ABSTRAKT Palliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades känslomässigt vid vårdandet av palliativt sjuka patienter. Sjuksköterskorna i de olika studierna beskrev olika känsloladdade situationer och vilka strategier de använde för att hantera dessa. En fungerande copingstrategi som sjuksköterskor använde inom vårdlaget var att stödja varandra när arbetet kändes svårhanterligt. Detta stöd ledde till att vården av patienten blev tillfredsställande för både sjuksköterskor och patienter. För att arbetet skulle upplevas som meningsfullt behövde sjuksköterskor lära känna sin professionella identitet och känna sig trygga i sin arbetsroll.

När någon begått självmord uppstår en speciell situation. De sörjande går igenom en kris när allt förändras och de måste kämpa sig tillbaka till livet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplvelser och behov i samband med att någon som står dem nära begår självmord. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med manifest innehållsanalys. detta resulterade i fyra kategorier: Första tiden efter självmordet, Sorgearbetet, Kommunikations- och samhörighetsbehov och Nytt liv. Resultatet visade att många anhöriga upplevde stöd inledningsvis men ändå kände sig övergivna, utanför och stigmatiserade. De upplevde ett behov av att vården sökte kontakt med dem för att ge information och guida dem till rätt hjälp. Anhöriga upplevde ett stort stöd av de ideella organisationer som finns. Där kunde de möta andra i samma situation, där kände de sig trygga och förstådda. När de anhöriga kommit så långt i sin sorgeprocess att de funnit mening i det inträffade och omvärderat sitt liv utifrån det inträffade så kunde många se tillbaka på de fina minnen de hade och gå vidare i livet med nya värderingar.

Abstrakt Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling där patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteter på ett både positivt och negativt sätt. En positiv påverkansfaktor var om patienten hade som målsättning att sköta sin egenvård. En negativ påverkan på egenvården sågs då patienten blev förkrossad och intog en passiv roll. Efter diabetesutbildning syntes en förbättring av egenvården genom patienternas förbättrade HbA1c-värden. Att mötas av vården på ett respektfullt sätt där både kontinuitet och tillräckligt med tid fanns till förfogande var värdefullt. Diskussion: Flera olika faktorer påverkade patientens egenvårdsaktiviteter. Vården har inte möjlighet att komma åt alla delar men det förefaller mycket viktigt att vårdpersonal försöker sätta sig in i varje individs unika situation för att kunna stötta egenvårdaktiviteterna på bästa sätt.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo. Analysen utfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att kvinnornas liv förändrades markant av sjukdomen. De beskrev en känsla av förlust av sitt gamla liv och sociala kontakter. Kvinnorna möttes ofta av oförståelse av omgivningen och sjukvården vilket upplevdes som kränkande. Stödet från familj och vänner var väldigt betydelsefullt för kvinnorna. Att bli trodd och lyssnad på utgör en bra grund för dessa i arbetet med att leva ett liv med fibromyalgi. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stärka kvinnornas självkänsla i deras egna hårda arbete med att kontrollera sin sjukdom.

Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.

Bakgrund: När en familjemedlem blir svårt sjuk har det en stor påverkan på hela familjen. Närstående har och känner ofta ångest, depression och maktlöshet. Familjemedlemmens sjukdom kan också leda till att rollerna i familjen ändras, och en förändring i den ekonomiska situvationen och en ökad påfrestning för familjen. Syfte: Syftet med studien var att belysa behov som närstående till patienter inom palliativ vård kan ha. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i Pubmed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes av de 11 inkluderade artiklarnas huvudresultat. Tydliga framträdande fenomen i texten kondenserades, kodades och katogoriserades i underkategorier och kategorier. Resultat: I studiens resultat framkom att närstående till patienter inom palliativ vård har ett stort behov av kommunikation, information och stöd. Diskussion: Att ha en fungerande kommunikation fanns var något som var viktigt för de närstående, då det gav dem en känsla av trygghet. Det var även viktigt att rätt infomation gavs till de närstående, att den gavs vid rätt tillfällen och att de närstående kunde förstå informationen.För att stödja närstående spelar vårdpersonal en viktig roll, då de kan bidra med uppmuntran och hopp i en svår situation.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett holistiskt synsätt där avsikten är att ge patienten ett så fullgott liv med så god livskvalitet som möjligt. Symtomlindring är en stor del i det palliativa vårdandet. Komplementära behandlingar har visat sig vara ett gott komplement till farmakologisk behandling. Mjuk massage syftar till att uppmärksamma hela människan, ge symtomlindring samt vara ett stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den komplementära behandlingsmetoden mjuk massage i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt som redovisar 13 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Tre kategorier uppkom: patientupplevelse, sjuksköterskans upplevelse och närståendes upplevelse. Resultat: Mjuk massage visade sig ha positiva effekter. Mjuk massage ledde till att kroppsuppfattningen blev mer positiv, symtom förmildrades och livskvaliteten ökade samtidigt som en trygghetskänsla uppstod. Sjuksköterskan byggde en djupare relation till patienten och svåra frågor blev mer lätthanterliga. Närstående fick en gynnsammare syn på den palliativa vården. Diskussion: Mjuk massage visade sig vara ett bra hjälpmedel i den palliativa vården utifrån flera olika aspekter. Mjuk massage kan ses som icke verbal kommunikation och vid rätt användning kan det vara gynnsamt för symtomlindring. De resonemang som finns för relationsskapandet genom mjuk massage stärks av Martinsens omsorgsteori. Slutsatser: Mjuk massage har flera fördelar för patient, sjuksköterska och närstående. Dock krävs mer forskning och fler utbildningar i ämnet för att göra denna komplementära behandling mer integrerad i vården.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts. Resultat: Människor med RA kan uppleva begränsningar i det dagliga livet och strävar efter copingstrategier som positivt tänkande, balans i olika roller, omprioritering och hantering av sjukdomssymtom och socialt stöd. Diskussion: Valet av copingstrategier kan vara olika. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan genom en god omvårdnad stödjer patienten i att finna dessa copingstrategier. Slutsatser: Männikor med RA kunde känna en förändrad självbild och acceptans av sjukdomen var nödvändig för att gå vidare och hitta de individuella copingstrategier. Sjuksköterskans förståelse för personens upplevelser av sjukdomen har betydelse i kommunikationen och i planeringen av omvårdnaden. Fler studier behövs för att undersöka vilka interventioner sjuksköterskan kan göra för personer med RA.

