Bakgrund: Överrapportering från ambulanspersonal till mottagande sjuksköterska på akutmottagning är en viktig process som påverkar både den fortsatta vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den ideala överrapporteringen bör vara patientfokuserad med identifierbara problem klart formulerade, dessutom skall överrapporteringen till sitt utförande vara kort och koncis. Dock är överrapportering en process som inte alltid förlöper problemfritt varför behov om att undersöka detta närmare föreligger. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning ambulanspersonal och sjuksköterskor på akutmottagning är tillfredsställda med den överrapportering som sker, samt redogöra för vad respektive personalgrupp anser vara viktig information. Metod: Samtliga anställda inom ambulanssjukvården i Jämtlands läns och samtliga sjuksköterskor på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus tillfrågades om deltagande. Totalt kom 116 individer (71,6%) att delta. Datainsamlingen genomfördes med enkät bestående både av slutna frågor och av öppna frågor. Resultat: Resultatet visar på skillnader mellan de båda yrkeskategorierna både vad gäller vilken information man anser viktig och synen på överrapportering i stort. Ambulanspersonalen uppger brist på intresse och aktivt lyssnade från mottagande sjuksköterska som ett negativt inslag. Sjuksköterska på akutmottagning efterlyser mera strukturerade överrapporteringar. Slutsats: Studien uppvisar en generellt positiv bild vad gäller överrapporteringen från ambulanspersonal till sjuksköterska på akutmottagning. En bättre struktur, både vad gäller innehållet och organiseringen, av överrapporteringen är dock önskvärt i syfte att vidareförmedla informationen på ett mer kortfattat och strukturerat sätt. / Background: Handover from emergency medical technicians to the receiving nurse in the emergency department is an important process that affects both the continuing quality of care and patient safety. The ideal handover should be patient-centered with identifiable problems clearly expressed; moreover, the handover should be brief and concise. However, handover is a process which does not always proceeds smoothly wherefore there is a need to investigate this further. Objective: The purpose of this study was to describe the extent to which emergency medical technicians and nurses in the emergency department is satisfied with the handover that takes place, and to explain what each profession consider to be important information. Methods: All employees within the ambulance health care service in Jämtland County, and all nurses in the emergency department at the hospital of Östersund were asked to participate. In total, 116 individuals (71.6%) participated. The data collection was carried out by using questionnaires, consisting of both closed and open questions. Results: The result shows differences between the two professions both in terms of what information they consider to be important and in the attitude towards handover in general. Emergency medical technicians indicates lack of interest and lack of active listening from the receiving nurse as a negative element. Nurses in the emergency department calls for more structure in the handover process. Conclusion: The study shows a generally positive picture in terms of handover from emergency medical technicians to nurses in the emergency department. A better structure, both in terms of content and organization, of the handover-process is however desirable in order to communicate information in a more concise and structured way.

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten. / A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.

