Thesis (MMed)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: Background Rectovaginal endometriosis accounts for 5-10% of cases of endometriosis and constitutes one of the forms of deep infiltrating endometriosis. . Deep infiltrating endometriosis involving the bowel is most frequently encountered in the rectovaginal septum and is considered to be the most severe form of the disease and the most difficult to treat surgically owing to its invasive nature. There are currently no studies on this topic pertaining to a South African context. Study Objective To document the outcomes in 112 patients undergoing laparoscopic surgery for rectovaginal endometriosis. Methods A retrospective audit of 112 women undergoing laparoscopic surgery for rectovaginal endometriosis at Vincent Pallotti's Aevitas Fertility Clinic was undertaken. Eligibility was established by identifying women from a surgical database based on medical aid coding as well as a review of individual case notes. Patients were telephonically contacted to gather any missing information and to assess further outcomes. Design Classification Study number S11/11/036. This study was approved by the Health Research Ethics Committee at Stellenbosch University and was conducted according to ethical guidelines and principles of The International Declaration of Helsinki, South African Guidelines for Good Clinical Practice and the Medical Research Council (MRC) Ethical Guidelines for Research. Setting Vincent Pallotti’s Aevitas Reproductive Medicine Clinic Patients 112 consecutive patients suffering from rectovaginal endometriosis Interventions: Laparoscopic surgery for treatment of deep infiltrating, namely rectovaginal endometriosis Measurements and Main Results Primary outcome: Complications of laparoscopic surgery for rectovaginal endometriosis included one patient requiring a blood transfusion (0,9%), three cases of rectovaginal fistula (2,7%), two bowel injuries (1,8%)-detected and managed intra-operatively , one ureteric injury (0,9%), one pelvic abscess (0,9%) and the need for three urgent re-operations (2,68%). Secondary outcome: Of the 71 patients desiring fertility 39 (54,9%) fell pregnant of which 27 (69,2%) were spontaneous. Conclusion To our knowledge this is the first study assessing surgical outcomes in the management of deep infiltrating endometriosis from South Africa. These outcomes are in keeping with complication rates quoted in the international literature. Most of the surgery was performed using the shaving technique, in keeping with international trends, whilst fourteen cases required the performance of a segmental resection owing to extensive disease. In trained hands laparoscopic surgery is a valid management option in the management of rectovaginal endometriosis. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Agtergrond Vyf tot tien persent van alle endometriose gevalle kan toegeskryf word aan rektovaginale endometriose. Dit word beskou as een van die vorme van diep infiltrerende endometriose. Diep infiltrerende endometriose van die derm kom meestal in die rektovaginale septum voor en word as die ernstigste vorm van die siekte beskou. Dit is die moeilikste om chirurgies te behandel weens sy indringende aard. Daar is tans geen studies beskikbaar oor hierdie onderwerp in die Suid-Afrikaanse konteks nie. Doel van die studie Om die uitkomste te dokumenteer van 112 pasiënte wat laparoskopiese chirurgie vir rektovaginale endometriose ondergaan het. Metodes 'n Retrospektiewe oudit is by Vincent Pallotti se Aevitas Fertiliteitskliniek gedoen van 112 vroue wat laparoskopiese chirurgie vir rektovaginale endometriose ondergaan het. Geskikte pasiënte is geïdentifiseer vanaf 'n chirurgiese databasis gebaseer op mediese kodering, sowel as vanaf 'n oorsig van pasiënt notas. Pasiënte is telefonies genader om ontbrekende inligting in te samel en verdere uitkomste te evalueer. Klassifikasie Ontwerp Studie nommer S11/11/036. Hierdie studie is deur die Gesondheids Navorsing Etiese Komitee van die Universiteit van Stellenbosch goedgekeur en uitgevoer volgens die etiese riglyne en beginsels van die Internasionale Verklaring van Helsinki, Suid-Afrikaanse Riglyne vir Goeie Kliniese Praktyk en die Mediese Navorsingsraad (MNR) se Etiese Riglyne vir Navorsing. Instelling Vincent Pallotti se Aevitas Reproduktiewe Medisyne Kliniek Pasiënte 112 agtereenvolgende pasiënte met rektovaginale endometriose. Ingrepe: Laparoskopiese chirurgie vir die behandeling van diep infiltrende, rektovaginale endometriose. Resultate Primêre uitkoms: Komplikasies van laparoskopiese chirurgie vir rektovaginale endometriose het ingesluit: een pasiënt wat 'n bloedoortapping benodig het (0,9%), drie gevalle van rektovaginale fistels (2,7%), twee dermbeserings (1,8%) - intraoperatief gediagnoseer en herstel, een ureter besering (0,9%), een bekkenabses (0,9%) en drie dringende herhaal operasies (2,68%). Sekondêre uitkoms: Van die 71 pasiënte wat fertiliteit verlang het: 39 (54,9%) het swanger geraak, waarvan 27 (69,2%) spontaan was. Gevolgtrekking Sover ons kennis strek, is dit die eerste Suid-Afrikaanse studie waar daar na die chirurgiese uitkomste in die behandeling van diep infiltrerende endometriose gekyk is. Hierdie uitkomste stem ooreen met internasionale literatuur in terme van komplikasie syfers. Die meeste van die operasies is uitgevoer met behulp van die skeer-tegniek, in ooreenstemming met internasionale tendense, terwyl veertien gevalle segmentele reseksies vereis het weens uitgebreide siekte. In goed opgeleide hande is die laparoskopiese behandeling van rektovaginale endometriose ‘n geldige behandelings opsie.

