Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen kräver en medicinsk behandling i kombination med operation för optimal återställning. De olika behandlingarna kan medföra biverkningar som påverkar kvinnans fysiska och psykiska välbefinnande. En bröstcanceroperation räddar livet på många men kan även kvarlämna en känsla av förlorad femininitet samt förändra kvinnans subjektiva upplevelse av sig själv och hennes relation till sin omvärld. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dessa kvinnors mående för att främja hälsa. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metoden är en litteraturöversikt som baseras på nio vetenskapliga artiklar. Studiens resultat presenteras med två teman: Individuella känslor som påverkar hela familjen och Behov av stöd som främjar hälsa samt sex subteman. Resultatet visade att kvinnor upplever att bröstcancer associeras med en kamp mellan liv och död. I samband med en bröstcancerdiagnos upplever kvinnor att deras kroppsuppfattning, familjerelationer, sexuella hälsa och sociala kontakter förändras samtidigt som de upplever en emotionell påfrestning. Slutsatser av denna studie är att kvinnor med bröstcancer har olika upplevelser och känslor beroende på var de befinner sig i sjukdomsförloppet. Dessutom är kvinnor med bröstcancer extra sårbara och är i behov av god vård som inkluderar ett professionellt stöd och bemötande från vårdpersonal.

Bakgrund: De vårdrelaterade infektionerna ökar i Sverige och i världen och följsamhet till basala hygienrutiner anses som en viktig del i att förebygga dessa infektioner. Ambulanspersonalen är många gånger först i vårdkedjan och arbetar i hem- och utemiljöer och exponeras på annat sätt än övrig sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvården. Metod: En litteraturöversikt gjordes över valt problemområde och litteratursökningen genomfördes i två för ämnet omvårdnad relevanta databaser, 10 artiklar i kvantitativ design och en artikel i mixad design inkluderades. Resultat: Resultatet beskrevs utifrån två kategorier och fem subkategorier. De två huvudkategorierna var: Följsamhet av hygienrutiner och Hinder till följsamhet av hygienrutiner. De fem subkategorierna var: Handhygien, Användande av handskar, Rengöring av utrustning, Kunskap om riktlinjer samt Arbetsmiljö och organisation. Diskussion: Resultatet tydde på att ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutiner är bristfälliga både vad gäller handhygien och att rengöra utrustning mellan patienter. Slutsats: Vidare forskning bör göras för att belysa ambulanspersonalens inställning till hygienrutiner, och för att undersöka om följsamheten av hygienrutiner ökar genom mer utbildning. / <p>Godkännande datum: 2018-01-26</p>

SAMMANFATTNING Introduktion: Idag lever 130 000 till 150 000 personer i Sverige med en demenssjukdom och det är en siffra som förväntas öka åren framöver. Majoriteten av patienterna inom slutenvården är äldre patienter över 65 år.  I och med att förekomsten av demenssjukdom förväntas öka med åldern, har en stor del av de inneliggande patienterna också en demenssjukdom. För patienter med demenssjukdom är den emotionella tryggheten av stor betydelse och anhörigas närvaro och deltagande i vården likaså. Sjuksköterskor känner stor osäkerhet inom vårdandet av denna patientgrupp.  Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med demenssjukdom och deras anhöriga upplever primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Studien har en kvalitativ ansats. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databasen PubMed och Cinahl. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades utifrån en vedertagen granskningsmall och analyserades genom att gruppera resultatet och utifrån empiriska upplevelser bilda en slutsats (induktiv ansats). Utifrån detta skapades två teman.  Resultat: Resultatet avseende hur patienter med demenssjukdom och deras anhöriga upplever primär- och slutenvården identifierades till två teman. Patienter med demenssjukdom beskrev upplevelse av isolering, osäkerhet och bristande förmåga att känna igen sig. Anhöriga till patienter med demenssjukdom beskrev upplevelse av svårigheter att navigera mellan osäkerhet och hitta trygghet i att vara i goda händer.  Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att det finns behov av att anpassa av primär- och slutenvård för patienter med demenssjukdomar. Vidare bör primär- och slutenvård kommunicera och inkludera anhöriga mer.

Bakgrund: Att överrapporteringen inom hälso- och sjukvården fungerar är en förutsättning för att kunna bedriva god och säker vård för patienten. Brister i form av missförstånd eller ofullständig information riskerar att påverka patientsäkerheten. Inom hälso- och sjukvården används olika kommunikationsverktyg vid överrapportering för att skapa förutsättningar för säker informationsöverföring. Syfte: Skapa en översikt om sjuksköterskors erfarenheter av att använda SBAR vid överrapportering inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt som utgick från 8 kvantitativa artiklar, 1 kvalitativ och 1 mixed method. Resultat: Sjuksköterskorna erfor att SBAR var en användbar kommunikationsmodell som var lätt att använda. SBAR gav överrapporteringen struktur, gjorde den relevant och tydlig. SBAR bidrog till en gemensam syn på överrapportering, vilket förbättrade samarbetet. Sjuksköterskorna erfor att patientsäkerheten förbättrades med SBAR. Delade erfarenheter rådde kring huruvida SBAR var tidseffektiv. Slutsats: Med förutsättning att sjuksköterskor har god medicinsk kunskap kan patientsäkerheten förbättras med SBAR. Det fanns indikationer på att SBAR var tidseffektiv, då mängden patientinformation ökade under överrapportering och skedde under samma tidsram som innan implementeringen.