Bakgrund: Många patienter i den psykiatriska vården är föräldrar till barn under 18 år. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det finns en brist på kunskap och utbildning gällande barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hälso-och sjukvårdslagen rätt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsbedömning inkluderades sjutton vetenskapliga originalartiklar som analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Teman som identifierades var förändringar och relationer i tillvaron, reaktioner och anpassning i vardagen samt hantering och medvetenhet om behov. Dessa illustrerades i en modell där upplevelserna var i konstant rörelse. Diskussion: Barn som upplevt negativ anknytning i barndomen kan klara sig bra i livet om de får känslomässig kontakt och uppmärksamhet från en föräldragestalt. Den oförutsägbara tillvaron orsakar rädsla och otrygghet, detta återfinns även hos barn i andra utsatta situationer. Oavsett situation uppstår ett lidande.  Information, råd och stöd kan göra tillvaron hanterbar. Slutsats: Ökad förståelse för barnens upplevelser kan ge sjuksköterskorna mod att bemöta barnen och bättre tillgodose barnens behov av information, råd och stöd.

Bakgrund: När ett barn blir kritiskt sjukt och behöver intensivvård kan det innebära enorma kroppsliga och mentala påfrestningar för föräldrarna. Föräldrarna har oftast en central roll i barnets vård och tillfrisknande, men kan uppleva besvär med att få sina personliga behov uppfyllda under barnets vårdtid. Syfte: Beskriva föräldrars uttryckta behov av stöd från sjuksköterskor när deras barn vårdas på BIVA. Metod: Litteraturöversikt med analys av kvalitativ data. Resultat: Fem kategorier presenteras i studien; stöd i form av begriplig information, stöd till att bevara föräldrarollen, stöd i form av tillit till sjuksköterskor, stöd till kroppsligt välbefinnande samt emotionellt stöd. Slutsats: Föräldrar kan uppleva en förlorad känsla av kontroll när barnet vårdas på BIVA. Tankar och känslor, så som osäkerhet gällande barnets överlevnad, kan hindra dem från att ta hand om sig själva vilket i sin tur kan leda till utmattning. Information, delaktighet och goda relationer till sjuksköterskor uttrycks främja föräldrarnas välbefinnande, känsla av kontroll och trygghet. Klinisk betydelse: Resultatet i studien skulle kunna bidra till hur sjuksköterskor kan stödja och hjälpa föräldrar till sjuka barn. Resultatet skulle även kunna bidra till diskussion och reflektion över attityder och förhållningssätt inom hälso- och sjukvården när det kommer till föräldrars roll och välmående i vården av sjuka barn. / Background: When a child becomes critically ill and needs intensive care, it can involve enormous bodily and mental strain for parents. Parents often have a central role in the child's care and recovery, but can experience trouble with getting their personal needs met during the child's hospital stay. Aim: Describe parents expressed needs of support from nurses when their child is cared for in the PICU. Method: Literature review, analyzing qualitative data. Results: Five categories is presented in this study; support in the form of understandable information, support to preserve the parental role, support in the form of trust in nurses, support for bodily well-being and emotional support. Conclusion: Parents can experience a loss of control when the child is cared for in the PICU. Thoughts and feelings, such as uncertainty regarding the child's survival, can prevent them from taking care of themselves which can lead to exhaustion. Information, participation and trusting relationships with nurses can promote parents well-being, feelings of control and security. Clinical significance: The results of this study could contribute to how nurses can support and help parents of ill children. The results could also contribute to the discussion and reflection on the attitudes of health care when it comes to the role and well-being of parents in the care of ill children.