Denna rapport beskriver det projektarbete som ligger till grund för kursen Examenarbete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, vid Karlstads universitet. Projektet har utförts av studenten Rebecca Glomsten i dialog med Clas Ohlson under vårterminen 2020 och omfattar 22,5 hp. Handledaren för arbetet är Johan Strandberg och examinator Leo De Vin. Den accelererade ökningen av plastprodukter för engångsbruk i kombination med plastens långa nedbrytningstid samt bristande utformning för återanvändning och återvinning har bidragit till att dagens plastanvändning är ineffektivt och ohållbar. För att driva på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi har EU-parlamentet röstat fram ett nytt direktiv som förbjuder vissa typer av engångsprodukter i plast redan år 2021. Detta tvingar detaljhandelsföretaget att upphöra sin försäljning av berörda produkter och de behöver därmed hitta alternativa lösningar som uppfyller kundernas behov. Projektets syfte är att kartlägga användning och hantering av engångsprodukter, samt identifiera det egentliga kundbehovet i förhoppning om att komma fram till en alternativ framtidslösning som kan ersättas i Clas Ohlsons sortiment, tillfredsställa målgruppen och samtidigt bidra till hållbar utveckling. Genomförandet av arbetet har följt produktutvecklingsprocessen med faserna projektstart, förstudie, produktspecifikation, idégenerering, konceptgenerering, konceptval, slutgiltig konstruktion, utställning/redovisning och rapport/projektavslut.  Arbetet resulterade i ett moderniserat picknick-kit för flergångsanvändning, anpassat för 1 - 6 personer med hopfällbar picknickkorg, som enligt den omfattande teorin kan påvisas bidra till minskad miljöbelastning genom minskad plastanvändning och koldioxidavtryck. Flergångslösningen bidrar även till minskad konsumtion och avfall i och med produktens ökade livslängd och samtidigt minimeras risken för nedskräpning genom dess ökade värde. / This report covers a product development project conducted as Bachelor of Science thesis for the Innovation & design engineer program at Karlstad University. The project was carried out by the student Rebecca Glomsten in dialogue with Clas Ohlson during spring 2020. The work comprises 22,5 hp.    Due to the new EU single-use plastics directive, parts of Clas Ohlson's range disappear and need to be replaced by more sustainable solutions that also meet the customers’ needs.    The purpose of the project was to chart the use and handling of disposable products and identify the actual costumer needs to find an alternative solution that can be replaced in Clas Ohlson's range and satisfy the target group while contributing to a sustainable development.   The work has been conducted according to the product development phases; project start, research, product specification, idea generation, generating concept, concept selection, exhibition and project closure.    The work resulted in a modernized reusable picnic-kit, suitable for 1 - 6 people with foldable picnic basket. According to the theoretical foundation of the project, the solution can be shown to contribute to reduced environmental impact through reduced plastic use and carbon dioxide emissions. The reusable solution also contributes to reduced consumption and waste due to the increased life of the product and minimize the risk of littering through the increased value of the product.

Sverige är världsledande när det kommer till sjukvård och när det kommer till sopsortering men vad händer när dessa styrkor kombineras? Kan det skilja sig i uppfattningar bland vårdpersonal på ett svenskt sjukhus, samt hur ser uppfattningarna ut avdelningarna emellan. Denna studie syftar till att granska barriärer och möjliggörare för miljöarbetet på akutmottagningen och akutvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, med fokus på engångsartiklar. Uppsatsen bygger på kvalitativ intervjumetodik och intervjuerna har genomförts med fem intervjupersoner på akutmottagningen och akutvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultatet av studien visar att anledningen till att engångsartiklar används på avdelningarna är till stor del på grund av hygieniska skäl samt svårigheter med återvinning på grund av smittorisk. Respondenterna tar även upp att sterila instrument och patientsäkerhet är viktigare än miljöarbete. Studien visar även att det finns skillnader mellan avdelningarna när det kommer till motivationen för miljöarbetet. Andra barriärer som upplevdes som problematiska på de båda avdelningarna var bristande kommunikation, okunskap och administration när det kommer till att kommunicera och implementera miljöåtgärder. Ekonomi spelar en central roll inom miljöarbetet när det kommer till Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ).  Det som respondenterna såg som möjliggörare var mer utbildning, bättre kommunikation, att skapa hållbara administrativa mål, tekniska lösningar, budget för miljöarbete och ett starkt stöd på lednings- och chefsnivå. / Sweden is one of the leading countries in the world when it comes to both health care and recycling, but what happens when these two are combined? Can it differ among health professionals in a typical Swedish hospital and can it differ in-between departments? This study aims to examine the barriers and enablers for environmental work in the emergency department and the emergency care unit at Vrinnevi hospital in Norrköping, with focus on disposable health care items. We have conducted qualitative interviews with five respondents at the emergency department and emergency care at Vrinnevi hospital. The interviews were designed with the aim to make respondents share their own perceptions and experiences about environmental work from a long career in healthcare. Our results suggest that the reason why disposable items are used in the departments is largely due to hygienic factors. It is also difficult to recycle in case of infection risk. The respondents stated that sterile instruments and patient safety are more important than environmental work. The study also shows that there are differences between the departments when it comes to the motivation for environmental work. Other barriers that were perceived as problematic in both departments were lack of attitude towards recycling, administration and communication. When it came to communication and implementation of environmental actions, the attitudes between the respondents differed. Financial resources also play a central role in the lack of environmental work within “Närsjukvården I östra Östergötland” (NSÖ) (the local health care in eastern Östergötland). The enablers that the respondents saw were more education, better communication, creating sustainable administrative goals, technical solutions, higher budget for environmental work and strong support at a management level.