Le cancer endométrioïde de l’ovaire (CEO) ainsi que l’implant endométriosique sont deux tumeurs caractérisées par la présence de cellules épithéliales et stromales ressemblant aux cellules endométriales. Des études antérieures ont mis en évidence des anomalies immunologiques communes à la cellule épithéliale endométriale (CEE), à la cellule endométriosique (CENDO) et à la cellule du CEO (CCEO) suggérant une origine commune endométriale de l’endométriose (ENDO) et du CEO. Selon la théorie de l'implantation, la migration des cellules endométriales vers d'autres sites ectopiques constitue un événement important dans l'étiopathogénie de l’endométriose (ENDO). Récemment, il a été démontré que CXCL12/CXCR4, un axe œstrogèno-dépendant, joue un rôle important dans l’homéostasie cellulaire et contrôle la migration des cellules dans les conditions normales et pathologiques. Ainsi, l'implication des œstrogènes dans la régulation de ce système nous amène à nous questionner sur l’effet du bisphénol A (BPA), un xéno-œstrogène utilisé dans une large gamme de produits, sur l’expression de CXCL12/CXCR4 et sur la migration de la CEE et son développement ectopique en tumeur. Dans ce projet, nous avons utilisé des CEE primaires provenant d’endomètres et d’implants endométriosiques, ainsi que deux lignées néoplasiques (endométriale et endométrioïde ovarienne). Nous avons étudié le rôle du BPA dans l'expression du couple CXCL12/CXCR4 par des méthodes classiques d’ELISA, RT-PCR en temps réel, Western blot et immunocytochimie. La prolifération a été évaluée par méthode colorimétrique et la migration par la technique des deux chambres de Boyden. Le dosage du BPA a été fait par chromatographie en phase gazeuse. Les principaux résultats montrent que l’expression basale du CXCR4 au niveau des différents types de cellules est augmentée par le traitement au BPA en comparaison aux contrôles. Ces résultats démontrent, une fois de plus, une possible origine commune de l’ENDO et CEO. D’autre part, nous avons démontré que le traitement au BPA entraine une augmentation de la migration et de la prolifération des CEE selon un axe CXCL12/CXCR4 dépendant. Ceci pourrait être un mécanisme impliqué dans la genèse de l’endométriose et suggère que le BPA pourrait être le facteur responsable par l’activation de l’axe CXCL12/CXCR4. Ce travail a aussi permis d’identifier une anomalie inhérente au tissu endométrial de patientes endométriosiques et qui consiste en une augmentation de l’expression du récepteur CXCR4, ce qui pourrait constituer un biomarqueur de diagnostic de l’ENDO. En dernier lieu, compte tenu de l'absence de lien entre les concentrations de BPA et celles du CXCL12, la réponse chimiotactique qui serait responsable de la migration de la CEE vers la cavité pelvienne pourrait être dépendante d'autres facteurs du microenvironnement péritonéal, ce qui appuie la nature multifactorielle de l’étiopathogénie de endométriose.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, gynekologisk sjukdom som påverkar många aspekter av livet. Trots att ca 10 procent av kvinnor i produktiv ålder i världen är drabbade är sjukdomen okänd för många. Kunskap om sjukdomen saknas hos många sjuksköterskor vilket leder till att de har svårt att tillgodose kvinnornas behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes. För analysen användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades kategorierna; sjukdomen påverkar livets alla områden, kvinnans upplevelser av sjukvården samt oviss framtid. Sjukdomen visade sig påverka kvinnorna inom många olika områden i livet. Sjukvårdspersonal och allmänheten upplevdes ha bristande kunskap om sjukdomen och kvinnorna kände misstro för sjukvården. Osäkerhet gällande framtiden fanns också hos kvinnorna. Slutsats: Endometrios behöver uppmärksammas mer i samhället så allmänheten lär sig känna igen symtomen för sjukdomen, för att öka chansen för den drabbade kvinnan att få vård snabbare. Kunskap om sjukdomen och kvinnans upplevelser av att leva med den måste förbättras hos vårdpersonal för att kvinnan ska få så god vård som möjligt. Begränsad forskning finns kring sjukdomen och ytterligare forskning behövs. / Background: Endometriosis is a chronic gynaecological disease that affects many aspects of life. Although about 10 per cent of women of productive age in the world are affected, the disease is unknown to many. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A descriptive literature review with qualitative approach was conducted. The material was analyzed with inductive content analysis. Result: During the analysis process three categories were identified; the disease affects all areas of life, woman's experiences of care and uncertain future. Health professionals and the public have perceived lack of knowledge about the disease and the women felt distrust to healthcare. Uncertainty regarding the future was also common among women. Conclusion: Endometriosis needs more attention in society, so the public learns to recognize the symptoms of the disease, to increase the chance for the affected woman to receive care faster. Knowledge of the disease and women's experiences of living with it needs to be improved among health personal so the woman will receive the best care possible. Limited research exists about the disease and further research is needed.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan förekommer på andra platser än i livmoderhålan. Den ektopiska vävnaden följer menstruationscykeln och blöder därför som livmoderslemhinnan vanligtvis gör vid menstruation. Detta kan leda till inflammationer och smärtsamma sammanväxningar i bukhålan. Kvinnorna kan i och med detta få lov att utstå mycket lidande. Sjuksköterskans kommunikativa förmåga är en viktig del i strävan mot att lindra lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaser CINAHL, PubMED och PsycINFO användes för att söka vetenskapliga artiklar. Tio vetenskapliga artiklar var av kvalitativ ansats, två vetenskapliga artiklar var av kvantitativ ansats och en vetenskaplig artikel var av mixad design. Resultat: Tre domäner identifierades utifrån studierna: Sjukdomens inverkan på livet, Vårdpersonalens bemötande och Positiva aspekter i samband med sjukdomen. Kvinnornas symtom togs sällan på allvar. Kvinnorna antog att deras symtom och smärtor var “normala”. Endometriosen påverkade livet negativt, såväl kärleksrelationer samt arbetsliv och ekonomi påverkades av sjukdomen. Många kvinnor använde sig av egenvård för att hantera sin sjukdom, dock kände sig en del kvinnor stressade då de inte klarade av att leva upp till livsstilsförändringarna. Kvinnorna beskrev att de ofta kände sig avfärdade av vårdpersonal då de sökte vård. Många blev misstrodda och deras symtom klassades som psykosomatiska. Slutsats: Kvinnorna ansåg att bemötandet de fick av vårdpersonalen var bristfälligt och att deras symtom blev normaliserade. Sjuksköterskor behöver bli medvetna om kvinnornas situation för att kunna bekräfta deras upplevelser. / Background: Endometriosis is the presence of endometrial glands and stroma outside the endometrial cavity. The ectopic tissue follows the menstrual cycle and therefor bleeds during menstruation. This might lead to inflammation and painful adhensions in the pelvic cavity. The women may have to endure a great deal of suffering because of this. The nurses’ communication skill is an important part in the striving to alleviate the suffering. Aim: The aim of this study was to investigate womens experiences of living with endometriosis and how they experience the healthcare staffs treatment. Method: The study was made as a literature review. Following databases were used to search scientific articles: CINAHL, PubMED and Psyc INFO. Ten scientific articles were of qualitative approach and three scientific articles were of quantitative approach. Result: Three categories were identified from the articles: The disease´s impact on life, The healthcare staffs treatment and Positive aspects in relation to the disease. The womens symptoms were rarely taken seriously. The women assumed that their symptoms and pain were ”normal”. The endometriosis affected their lives negative, both love relationships and also work and economics were affected by the disease. A lot of women used selfmanagement to handle their disease, however some women felt stressed out when they didn’t manage to live up to the lifestyle changes. The women described that they often felt dismissed by healthcare staff when they sought treatment. Many were disbelieved and their symptoms were classified as psychological. Conclusion: The women felt that the treatment they´ve got from the healthcare staff were inadequate and that their symptoms were normalized. Nurses need to become aware of the womens situation to be able to acknowledge their experience.