hospital. The meeting in an emergency department is often short, so it is of great importance that the hospitality will be as good as possible. The purpose of this study was to describe patients'experiences of seeking care at an emergency department. The method used was a qualitative literature study of 12 scientific articles were analyzed with the aid of Burnand (1996) and a workflow according to Friberg (2006) five stages. The results identified seven key areas of patients' own experiences in an emergency department. The study demonstrates clear dissatisfaction being the largest delays and poor communication. Other experiences described are attention, care, competence, autonomy/ privacy, and experiences of different needs not being met. The discussion experiences of waiting times can vary depending on time, day and day of week. Communication is one of our most important tool in the process that requires commitment and skills of health workers. Negative experiences of care may be due to time constraints. The study reveals that even positive experiences occur in an emergency department. The patient's self-worth must be respected, and a drive for improved quality of care. That study concluded that more focus should be on treatment and care of patients in an emergency department.

För den utsatta patienten kan det första mötet med sjukvården ske på akutmottagningen. Det är av största vikt hur sjuksköterskan bemöter patienten i detta skede. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att känna trygghet och göra sitt bästa för att motverka lidande. I denna litteraturstudie är 14 vetenskapliga artiklar granskade, med syfte att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning. Resultatet visar, delvis, att patienterna är nöjda med bemötandet från sjuksköterskan på akutmottagningen samt att patienten kände sig trygg i detta möte. Resultatet visar samtidigt att sjuksköterskan bör sätta större fokus på en bra kommunikation och tydlig information. Det är av stor vikt att sjuksköterskan lär känna patienten som en unik person, tar sig tid att sätta sig in i dennes livsvärld samt att hon är lyhörd till patientens problem. Förhoppningsvis kan resultatet av denna studie öka den professionella sjuksköterskans kompetens och samtidigt hjälpa henne förmedla hopp till den utsatta patientens livsvärld. / For the vulnerable patient, the first encounter with the healthcare system can be at the emergency department. It is, here, crucial how the nurse meet the patient. The nurse shall help the patient to feel safe and the nurse shall do her best to avoid any sort of suffering. In this study, 14 researches are reviewed, aiming to elucidate the patient experience of the encounter with the nurse, at the emergency department. The findings show that the patients partly are pleased with the encounter at the emergency department and that they felt comfortable in and with the care. However, it also shows that it is needed for the nurse to focus on a good communication and properly information. It is also ginormously significant that the nurse knows the patient as the unique person he or she is, take time to see into the unique patient lifeworld and listen to patient troubles. Hopefully the result of this study can help the professional nurse to increase her skill and bring hope into the vulnerable patient lifeworld.