Bakgrund: Akutmottagningen är en enhet som erbjuder behandling och vård till akut sjuka eller skadade patienter. De patienter med störst behov utav vård går först, vilket kan leda till att mindre akut sjuka patienter prioriteras ned i köordningen. Det kan i sin tur leda till långa väntetider. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vänta på akutmottagningen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: analysen genererade fem kategorier; Att känna sig lämnad, acceptans, missnöje, oro och ovisshet. Flertalet studier visade att information angående den uppskattade väntetiden kunde lugna patienterna. Utebliven information samt kontakt med sjukvårdspersonalen kunde ge oro. En lång väntetid hade en negativ effekt på patientens helhetsintryck utav sitt besök på akutmottagningen. Miljön och organisationen på akutmottagningen påverkade patienten till att känna misstro och stress. Dock beskrev patienter att de var nöjda med vården de erhöll på akutmottagningen och att de kände sig lyssnade på utav sjuksköterskan. Diskussion: Patienterna har behov av att erhålla information, att bli sedda samt få kontakt med personalen. Sjuksköterskan behöver besitta kunskaper i patientens upplevelser samt förmåga att bemöta patienten utifrån upplevelserna. Slutsats: De fem kategorierna kan, var för sig eller sammanlagt, påverka patientens upplevelse. Sjukvårdspersonalen måste försöka förstå patientens behov utav information, att bli sedd och kontakt, och därigenom försöka förbättra patientens upplevelse av att vänta. / Background: The Emergency department is units were urgently ill and wounded patients can receive treatment and care. The most urgent patients are those who will be treated first, leaving the non-urgent patients to wait. This system of priority can causes a prolonged waiting time. Purpose: to describe the patients’ experience of waiting in the Emergency department. Method: Literature review. Results: The analysis revealed five categories; to feel abounded, acceptance, dissatisfied, anxiety and uncertainty. A lot of studies showed that information concerning estimated waiting time could calm the patients. Absent information and contact with the staff could give anxiety. A pro-longed waiting time had a negative effect on the total experience. The environment and organization on the Emergency department, affected the patient to feel distrust and stress. However, there were patients who described that they were satisfied with the care they received. Discussion: The patients have needs of getting information, get noticed and get in contact with the staff. The nurse has to possess knowledge in the experiences of patients. Conclusion: The five categories can, alone or connected affect the patients’ experience. The staff at the Emergency department must try to understand the patients need for information and contact, and there through try to improve the patients’ experience.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur överrapporteringen fungerar mellan ambulanssjuksköterskor i Uppsala län och sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala från mottagande sjuksköterskors perspektiv. Metod: Empirisk deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. 60 enkäter delades ut varav 33 besvarades. Det gav en svarsfrekvens på 55 %. Resultat: Sjuksköterskorna på akutmottagningen har delade meningar kring hur överrapporteringen fungerar med ambulanssjuksköterskorna. Majoriteten anser att överrapporteringen med dess riktlinjer kan förbättras och förtydligas. Likaså användandet av SBAR, som de flesta menar används delvis. Den faktorn som uppges påverka sjuksköterskorna mest vid mottagandet av en patient är arbetsbelastningen. Hög arbetsbelastning leder till stress vilket gör det svårt att fokusera på rapporten. Samtliga anser att deras fortsatta omhändertagande av patienten i någon grad blir påverkade av ambulanssjuksköterskornas bedömning. Slutsats: Bland sjuksköterskorna på akutmottagningen finns en önskan om att förbättra och förtydliga överrapporteringen och de riktlinjer och verktyg som föreligger som grund för överrapporteringen, till exempel SBAR. / Objective: To describe how the handover of a patient functions between ambulance nurses in Uppsala and nurses at the Emergency Department at Akademiska hospital in Uppsala from the perspective of the recipient nurses. Method: Empirical descriptive cross- sectional study with quantitative approach. 60 surveys were shared of which 33 were completed. The response rate was 55 %. Results: The nurses at the Emergency Department have different opinions about how the handover of a patient from the ambulance nurses functions. The majority find it necessary for the handover- process with its guidelines to be improved and explained. SBAR is partly used and the majority believe that the use of SBAR should be improved too. The key factor that has the most impact on the nurses during the handover- process is the work load. High workload leads to stress which makes it difficult to focus on the report. All nurses believe that their subsequent nursing to some extent is influenced by the assessments of the ambulance nurses. Conclusion: The nurses at the Emergency Department request an improved and explained handover- process and guidelines, for example SBAR.

Bakgrund/syfte: Många patienter, varav unga vuxna(18-25 år) utgör en stor grupp, använder akutmottagningar [AM] av obefogade skäl. Problemet med icke-akuta patienter på AM har varit ett diskussionsämne sedan 80-talet i västvärlden. De långa väntetiderna och ökade patienttrycket på AM är associerat till en försämrad upplevelse av vården ur ett patientperspektiv. Primärvården har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vård. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 år) söker vård relaterat till kön, ålder, symptom och lämplig vårdnivå, AM kontra Närakuten [NA]. Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och på närakuten (Cityakuten) i Uppsala. Resultat: Kvinnor sökte mer vård i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök på AM var buksymptom och på NA var det allmänna influensasymptom. Inget samband mellan tidigare kontakt med sjukvården och huruvida undersökningsgruppen sökte rätt vårdnivå kunde påvisas. En av fem patienter bedömdes initialt ha sökt fel vårdnivå på båda verksamheterna. Slutsats: Primärvården kan spela en nyckelroll i styrning av patientflödet men även andra instanser som kuratorstöd och psykologstöd kan bidra. Mer forskning behövs för att fastställa bakomliggande orsaker och prevalens. / Background/aim: Many patients seek emergency departments [ED] based on inappropriate causes, a considerable amount of which are young adults (aged 18-25). In the western society, the problem with non-acute patients seeking ED care, have been a topic of debate since the 80´s. The long waiting times and the increasing flow of patients at the ED are associated to a lower level of satisfaction amongst patients. The primary health care plays a key role in controlling the flow of patients seeking care. The aim of this study is to describe health care seeking behaviors, based on sex, age, symptoms and appropriate level of care, ED versus the out-of-hospital ED. Method: A descriptive consecutive questionnaire collection was conducted at the ED in Uppsala University Hospital and at the out-of-hospital ED (Cityakuten) in Uppsala. Result: Female patients were most represented seeking care in the study group, and the most common reason for seeking ED care was abdominal symptoms. At the out-of-hospital ED the most common reason was general flu symptoms. No correlation between previous health care contact and whether the study group used the appropriate health care level was found. At the first assessment one in five patients sought the wrong care level at hospital based ED and at the out-of-hospital ED. Conclusion: The primary health care should play a key role in controlling the patient flow. Other agencies such as counselor support and psychiatrists should contribute as well. Further research should focus on establishing underlying causes and the prevalence.