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar 10 % av alla kvinnor i fertil ålder. Endometrios innebär att rester av livmoderslemhinnan vandrar ut i kroppen, istället för att följa med menstruationsblodet ut ur kroppen. Symtom kan visa sig genom starka menstruationssmärtor, kraftiga blödningar, huvudvärk, och smärta vid samlag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två kategorier och sju underkategorier erhölls: Kategorier: Upplevelser av mötet med sjukvården och anhöriga när man har sjukdomen endometrios, faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitén. Underkategorier: Mötet med sjukvårdpersonal, bemötande från andra personer i sin vardag, när man inte fått en diagnos, isolering från omvärlden, att känna sig deprimerad, vikten av att känna bekräftelse, att kunna hantera sin smärta. Diskussion: Det rådde en bristande kunskap hos både vårdpersonal och samhället angående sjukdomen. Kvinnorna blev således inte tagna på allvar och blev utan diagnos i flera år. Smärtan, att de inte blev betrodda, och den långa väntan på diagnos bidrog till en känsla av ensamhet och isolering. Slutsats: Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala livsfaktorer. Smärtan som förekom vid endometrios påverkade deras relationer negativt. För att förbättra kvinnors livskvalité behövs mer uppmärksamhet kring sjukdomen.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, inflammatorisk, östrogen-beroende sjukdom där livmoderslemhinnan har spridit sig utanför livmodern och väl där framkallar inflammatoriska reaktioner, vilka resulterar i blödningar och ärrvävnad. Framträdande symptom är kraftig mensvärk, smärta vid samlag, blod i urinen, förstoppning, diarré och uppblåsthet. Enligt flera studier påverkar endometrios alla aspekter i kvinnans liv och majoriteten av kvinnor med endometrios uttrycker sig negativt gällande bemötande i vården. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En empirisk kvalitativ studie av bloggtexter utfördes där Google användes som sökdatabas. Analysen skedde utifrån en induktiv ansats samt Fribergs femstegs analysmodell. Resultat: Kvinnorna med endometrios upplever att sjukdomen begränsar dem fysiskt, socialt och psykiskt i livet. Resultatet visar även att kvinnor med endometrios upplever minskad livskvalitet. Slutsats: Endometrios är en sjukdom som har en negativ inverkan på mer eller mindre alla aspekter i kvinnors liv. Eftersom endometrios är en dold och stigmatiserad sjukdom som många personer aldrig hört talas om, är det av största vikt att öka kunskap och förståelse kring sjukdomen samt hur den påverkar de drabbade. / Background: Endometriosis is a chronic, inflammatory, estrogen-dependent disease where endometrial tissue is spread outside the uterus where it induces an inflammatory reaction, which can result in bleeding and scar tissue. Prominent symptoms are heavy period pain, pain during intercourse, hematuria, constipation, diarrhea and bloating. According to several studies, endometriosis affects all aspects of woman’s life. The majority of women experience a negative treatment in care. Aim: To highlight women’s experiences of living with endometriosis. Method: An empirical qualitative study on blog texts was performed where Google was used as a search database. The analysis was based on an inductive approach and Friberg’s five-step analysis model. Results: The disease limits women with endometriosis physically, socially and psychologically in life. The results also show that women with endometriosis experience a reduced quality of life. Conclusion: Endometriosis is a disease that has a negative impact on more or less all aspects in women’s lives. Since the disease is hidden and stigmatized, a lot of people are not aware of it. It is vital to increase awareness and understanding about endometriosis and how it affects the patients.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Smärta är det primära symtomet vilket leder till begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenhet av att leva med endometrios. Metod: En litteraturstudie innehållande åtta kvalitativa studier. Resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tillhörande tio underkategorier. De fyra huvudkategorierna innefattade: Att leva med svåra smärtor, Att leva i en ständig ovisshet, Att leva med en obotlig sjukdom och Att lära sig leva med endometrios. Konklusion: Att leva med endometrios påverkade hela kvinnans liv. Smärta var det främsta symtomet och påverkade familj och relationer, arbetsliv, utbildning och sociala aktiviteter. Osäkerheten kring framtiden samt fertilitet oroade många kvinnor. Normalisering av symtom och misstro förekom från kvinnornas omgivning samt hälso- och sjukvården. Kvinnorna tog kontrollen över sin egen vård och blev experter på sjukdomen. / Background: Endometriosis