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning vårdar ett stort antal patienter under en kort och ofta intensiv period. Arbetet på akutmottagningen ställer höga krav på vårdpersonalen, vilket kan leda till att kraven blir allt för höga i vissa situationer. Vårdandet av patienter kan därför bli lidande vilket resulterar i att patienter utsätt för vårdlidande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters erfarenheter av att ha vårdats på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Studiens resultat mynnade ut i fyra teman som beskrev patienters erfarenheter av att ha vårdats på en akutmottagning. Dessa bestod av Vårdgivarens arbetsätt i vårdandet har betydelse, Att upprätthålla en god kommunikation med patienterna, Vårdmiljöns betydelse och Väntetiden påverkar välbefinnandet. Slutsats: Genom ökad kunskap om patienters uppfattningar om vården på akutmottagningen kan förståelsen för patienter och deras behov öka och därmed kan vårdandet på en akutmottagning förbättras. / Background: Health professionals who work at an emergency department cares for a large number of patients over a short and often hectic period. The high demands that are put on the nursing staff can in some situations be overwhelming. The care of patients may suffer, as results patients are exposed to health care suffer. Aim: To investigate patients' experiences of having been treated at an emergency department. Method: A literature review based on eleven scientific articles was analyzed. Result: Results from the study resulted in four themes that described patient’s experience of having been treated at an emergency department. These consisted of The care provider´s way of caring are important, To maintain a good communication with the patient´s, Care environment has significant impact and The waiting time affect the wellbeing.  Conclusion: Thru increased knowledge of patient’s perceptions of caring at an emergency department, the understanding of patients and their needs can increase and thus the caring at an emergency department can be improved.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning. Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman. Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter. Stöd innebär hur vårdpersonalen visar intresse och uppmärksammar patienters behov, även vårdpersonalens attityder. Upplevelse av miljö innefattar bland annat hur miljön påverkar patienters integritet. Slutsats: Patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning har visats sig påverkas av de fyra identifierade teman. Vårdpersonal kan förväntas ha ett holistiskt synsätt och använda personcentrerad vård för att patienters upplevelse ska bli så bra som möjligt. / Background: High turnover of patients and high working pace in an emergency department makes it difficult to establish a good relationship. It proved that the technical accomplishment is more important than nursing. The meeting has an important role of nursing and should be characterized by humane behaviour, safety and concern. Good communication is also a requirement for good care. Aim: The aim was to describe patient’s experiences of caring in an emergency department. Method: A literature review with articles done in a scholarly manner. A total of 13 articles were reviewed, analyzed, and subsequently divided into four categories. Results: The four topics: experience of participation, experience of information, experience of support and experience of environment. Participation is influenced by how nursing staff chooses to interact with the patient´s. The experience of information is about if and how the information was given. Support refers to the nursing staff showing interest, notice the patient´s needs and the behaviour of the nursing staff. Experience of environment is about how the environments influence the patient´s integrity. Conclusion: Patient´s experience of nursing in an emergency department depends on the four identified topics. Nursing staff should have a holistic approach and individual caring which makes the patient´s experience as good as possible.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov där det medicinska behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa akutmottagningar används en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator på en akutmottagning. Metod: En empirisk intervjustudie genomfördes där datainsamlingen skedde i fokusgrupper. Analysen skedde genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: resultatet visade att det fanns behov av en kurator som stöd och resurs för anhöriga, patient och personal. Att det fanns någon som kunde agera stöd och lyssna gav kraft och styrka. Det framkom även ett behov för personalen av utbildning i krishantering och stödsamtal. Slutsats: Det fanns fyra områden med behov en kurator: vara direkt stöd och resurs för anhöriga och patienter, vara stöd och resurs för personal, ansvara för debreifing samt ansvara för att utbilda personal i samtalsmetodik och krishantering. / Background: At the emergency department there’s a large variation in patients with, clinical, social, and emotional needs but where the focus lays on the clinical work. The relatives are often neglected as a result of lack of time, resources and knowledge. The staff faces situations every day that would need reflection.  In some emergency departments a counselor works with the patient and relatives, based on holistic perspective. Aim: The aim was to investigate health professionals' perception of the need for a counselor at an emergency department. Method: An empirical interview with collection of data from focus groups. The analysis was done by a qualitative content analysis. Results: The results applied for a counselor to support and to be a resource for relatives, patients and staff.  Someone that could support and listen gave strength. At a daily basis the staff encountered situations that needed to be reflected upon. It also revealed a need for staff training in crisis management and counseling. Conclusion: Four categories emerged: to support and be a resource to the relatives and the patients, to support and be a resource to the staff, to be responsible for the debreifing and educate the staff in dialogue and crisis management.

Abstract Background: Emergency department (ED) overcrowding has become a significant problem throughout the large medical centers, leading to possible threatened medical quality, causing raised stress levels among staff and patients in EDs, and most importantly, adversely affecting patient outcomes. Due to its complexity, a large concerted group effort will be needed to increase awareness, implement proposed solutions, and make a change. ED overcrowding is a multifaceted problem that will require a multifaceted solution. Methods: We set up the "Input-Throughput-Output" model provides a structure for examining the factors that affect ED access, quality and outcomes. Using this model, we clarify the issues of ED overcrowding into three stages, propose ways to obtain needed information in each stage, test the strategies and then evaluate their outcomes. We utilized the analytic hierarchy process (APH) method to measure the weights of the physician¡¦s stress and arrange more efficacious and flexible duties accordingly. Results: This is a prospective study investigating ED overcrowding at this medical center from January 2008 through December 2009. Hospitals developed and implemented a number of best practices revolved around patient flow initiatives, specifically looking to improve input, throughput, and output. Conclusion: This study suggests that a decrease in ED overcrowding can be achieved through ongoing collaboration of the indicators and the implementation of best practices via the Input-Throughput-Output model.

The problem of overcrowding is one of the serious issues that almost every emergency department (ED) in Taiwan has to face on daily basis. ED crowding results in adverse medical outcomes, decline in quality of care, and lack of the ability to provide instant medical care. One of the viable (but not necessarily preferable) solutions to ED overcrowding is ambulance diversion (AD). That is, ambulances would bypass the ED¡¦s unable to provide emergency medical service, and send patients to another emergency department. In many medical systems, ambulance diversion is being seen as a standard operating procedure, whose effectiveness needs to be carefully studied before making a sound policy. In this research, an input-throughput-output simulation model is proposed for simulating ED operation. A computer simulation program is developed based on this model to evaluate various AD initiating criteria, patient-blocking rules, and AD intervals. The crowdedness index, the patient waiting time for service, and the percentage of adverse patients were assessed to determine the impact of various AD policies. By appropriate parameter settings, this simulation model can represent medical resource providers of different scales. The results we obtained may offer insights for making effective AD policies.

<p>En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten.</p> / <p>A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.</p>