I assessed the accuracy of two clinical prediction rules, the d-dimer blood test and point of care ultrasound for diagnosing lower limb deep vein thrombosis. Emergency physicians were trained in ultrasound and prospectively scanned emergency department patients with suspected deep vein thrombosis. Accuracy of the Wells and AMUSE rules and the ultrasound result was compared to radiology-performed ultrasound and a 90-day clinical outcome. Univariate and multivariate analyses were performed assessing which factors were associated with the outcome. The sensitivity and specificity of the Wells score for the clinical outcome was 85.7% and 68.5%; the AMUSE score 85.7% and 54.4%. Ultrasound had a sensitivity of 91.7% and specificity of 91.7% for radiology-diagnosed thrombus and 78.6% and 95.0% for clinical outcome. The odds ratio of a positive outcome with a positive ultrasound was 65.1. After receiving the ultrasound training program, emergency physicians were unable to demonstrate sufficient accuracy to replace current diagnostic strategies.

Syfte: Att beskriva faktorer av betydelse för patienttillfredsställelse på akutmottagningen.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Data baserades på 13 artiklar sökta i databasen PubMed.Resultat: Totalt identifierades sju faktorer av betydelse för patienttillfredsställelsen av vården på akutmottagningen. Faktorerna var patientens bakgrund, vårdpersonalens bemötande, information, kommunikation, triageprocessen, väntetid och miljö. Resultatet visade att den viktigaste faktorn som hade betydelse för patientens tillfredställelse på akutmottagningen var väntetiden, ovissheten kring denna och triageprocessens påverkan.Slutsats: Faktorerna visade sig vara viktiga var för sig och ännu viktigare i kombination med varandra. Om patienterna var missnöjda med en faktor påverkade det ofta tillfredställelsen av de andra faktorerna under besöket på akutmottagningen. Väntetiden tyder sig vara den mest betydande faktorn för patienttillfredsställelse i kombination med att triagesystemet påverkade hur länge patienterna faktiskt väntade på akutmottagningen. Forskning finns om vilka faktorer som var betydande för patienterna på akutmottagningen, ändå var patienterna fortsatt otillfredsställda och ovetande på akutmottagningen. Ytterligare forskning behövs kring samband mellan faktorer som är betydande för patienttillfredsställelsen på akutmottagningen och specifikt triagesystemets betydelse för väntetider och patienttillfredsställelse. Även forskning om triagesystemet är ett fungerande system, då samband visats med väntetider. / Aim: To describe the factors of patient satisfaction in the emergency department. Method: A literature review with descriptive design. The data was based on 13 articles searched in the PubMed database.Result: In total, seven factors of patient satisfaction of care were identified in the emergency department. The factors were the patient's background, health professional response, information, communication, the triage process, waiting time and the environment. The result showed that the main factor that had an impact on patient satisfaction in the emergency department was waiting time, the uncertainty surrounding this and the impact of the triageprocess. Conclusion: The factors shown to be important in itself, and more importantly, in combination with each other. If patients were dissatisfied with one factor it often affected the satisfaction of the other factors during the visit to the emergency department. The waiting time suggest being the most significant factor for patient satisfaction and the triage system affected how long the patients actually waited in the emergency department. Research exists on what factors that are significant for patients in the emergency department. Yet patients continued to be unsatisfied and unaware in the emergency department. Further research is needed about the relationship between the factors that are important for patient satisfaction in the emergency department and specific the triage system's impact on waiting times and patient satisfaction. Also research on the triage system as a functioning system, as association showed to waiting times.

Designing a software interface for healthcare requires thorough domain knowledge, and effective user research and benchmark analysis. This thesis examines the requirements for an improved patient information management system for emergency medicine and describes the iterative process of designing and evaluating the system. I conducted observational study of Emergency Department (ED) physicians’ workflow and information needs, from which I derived a set of functional requirements, created scenarios, performed hierarchical task analysis, and developed a preliminary user model for the patient information management system. Based on these, I developed an interface prototype and evaluated the design with a sample of ED physicians. I review the user testing and design iterations carried out and report on the design improvements made based on the user feedback.

Effective communication among clinicians is critical for patient safety. This multi-site observational study analyzes inter-clinician communication and interaction with information technology, with a focus on the critical process of patient transfer from the Emergency Department to General Internal Medicine. The study provides insight into clinician workflow, evaluates current hospital communication systems, and identifies key issues affecting communication. It suggests opportunities for improvement: • extending the role of the electronic patient record, • rendering it available on a mobile platform, • developing an improved paging system. It also identifies design trade-offs to be negotiated: • synchronous communication vs. reducing interruptions, • notification of patient status vs. reducing interruptions, • portability vs. screen size of mobile devices, • speed vs. quality of handovers, • information privacy vs. accessibility. The results inform the potential development of an intervention meeting seven principles: interconnectivity, context awareness, accessibility, redundancy, user customization, security, and intuitive user interfaces.

Designing a software interface for healthcare requires thorough domain knowledge, and effective user research and benchmark analysis. This thesis examines the requirements for an improved patient information management system for emergency medicine and describes the iterative process of designing and evaluating the system. I conducted observational study of Emergency Department (ED) physicians’ workflow and information needs, from which I derived a set of functional requirements, created scenarios, performed hierarchical task analysis, and developed a preliminary user model for the patient information management system. Based on these, I developed an interface prototype and evaluated the design with a sample of ED physicians. I review the user testing and design iterations carried out and report on the design improvements made based on the user feedback.