Bakgrund: Överrapportering är den kommunikation som sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalen. I tidigare forskning framkommer det att standardiserat överrapporteringsverktyg SBAR (situation, bakgrund, aktuellt, rekommendation) kan bidra till en mer strukturerad överrapportering. Det framkommer även att patienterna gärna ville vara involverade i överrapporteringen Syfte: Att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av överrapportering inom hälso – och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Utifrån analysen av nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar identifierades tre teman: delat ansvar vid överrapportering, organisatoriska aspekter samt patienternas och anhörigas involvering vid överrapportering. Sjuksköterskorna erfor att överrapportering var ett kritiskt arbetsmoment och att de delade ett gemensamt ansvar vid överrapportering.  För en god överrapportering krävdes det att sjuksköterskorna anpassade sig efter varandras erfarenheter och kunskaper. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa erfarenheter av överrapportering. Negativa erfarenheter var att överrapportering var ett stressigt moment då det var tidskrävande samt att bristande kunskap om vad som skulle ingå i överrapporteringen var vanligt förekommande. Positiva erfarenheter var att involveringen av patienter vid överrapporteringen skapade en trygghet då sjuksköterskorna såg patienten. Användningen av standardiserat överrapporteringsverktyg SBAR vid överrapportering sågs som en positiv erfarenhet då det bidrog till struktur.

Bakgrund: Akutmottagningen är öppet dygnet runt och är första kontaktpunkten för patienter. Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda på en akutmottagning beskrevs vara krävande och intensiv på grund av rådande tidspress och arbetsbelastning. Vidare erfar sjuksköterskor utmaningar i att ge optimal vård och etablera en vårdande relation med patienter. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att bli vårdad på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt som baserats på elva artiklar och består av sju artiklar med kvalitativ ansats och fyra artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters erfarenheter av att vårdas på en akutmottagning, har visat sig variera beroende på hur patienter blivit bemötta av sjuksköterskor. Patienter erfar att när de blivit bemötta och vårdade med respekt underlättas vårdprocessen för både patienter och sjuksköterskor. Långa väntetider, brist på information samt vårdpersonalens arbetsbelastning resulterade i att patienter kände sig maktlösa och åsidosatta. I analysen har fem teman identifierats, dessa är att bli vårdad med respekt, betydelsen av kommunikation, att bli prioriterad, betydelsen av trygghet, att vara ignorerad. Slutsats: Patienter hade olika erfarenheter av vårdandet på en akutmottagning. Att patienter vårdades som en unik person där deras värdighet och värderingar bevarades gjorde att vården blev betydelsefull. En del patienter erfor vården på akutmottagningen som utmanande och ökade deras lidande på grund av bristen på information och uppmärksamhet från sjuksköterskor, vilket ledde till att patienter kände sig ignorerade och bortglömda.

Bakgrund: Malnutrition samt risken för malnutrition är vanligt förekommande inom den äldre populationen. Dock framkom det i tidigare forskning att det var ett nedprioriterat område trots det samband som fastslagits mellan malnutrition och skörhet hos äldre. Det sågs dessutom att risken för morbiditet och mortalitet hos äldre ökade vid nedsatt näringsstatus. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår identifiering av risker utifrån patientens problem och behov, samt att anpassa omvårdnaden för att förebygga ohälsa och främja hälsa. En kartläggning av omvårdnadsåtgärder för att motverka malnutritionens utbredning ansågs vara bidragande till förutsättningar till förbättrad omvårdnad och hälsa. Syfte: Syftet var att kartlägga omvårdnadsåtgärder vid malnutrition eller risk för malnutrition, hos patienter inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt som inkluderade 14 artiklar, varav 12 med kvantitativ ansats och 2 med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet påvisade att näringsbehandling innefattade flertalet aspekter, vilka var information och kunskap, näringsbehandlande omvårdnadsåtgärder, koststöd och miljöanpassning samt identifiering av bakomliggande faktorer. Tillsammans utgjorde dessa de omvårdnadsåtgärder med bevisad effekt som stod sjuksköterskor till förfogande. Slutsats: Flertalet omvårdnadsåtgärder hade påvisbar effekt på näringsstatusen hos äldre patienter, dock framkom ett behov av vidare forskning gällande patienters upplevelser av näringsbehandling för att säkerställa personcentrering av omvårdnaden.

