No description available.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) ökar runtom i Europa och anses vara ett hot mot människors hälsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksköterskor vad gäller smittvägar för dessa bakterier och hur omvårdnad bör ges till smittade patienter. Syfte: Att undersöka resistenta bakteriers smittvägar och vilka åtgärder i omvårdnaden av patienter som kan bryta dessa smittvägar. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning utfördes och därefter analyserades totalt 34 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen, som utfördes i enlighet med metod beskriven av Friberg (2012), mynnade ut i fyra kategorier efter att meningsenheter och huvudsakligt innehåll grupperats. Resultat: Huvudresultatet visade att resistenta bakterierna kan spridas via föremål och ytor i patientrum och på avdelningar samt via patienten och/eller sjuksköterskan, där händerna spelar störst roll. Åtgärder för minskad smittspridning innefattar bland annat desinficering av ytor, föremål och händer. Diskussion: Bristande handhygien, från hälso- och sjukvårdspersonalens sida, verkar vara en central faktor för smittspridning av resistenta bakterier. Detta skulle kunna bero på bristande kunskap om dessa bakterier, överbeläggningar eller tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan är oumbärlig i arbetet för minskad smittspridning av resistenta bakterier. Sjuksköterskan behöver kunskap om smittvägar och hur de kan brytas för att kunna förmedla detta vidare till övrig personal. Detta för att säkerställa att samtliga på arbetsplatsen arbetar för samma mål.

Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vård ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vård finns presenterade, där den palliativa vården ska utvidgas och inte bara utgå från cancerdiagnoser utan även gälla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vård i livets slutskede är ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergången från botande behandling till palliativ vård. Litteraturöversikten baserades på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier från varierade avdelningar och vårdformer. Litteratursökningen gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar som handlade om övergången till palliativ vård valdes ut och resultaten analyserades och sammanställdes till en ny helhet där likheter och skillnader identifierades. Analysarbetet utfördes i enlighet med metod utarbetad av Friberg. Sjuksköterskor beskrev sitt arbete i övergången till palliativ vård i förhållande till patient, närstående, läkare och sjuksköterskekollegor. För sjuksköterskor var patientens värdighet och rätt till självbestämmande viktig och de arbetade för att involvera närstående och läkare i detta. Sjuksköterskor upplevde överlag att behovet av övergång till palliativ vård identifierades för sent i förhållande till patientens människovärde, diagnos och rätt till självbestämmande. Personlig och professionell erfarenhet och kunskap påverkade i vilken utsträckning sjuksköterskor valde att medverka i diskussioner kring eventuell övergång till palliativ vård. En god övergång till palliativ vård underlättas av konsensus mellan patient, närstående, läkare och sjuksköterskor, vilket ofta inte synes vara fallet. En gemensam uppfattning i vårdorganisationen av vad palliativ vård innebär skulle underlätta för sjuksköterskor att utföra sitt arbete.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är globalt sett ett stort hälsoproblem. Alla personer som vänder sig till sjukvården bör bemötas som att de erhåller en potentiell blodsmitta. Personer med HIV är i behov av stöd och sympati, men samtidigt förekommer det bestridande attityder hos sjuksköterskor i mötet med personer med HIV. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda personer med HIV inom hälso- och sjukvården. Metod: Det genomförda tillvägagångssättet var en litteraturöversikt som inkluderade 18 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Det förekom attityder med både positiv och negativ karaktär hos sjuksköterskorna. Det fanns motstridigheter i sjuksköterskornas vilja att vårda personer med HIV, gällande omvårdnad och sjuksköterskeuppgifter. Faktorer som påverkade sjuksköterskornas attityder gentemot personer med HIV var kunskap, erfarenheter, rädsla och kultur. Diskussion: Sjuksköterskors grundkunskaper och tidigare vårderfarenheter ansågs vara en orsak till de motstridiga skillnaderna i sjuksköterskors attityder, samt till den upplevda rädslan för att vårda personer med HIV. Slutsats: En grundlig undervisning inom sjuksköterskeutbildningen i samband med kontinuerlig vidareutbildning om HIV innebar strategier för att uppnå en ökad kunskapsnivå inom ämnet hos sjuksköterskor. Ökad kunskap om HIV ansågs kunna stärka positiva attityder och reducera negativa attityder hos sjuksköterskor. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Det finns stora svårigheter inom vården för vårdpersonal såsom personalbrist, dåliga arbetsförhållanden och arbetsrelaterad stress. Trots tydliga bestämmelser i regelverket visar statistiken en hög nivå av vårdskador.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur patienten påverkas av arbetsrelaterad stress inom vården.Metod: En litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklarna passande för syftet. Sökningar har gjorts i Psycinfo, Cinahl samt Pubmed. Analys gjordes enligt Friberg (Friberg, 2006, s. 121-122) och genererade i tre kategorier med tillhörande underkategorier.Resultat: Den arbetsrelaterade stressen i vården påverkade patienterna psykosocialt och fysiskt men resultatet visade även ingen påverkan. Patienterna fick mindre respekt, deras integritet hotades och informationen samt kommunikationen försämrades. Patienternas grundläggande behov uppfylldes inte, patienternas vårdmiljö blev sämre och patienternas säkerhet minskade på grund av den arbetsrelaterade stressen i vården.Diskussion: Merparten av artiklarna var kvantitativa och gav ett generellt resultat om hur patienten påverkas. Det skulle behövas en fördjupad kunskap för att kunna förbättra vården, detta för att minska risken för vårdskador samt minska patientens beroendesituation.Slutsats: Då resultatet visar hur patienten påverkas av den arbetsrelaterade stressen bör vidare forskning göras samt vägar hittas för att förbättra vården och minska risken för vårdskador / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 10000 svenskar av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Efterförloppet vid ett plötsligt hjärtstopp kräver omfattande vård och övervakning på sjukhus, men trots detta överlever endast cirka 6 %. Litteraturöversiktens teoretiska referensram är KASAM- känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att överleva ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats som består av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod genomfördes. Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av tre huvudkategorier: ”En förändrad människa”, ”En andra chans i livet” och ”Ett behov av information och stöd”.  Patienterna hade ofta inget minne av händelsen och upplevde oro och rädsla över att drabbas igen. Resultatet visade att patienter fick nytt perspektiv på livet och stöd från närstående och hälso- och sjukvården ansågs betydelsefullt för att kunna gå vidare. Slutsats: Sjuksköterskan bör se till att patienten har fått tillräcklig information för att få förståelse för vad som hänt och därmed bidra till att stärka patientens känsla av sammanhang. Det krävs ytterligare kvalitativ forskning inom området för att få ett bredare perspektiv av patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp.

Bakgrund: Stroke är en stor dödsorsak i Sverige, men fler och fler överlever tack vare den vård och kunskap som finns i landet. Stroke drabbar ofta någon både fysiskt och psykiskt. De flesta strokedrabbade får en funktionsnedsättning och behöver stöd från andra vilket gör att närstående ofta får en betydande roll. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vårda och leva nära en vuxen person som drabbats av en stroke. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier. Hur närstående upplever den förändrade livssituationen, hur deras egen hälsa påverkas av oro och ångest, osäkerheten kring mediciner och omvårdnaden, upplevelsen av brist på egentid samt hur närstående ser det positiva i situationen. Diskussion: Många negativa och betungande upplevelser framkom hos närstående i litteraturöversikten. Detta tyder på att närstående är i ett besvärligt läge och behöver all stöd och hjälp de kan få. Travelbee förklarar i sin omvårdnadsteori hur sjuksköterskan kan hjälpa närstående och den strokedrabbade i den nya livssituationen.Slutsats: Studien visar att det som hänt den strokedrabbade påverkar även den närstående. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ge stöd till hela familjen. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 12 000 personer av afasi. Afasi kan uttrycka sig i olika former såsom expressiv, impressiv och global afasi. De kommunikationssvårigheter som patienten lider av kan leda till känsla av meningslöshet och frustration. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa förhållanden som påverkar kommunikationen med patienter med afasi ur vårdpersonalens perspektiv Metod: Litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ (n=8), kvantitativ (n=2) och mixad (n=3) metod. Resultat: Litteraturöversikten var uppdelad i två huvudkategorier där det första kategorin ”Omständigheter som underlättar kommunikationen” belyser omständigheter som bidrog till en framgångsrik kommunikation. Det andra kategorin ”Omständigheter som begränsar kommunikationen” belyser faktorer som begränsar möjligheterna att uppnå en lyckad kommunikation mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Diskussion: Kommunikationens förutsättningar och hinder återfinns även hos patienter. Kommunikationen påverkar den vård som patienten får, att vårdpersonalen har möjligheterna att få till en fungerande kommunikation bl.a ge tid till patienten och skapa en lugn miljö. Slutsats: Det krävs att vårdpersonalen har god kunskap kring hur de på bästa möjliga sätt kan kommunicera med patienter med afasi. Framtida forskning bör fokuseras på att öka kunskapsnivån i fenomenet ytterligare genom att forska mera kring kommunikationsstrategier. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund: Var tionde kvinna har endometrios och orsaken är ännu inte klarlagd, men det finns olika teorier om den bakomliggande orsaken. Kvinnor kan ha olika symtom och det tar lång tid innan sjukdomen utreds. Sjuksköterskor möter dessa kvinnor i flera olika vårdsammanhang och har en viktig roll för kvinnorna. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av endometrios, deras upplevelser av hälso- och sjukvården samt beskriva deras livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med 13 vetenskapliga originalartiklar, kvalitativ, kvantitativ och mixad design som har analyserats med induktiv metod. Resultat: Bestod av tre huvudteman: Sjukdomslidandet, Vårdlidandet och Livslidandet. Resultatet belyste kvinnors upplevelser av symtomen, där smärtan var ett starkt inslag. Den långa vägen för att få en diagnos och hur kvinnorna gick tillväga för symtomlindring. Upplevelser av utsatthet, misstro och kunskaps- och informationsbrist i vården. Samt hur sjukdomen gick ut över studier, arbete, sociala livet och relationer. Diskussion: Det diskuterades om svårigheten att hitta en behandling och den långa tiden till diagnos, där kunskapsbristen spelade in. Utsattheten kvinnorna kände och vad sjukvårdspersonalen kunde göra för att förhindra det. Att kvinnorna hade många egenvårdsåtgärder och att sjukvårdspersonalen bör uppmuntra dessa. Slutligen diskuterades det att endometrios begränsade det sociala livet, arbetet och relationer. Slutsats: Endometrios skapade ett stort lidande för drabbade kvinnor och sjukdomen påverkade hela livet. Hälso- och sjukvården hade en betydande roll för kvinnorna. Begränsningarna och bristerna i vården synliggjordes, samt sjuksköterskans kunskapsbrister. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund: I dagens samhälle ökar den äldre befolkningen över 65 år och det är fler som är i behov av att bo på särskilda boenden. Den munhälsa som ses idag är nedprioriterad, framför allt vid särskilda boenden. En dålig munhälsa kan leda till allvarliga komplikationer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som kan påverka munvården hos äldre personer på särskilda boenden. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på 13 vetenskapliga studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad design. Resultat: Det framkom tre olika huvudkategorier som sågs som hinder för utförandet av munvård, vilka var; rutiner och kunskap kring munvården, arbetssituationens inverkan som ett hinder vid munvård och hinder för att utföra munvård. Diskussion: Kunskapen visade sig vara otillräcklig och det fanns ett behov av utbildning. Samarbetet mellan de äldre och vårdpersonalen var ett av de större hindrena för en välfungerande munvård. Munvården ansågs vara en tidskrävande omvårdnadsaktivitet relaterat till den tidsbrist som angavs av vårdpersonalen. Slutsats: Litteraturöversikten har gett en antydan om vilka faktorer som kan påverka munvården på särskilda boenden. Vårdpersonalen är i dagsläget i behov av mer kontinuerlig utbildning i munvård för att säkerställa de äldres munhälsa. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>