is a chronic disease that affects ten percent of all women of reproductive age. Pain is the primary symptom which leeds to limitations in daily life. Aim: The aim of this study was to illuminate women’s experience of living with endometriosis Method: A literature review containing eight qualitative studies. The results have been quality reviewed, analyzed and compiled. Results: The results was presented in four main categories and ten related subcategories. The four main categories included was: Living with severe pain, Living with a constant uncertainty, Living with an uncurable disease and Learning to live with endometriosis. Conclusion: Living with endometriosis affected all aspects of the womans life. Pain was the main symtom and affected family and relationships, work, education and social activities. Uncertainty regarding the future and fertility worried many women. A normalization and disbelief of symptoms occured from the womens environment and the health care. The women took control over their own care and became the experts of the disease.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar upp till 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen debuterar oftast i 25- till 30- årsåldern, i form av symtom som samlagssmärta, rikliga blödningar, smärtsamma menstruationer och kronisk mag- och bäckensmärta.   Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av livskvalitén vid endometrios, samt beskriva undersökningsgrupperna i de lästa artiklarna. Metod: En litteraturstudie. Data samlades in från databaserna Cinahl, Scopus och PubMed. 13 relevanta vetenskapliga artiklar valdes ut och blev basen i denna litteraturstudie.  Resultat: Endometrios påverkar de flesta kvinnor negativt. Kvinnorna påverkades fysiskt genom smärta som ofta uppkom i samband med ägglossning eller menstruation. Smärtan upplevdes som krampande, molande eller knivhugg i magen. Smärtan och kraftiga blödningar ledde till att många kvinnor avstod från aktiviteter i deras vardagliga liv. Kvinnorna påverkades även psykiskt, då många upplevde ett dåligt och nonchalant bemötande från vården, då differentialdiagnoser ställdes i den långa väntan på rätt diagnos. Slutsats: Kvinnors livskvalité påverkas negativt psykiskt, fysiskt och socialt. Kvinnorna påverkades psykiskt av bemötandet från vården innan diagnosen ställts, även behandlingarna kunde ge psykiska biverkningar. Kraftiga smärtor och rikliga blödningar påverkade också kvinnorna fysiskt. Kvinnorna påverkades även socialt av sin rädsla för intimitet med sin partner, vilket påverkade relationen negativt. Relationer till närstående påverkades då vissa kvinnor avslutade sina relationer med vänner och familj på grund av sina rikliga blödningar i kombination med smärta. Det var även vanligt att studier och arbete blev drabbade på grund av sjukdomens kraftiga symtom vilket i många fall ledde till koncentrationssvårigheter och frånvaro. / Background: Endometriosis is a chronic disease who afflict up to 10 percent of all women in fertile age. The debut of the disease is normally around 25 to 30 years of age with following symptoms; pain during intercourse, heavy bleedings, painful periods and chronic stomach and pelvic pain. Aim: To describe womens experiences of living with endometriosis and how the disease affects their quality of life and to describe the investigation groups in the articles read. Method: A literature study. Data were collected in the databases Cinahl, Scopus and PubMed. 13 relevant scientific articles were chosen and became the base of this study.  Result: Endometriosis affects most of the women negatively. Women affects physically through pain in order to ovulation or menstruation. Because of the  pain a lot of women had to abstain daily activities. Women were also affected psychologically when they experienced poor treatment from the health care, during the long wait for a diagnosis, differential diagnosis were common. Conclusion: Endometriosis afflicts most women in a negative way. The result shows that the quality of life among women affects in a negative way in a psychological physical and social way. The approach from the health care afflict women negatively. Even the treatment can give psychological side effects. Because of heavy bleedings and pain the women were affected in a physical way. In a social way the women became scared of intimacy and their relationship to their partner got affected. Relationships towards family and friends, school and work, were sometimes ended because of the extent of the symptoms.

