Bakgrund: Orsakerna till att man får stomi kan vara tumörer i urinblåsan, ulcerös kolit eller cancer i mag- tarmkanalen. Att kunna delge patient och anhöriga betydande information är av stor vikt för patienters välmående. Problem: Sjuksköterskor har ett ansvar att förse omvårdnad utifrån hela patienten. Det finns brister i att föra dialog med patienter om sexuell hälsa och att vårda med lika fokus på fysiska, psykiska, sociala och själsliga aspekter uppfylls inte alltid av sjuksköterskor. Syfte: Syftet är att göra en översikt av kroppsuppfattning och sexuell hälsa hos patienter med stomi. Metod: En allmän litteraturöversikt med analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre teman utifrån artiklarnas likheter och skillnader, dessa var möjligheter och hinder för en fungerande vardag, möjligheter och hinder för intimitet och betydelsen av resurser. Slutsatser: Sexuell hälsa är ett grundläggande behov. Vid en förändrad kroppsuppfattning försämrades den sexuella hälsan hos patienterna. Sjuksköterskor har en betydande roll i att vara informativ och att kunna ge stöd till patienterna. Att samtala om sexuell hälsa kan vara svårt, dels på grund av okunskap men även för att det är tabubelagt. PLISSIT- modellen kan med fördel vara ett hjälpmedel för sjuksköterskor. Nyckelord: Litteraturöversikt, sjuksköterska, stomi

Bakgrund: Svårt hjärtsjuka patienter kan ställas inför faktumet att hjärttransplantation krävs för överlevnad. Detta sätter igång en lång känslomässig process som fortsätter långt efter att operationen ägt rum. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades, sönderdelades, kategoriserades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: Patienterna upplevde ett nytt liv och en ny chans efter hjärttransplantationen. Det faktum att deras nya hjärta varit någon annans skapade psykiska påfrestningar och stundtals identitetskris. Patientgruppen påtalade även upplevelsen av att hjärtsjukdomen må vara botad, men att transplantationen tillförde nya problem de behövde anpassa sig till. Diskussion: Hjärttransplantationen gav patienterna ett nytt perspektiv på livet och högre känsla av sammanhang (KASAM) hade positiv inverkan på flera områden. Stöd till dessa patienter kan bistås både från familj och från vårdpersonal. Slutsats: Då överlevnaden ökar återkommer patienterna i vården av andra orsaker än hjärttransplantationen. Det är essentiellt för allmänsjuksköterskan att få förståelse för komplexiteten deras livssituation och erfarenheter skapar för att på bästa vis kunna vårda dem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Akut leukemi är en cancersjukdom som drabbar ungefär 500 personer i Sverige årligen. Det är en livshotande sjukdom som påverkar en persons livssituation både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av dessa patienter där informativt, känslomässigt och praktiskt stöd är de grundläggande komponenterna i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Fjorton artiklar användes till denna litteraturöversikt. Databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo användes vid litteratursökning. Kvalitetsgranskning och analys av artiklarna ligger till grund för litteraturöversikten. Resultat: Resultatet visade fem kategorier: livsglädje, rädsla och osäkerhet, behov av stöd och information samt upplevda symtom och en förändrad livskvalité. Diskussion: Information och stöd lyfts fram som en viktig komponent i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att hjälpa patienterna att få en känsla av sammanhang. Genom information och stöd ökar individens förmåga till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilket bidrar till en tro på framtiden trots svår sjukdom. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens kan utvecklas genom utbildning om hur information, stöd och omvårdnad ges på bästa sätt till denna patientgrupp. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall runt om i världen. Kvinnor som insjuknat i bröstcancer kan uppleva såväl fysiologiska, sociala, existentiella som emotionella förändringar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kvinnors upplevelser under första året efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie som utgått från åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysprocessen har inspirerats av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Analysen har utförts manifest. Resultat: I resultatet framkom det sex kategorier som ligger till grund för studien: "Rädsla och oro" där kvinnorna upplevde rädsla och oro för kommande behandlingar, för döden och framtiden. "Chock och skuld", där kvinnorna upplevde tiden efter diagnosen som chockerande och en skuld över att dra in bröstcancer i familjehistorien. "Betydelsen av stöd" där det framkom att stöd av familj och vänner hade stor betydelse för kvinnorna men att de samtidigt också upplevde ett bristande stöd och svårigheter