Bakgrund: Palliativ vård beskrivs som komplex och utmanande där sjuksköterskor ständigt ställs inför etiska dilemman och känslomässiga utmaningar, ett tillstånd som kan leda till compassion fatigue som kan medföra sämre vård för patienter. Begreppet compassion beskrivs som en viktig komponent för att kunna bedriva personcentrerad vård, dels ur patienters perspektiv, dels utifrån lagar och styrdokument. Det teoretiska perspektivet poängterar vikten av sjuksköterskors konkreta handlingar utifrån mänskliga värden och engagemang. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över faktorer som bidrar till compassion för sjuksköterskor inom palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Vikten av egenvård genom att sjuksköterskorna tar hand om sig själva är av central betydelse för att vårda med compassion. En annan faktor är förståelsen för sina egna känslor genom självmedvetenhet. Att sjuksköterskor får möjlighet till samtal genom att kommunicera med kollegor är också av stor betydelse. Slutligen visade resultatet även att relationen med patienterna är av stor vikt för möjligheten att visa compassion. Slutsats: Genom att förstå och tillämpa de faktorer som bidrar till compassion kan bättre arbetsförhållanden skapas där sjuksköterskor mår bättre och kan arbeta kvar längre. Vidare kan compassion bidra till en god personcentrerad palliativ vård. / Background: Palliative care is described as complex and challenging when nurses constantly experience emotional and ethical dilemmas. This can lead to a state of compassion fatigue that can imply impaired care for patients. Patient centred care contains the concept of compassion from both laws and from the perspective of patient’s experiences. The theoretical framework points out nurses actions based upon human values and commitment. Purpose: The purpose is to create an overview of factors that contribute to compassion for nurses in palliative care. Method: General literature review based on nine qualitative articles and three quantitative articles. Results: Four different themes of the result are presented. The importance of self-care and self-awareness among nurses is vital to be able to accomplish nursing care with compassion. The third theme describes that given time to communicate with colleagues that initiate reflection is important and lastly the importance of positive interactions with patients and to develop a close relationship with patients is a factor to be able to show compassionate care. Conclusion: By understanding and apply these factors that lead to compassionate care, can working conditions improve and nurses will stay longer at work. Further can compassion provide a genuine person centred palliative care.

Bakgrund: Förmaksflimmer är en av de vanligaste hjärt-arytmierna i Sverige och världen som drabbar många patienter. Sjukdomen påverkar deras psykiska och fysiska status som begränsar vardagen. Hantering av sjukdomen är problematisk för både patienter och vårdpersonal då den förekommer med symtom eller utan symtom. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omhändertagandet av patienterna med förmaksflimmer för att möjliggöra meningsfull och effektiv vårdupplevelse.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med förmaksflimmer.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv design. Studien baserades på elva vetenskapliga originalartiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Två teman Patienter med förmaksflimmer upplever en förändrad tillvaro &amp; Patienter med förmaksflimmer behöver stöd och information med sex tillhörande underteman beskrev studiens resultat.  Slutsats: Livsvärlden hos patienterna med förmaksflimmer påverkas av sjukdomens gång och inverkan på det psykiska och fysiska tillståndet vilket leder till begränsningar i det vardagliga livet. Stödet av vårdpersonal och närstående har en betydelsefull roll i patientens uppfattning och hantering av sjukdomen samt patientens livsvärld. Vilket förutsätter att sjuksköterskor bör utgå ifrån den unika patientens livsvärld för att tillhandahålla en individuellt anpassad omvårdnad och värna om patientens hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Postpartum psykos (PPP) drabbar 1–2 kvinnor av 1000. Sjukdomen har ett mycket snabbt förlopp och kan ge symtom som hallucinationer, vanföreställningar och paranoia. Att se varningssignalerna och tidigt sätta in behandling är av stor vikt då en obehandlad PPP kan leda till förödande konsekvenser för både den drabbade kvinnan, barnet och övriga anhöriga.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av postpartumpsykos Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt valdes som metod där 12 vetenskapliga artiklar från år 2011–2023 hämtades från Cinahl, PubMed samt PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades, resultaten från artiklarna analyserades och sammanställdes. Analysen gjordes med Fribergs femstegsanalys Resultat: I analysen identifierades tre kategorier: Känslan av att något är fel, Upplevelser av de obehagliga och skrämmande symtomen, Känslor och tankar om vägen tillbaka. I Känsla av att något är fel finns beskrivningar av upplevelserna av de första symtomen. I Upplevelser av de obehagliga och skrämmande symtomen ligger upplevelser som är obehagliga och upprörande, tankar om att skada barnet eller sig själv. Känslor och tankar om vägen tillbaka har upplevelser om vägen ur en PPP. Slutsats(er): Sjuksköterskan behöver kunskap om de första symtomen och vågar ställa frågor till gravida eller nyblivna mammor för att minska risken för en fullt utvecklad PPP.