Bakgrund: Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar cirka tio procent av den kvinnliga befolkningen i fertil ålder. Sjukdomen är kronisk och associerad med ohälsa samt försämrad livskvalitet hos kvinnor. Hormonell behandling är idag en vanlig behandlingsmetod som även den kan ha en inverkan på kvinnors livskvalitet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevda livskvalitet med hormonell behandling vid endometrios. Metod: En litteraturstudie där 12 kvantitativa originalartiklar granskades och där resultatet sammanställdes och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av de artiklar som ingick i litteraturstudien visade en förbättrad upplevd livskvalitet med hormonell behandling för kvinnor med endometrios. Den upplevda livskvaliteten förbättrades fysisk, psykisk, socialt och sexuellt oberoende av de biverkningar som redovisades. Endast två artiklar visade antingen försämrad eller oförändrad livskvalitet. Slutsats: Endometrios leder till en minskad livskvalitet hos kvinnor som lider av sjukdomen och hormonell behandling kan förbättra livskvaliteten fysisk, psykisk, socialt och sexuellt hos dessa kvinnor oberoende av de biverkningar som förekom. / Background: Endometriosis is one of the most common gynecological diseases affecting approximately ten percent of the female population of reproductive age. It is a chronic disease associated with illness and impaired quality of life among women. A common method of treatment today is hormonal treatment which also has an impact in women's quality of life. Aim: To examine perceived quality of life among women with endometriosis receiving hormonal treatment. Method: A literature review where 12 original articles with quantitative method where reviewed and the results analysed with content analysis. Results: The majority of the included articles showed an improved quality of life among women with endometriosis receiving hormonal treatment. Regardless of the side effects from the hormonal treatment the quality of life was improved in the physical, psychological, social and sexual areas. Only two articles showed either impaired or unchanged quality of life. Conclusion: Endometriosis leads to impaired quality of life in women with the disease and hormonal treatment may improve the quality of life physical, psychological, social and sexual among these women regardless of the side effects that occurred.

Abstrakt: Bakgrund: Endometrios utgörs av förekomst av endometrial vävnad utanför uterus och drabbar idag ungefär var tionde kvinna. Symtom som dysmenorré, dysparenui, dysuri och dischezi är vanliga. Sjukdomen upplevs av kvinnor som väldigt smärtsam och deras liv påverkas dagligen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande hos kvinnor med endometrios. Metod: I denna litteraturstudie har tio artiklar kvalitetsgranskats med SBU:s kvalitetsgransknings mall. Artiklarna har sedan analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Sökningar efter artiklar har skett i tre databaser, PubMed, Cinahl och PsychINFO. Resultat: I resultatet presenteras tre huvudkategorier, bristfälligt bemötande, bristande kunskap samt positiva vårderfarenheter. Litteraturstudien visade på ett bristfälligt bemötande kantat av misstro, normalisering av symtom och svårigheter med att bli remitterad till specialister. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att en kunskapsbrist hos hälso- och sjukvårdspersonal finns och att detta bör åtgärdas. En bättre kunskap om endometrios skulle kunna leda till ett förbättrat bemötande till kvinnor med endometrios. / Abstract: Background: Endometriosis consists of endometrial tissue outside the uterus and affects approximately one in every ten women. Symptoms such as dysmenorrhea, dyspareunia, dysuria and dischezi are common. Endometriosis is experienced by women as a very painful disease, and their lives are affected daily from it. Aim: The purpose of this study was to describe women’s experience with health professionals and their encounters with them, while living with endometriosis. Method: In this literature study ten articles were quality controlled and a qualitative manifest content analysis was made to receive a result. Searches for articles has been done in three databases, PubMed, Cinahl and PsychINFO. Results: Three main categories were identified, lack of a favourable encounter, lack of knowledge and positive health care meetings. The literature study shows that the women was encountered with disbelief, normalization of symptoms and difficulties in getting a referral to specialists. Conclusion: The result of the literature study shows that a lack of knowledge among health professionals exists and that this should be addressed. A better knowledge of endometriosis could lead to an improved encounter between women with endometriosis and health professionals.