att hantera diagnosen inför andra. "Betydelsen av information" där det framkommer att kvinnors behov av information har en betydelse för hur de hanterar sin sjukdom. "Hotad livskvalitet" upplevdes av kvinnorna som ett resultat av behandlingarna genom biverkningar och kroppsliga förändringar "Personlig utveckling" framkom som slutgiltig kategori där kvinnorna uppgav att de fått en förändrad syn på livet efter diagnosen bröstcancer. Slutsats: Kvinnors upplevelser första året efter diagnosen bröstcancer kan skilja sig åt beroende på tidigare upplevelser och hur de upplever sin livsvärld. Genom att belysa kvinnors första tid efter diagnosen kan också sjuksköterskan öka sin förståelse för hur de upplever sin livsvärld och ge kvinnorna den information och stöd som de behöver. / <p>Godkännande datum: 2017-03-31</p>

Introduktion: Postoperativ smärta uppkommer till följd att kirurgiskt ingrepp och många patienter upplever svår eller måttlig smärta efter operation. För att smärtlindra patienter krävs en smärtbedömning som sjuksköterskan har det övergripande ansvaret över. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av den postoperativa smärtan hos patienter. Metod: 13 vetenskapliga artiklar har anträffats genom sökningar i Pubmed och Cinahl som analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och visar strategier för sjuksköterskan att bedöma postoperativ smärta samt faktorer som påverkar sjuksköterskans postoperativa smärtbedömning. Diskussion: Verbala och icke-verbala strategier vid postoperativ smärtbedömning lyfts fram som viktiga, ytterligare studier visar på liknande fynd. Även kommunikationen och relationens betydelse vid smärtbedömningen diskuteras och Joyce Travelbee ger en ökad förståelse för dessa områden. Slutsats: Sjuksköterskan kan använda olika metoder för att bedöma patientens postoperativa smärta. Att se patientens i sin helhet och väva in bedömningsinstrument i bedömningen. Resultatet lyfter fram olika påverkande faktorer som kan vara bra att ta hänsyn till som sjuksköterska. / <p>Godkännnande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Människor som är drabbade av psykisk sjukdom löper en ökad risk att drabbas av fysisk sjukdom och en för tidig död. De behöver därför ofta vårdas inom den somatiska vården och får dessvärre inte alltid en jämlik vård mot den övriga befolkningen. Allmänsjuksköterskan ska värna om att alla ska ha rätt till likvärdig vård och omvårdnad. Syfte: Belysa allmänsjuksköterskans erfarenheter och attityder av att vårda patienter med en samtidig psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt bestående av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att vårdmiljön med platsbrist och bristande säkerhet, resurs och tidsbrist påverkade. Även vårdorganisationen med stöd och support, professionell kompetens och påverkad vårdrelation inverkade på sjuksköterskans erfarenheter och attityder av att vårda patienter med en samtidig psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning. Diskussion/Slutsats: För att människor med psykisk sjukdom ska få en jämlik vård och omvårdnad så bör vårdmiljön anpassas och allmänsjuksköterskan som tjänstgör på en somatisk vårdavdelning ges möjligheter till ökad professionell kompetens och handledning. Tidsbrist påverkar kommunikationen och vården vilket medför att prioriteringarna landar på de somatiska symtomen. Utökade resurser i form av ökad personaltäthet, närmare kontakt med chefer och kollegor och en säkrare miljö i arbetet är viktiga aspekter. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: I takt med ett mer transkulturellt samhälle med patienter från olika kulturer, ställs högre krav på sjuksköterskan och sjuksköterskans kulturella kompetens. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella kompetens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med litteratursökningar via databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga studier har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det framgick att kulturell kompetens hos sjuksköterskan innebär att ha en empatisk och öppensinnad attityd med ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt. Dessutom bör sjuksköterskan inneha en god självmedvetenhet och vara medveten om andra kulturer. Ökad kunskap om kulturer kan erhållas genom möten med andra kulturer eller utbildning. Diskussion: Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad handlade mycket om förståelse hos sjuksköterskan. Detta kan uppnås genom att reflektera över sin egen förmåga samt över de möten som sker med personer från olika kulturer. Slutsats: Fortsatt forskning krävs gällande hur sjuksköterskan erhåller och utvecklar den kulturella kompetensen på bästa vis. Denna kunskap kan vara av stor betydelse för sjuksköterskans arbete, både i dagens samhälle och i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Ett av mänsklighetens största hälsoproblem är övervikt och fetma. Ett högt BMI ökar risken för morbiditet och mortalitet, därför är en förändrad livsstil med bra matvanor och regelbunden motion det bästa alternativet för att gå ned i vikt. Viktreducerande kirurgi kan vara ett alternativ, som bör undersökas vidare. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa hur hälsa och välmående påverkas hos personer som genomgått ett gastric bypass ingrepp. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att studera valt problemområde. Femton vetenskapliga artiklar har använts. Kvalitetsgranskning av artiklarna har gjorts med hjälp av relevanta granskningsmallar och analysförfarandet utfördes av författarna tillsammans. Resultat: Livskvaliteten är lägre hos patienter som vill genomgå viktreducerande kirurgi än genomsnitts befolkning. Patienterna kände att de fick en andra chans i livet efter kirurgin, de uttryckte glädje, såg nya möjligheter och hade bättre välmående både psykiskt och fysiskt efter ingreppet. Det är vanligt med överskottshud, speciellt på magen som en följd av kraftig viktreducering. Patienterna kände frustration över nutritionen, då kosten inte var lika naturlig som tidigare. Det krävdes större måltidsplanering för att få ett tillräckligt näringsintag efter kirurgin. Diskussion: Majoriteten av deltagarnas livskvalitet höjdes och patienterna medverkade i fler sociala aktiviteter efter kirurgin. Patienterna skämdes dock över sin kropp efter kirurgin på grund av överskottshuden. Slutsats: Generellt ökade hälsan och välmående hos de personer som genomgått en viktminskningsoperation, de hade lättare att anpassa sig till samhället och kände sig inte längre överviktiga. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

Bakgrund Trycksår är en skada i huden som uppstår till följd av ett konstant tryck eller skjuvning. Trycksår är ett vanligt förekommande problem inom vården och klassas idag som en vårdskada. Trycksår leder till ökade vårdtider, ökat lidande för patienter och även ökade kostnader för samhället. Sjuksköterskans ansvar i detta är att förebygga hälsorisker samt främja hälsa. Syfte Litteraturöversiktens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår och vilka förhållanden som påverkar utförandet av dessa hos vuxna patienter inom slutenvården. Metod En litteraturöversikt gjordes genom sökningar på CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanfattades. Resultat I resultatet framkom lägesändringar, tryckavlastande underlag, kombination av olika preventionsåtgärder och nutrition som möjliga preventiva åtgärder att nyttja för hälso- och sjukvårdspersonalen. Upplevda hinder för nyttjandet av dessa framkom vara bland annat tidsbrist, personalbrist och brist på material att utföra preventionsåtgärder med. Diskussion Trycksår är associerat med stort lidande, vilket hade kunnat undvikas om rätt förebyggande åtgärder nyttjats. Slutsats Preventiva åtgärder som är effektiva mot förebyggande av trycksår finns, trots detta uppstår trycksår fortfarande i vården. Ytterligare forskning krävs, och då möjligtvis främst inom nutrition då detta visat sig vara effektivt men få studier finns att tillgå. / <p>Godkännande datum: 2016-11-02</p>

BAKGRUND Feber är ett av de vanligaste symtomen sjuksköterskan stöter på och är i sig inte farligt utan en del av kroppens försvar mot infektion eller trauma. Vid omvårdnad av febrila barn är det viktigaste att utesluta allvarliga bakteriella infektioner, fokusera på barnets allmäntillstånd istället för den exakta temperaturen samt att undvika överanvändning av antipyretika. Överanvändning av antipyretika är dock vanligt och beror ofta på feberfobi och felaktiga antaganden om risker med feber. Sjuksköterskan bör alltid arbeta evidensbaserat, men den egna attityden kan påverka det kliniska beslutsfattandet. En attityd består av tre komponenter; En kognitiv-, en affektiv- och en handlingskomponent. Dessa tre komponenter utgör den teoretiska referensramen för denna litteraturöversikt. SYFTE Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans attityder till feber och antipyretikabruk vid vård av barn. METOD En allmän litteraturöversikt som bygger på tolv artiklar. RESULTAT Resultatet visade att sjuksköterskorna hade bristande kunskaper och negativa attityder till feber hos barn, till stor del på grund av rädsla för komplikationer av obehandlad feber. Majoriteten av sjuksköterskorna administrerade antipyretika till barn med feber rutinmässigt oavsett barnets allmäntillstånd. SLUTSATS En stor del sjuksköterskor behandlar inte feber hos barn enligt rådande evidens, vilket kan vara en bidragande faktor till föräldrars feberfobi. Möjligen beror detta på att rädslan för feber är kulturellt betingad och vidare forskning krävs för att belysa både attitydernas och kulturens inverkan på sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad gällande feber hos barn. / <p>Godkännande datum: 2016-11-02</p>