This study has its background in the EU directive, the ‘Single-Use Plastics Directive’. The directive was initiated due to the environmental impacts that the oceans suffer due to plastic waste. The directive presents the most common single-use products found as waste in the oceans, including wipes and cloths. In collaboration with Essity, a global hygiene and health company, this study aims to find a replacement fibre for the currently used polyester fibre in Essity’s industrial cleaning cloths. To this end, we have evaluated the applicability of an agricultural fibre in the aspects of processability and sustainability. A theoretical part including a literature study of agricultural fibres is combined with a practical experimental part to evaluate a manufactured prototype. The theoretical part includes a compilation of the relevant parameters per fibre and the experimental part consists of laboratory tests and a panel test. On this basis, it was concluded that the first agricultural fibre, hemp, did not function adequately in the process due to the variations in fibre length and coarseness. A solution to this problem may be pre-treatments of the fibres. The second fibre, flax, functioned well in the process and may then be considered applicable in the aspect of process. The applicability of an agricultural fibre is possible in industrial cleaning cloths, but the geographical location of cultivation, transport, the chemicals used and irrigation should also be taken into account in the aspects of sustainability. / Bakgrunden till denna studie är EU-direktivet, ‘Single-Use Plastics Directive’. Direktivet har sitt ursprung i de miljöproblem som våra hav lider av på grund av nedskräpningen medplastavfall. Direktivet redovisar de engångsartiklar som återfinns allra mest i haven idag, däribland rengöringsdukar. På förekommen anledningen ska därför denna studie i samarbete med Essity, ett globalt hygien- och hälsoföretag, undersöka möjligheten att ersätta den befintliga polyesterfibern i deras industriella rengöringsdukar. Studien har utvärderat möjligheten att använda en naturlig fiber med avseende på tillverkningsprocess och hållbarhet. För att möjliggöra en utvärdering av en tillverkad prototyp, så har en teoretisk del med en litteraturstudie i kombination med en praktisk experimentell del genomförts. Den teoretiska delen består av en sammanställning av relevanta parametrar för varje fiber och den experimentella delen består av laboratorietester och ett paneltest. Slutsatserna från ett förstaförsök var att hampafibrer inte fungerade i processen på grund av variationer i hampansfiberlängd och grovlek. Att göra en förbehandling skulle kunna vara lösningen. I det andraförsöket med linfibrer, visade det sig att linfibrer fungerar i processen och därför kan vara applicerbar med avseende på tillverkningsprocess. En naturlig fiber kan användas i industriella rengöringsdukar, ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att beakta den geografiska platsen för odling, transporter, användning av kemikalier och konstbevattning.

I december 2019 rapporterades de första fallen av ett virus benämnt som covid-19 i Wuhan, Kina. Viruset sprider sig snabbt och i takt med den okontrollerade spridningen blir också trycket på sjukvården allt högre. Samtidigt som vården gör allt i sin makt för att räcka till så rapporteras det om global brist på skyddsutrustning. Tillverkningen av ett kirurgiskt munskydd, från fiber till färdig produkt, består av ett omfattande system och kräver material av specifika fibrer som framställs i avancerade processer. Att skapa ett munskydd som besitter möjligheten för återanvändning hade varit ett alternativ i syfte att minska risk för att munskydd tar slut samtidigt som engångsförbrukning minimeras. Syftet med denna studie är att studera och analysera materialval, framställning, konstruktion och krav för kirurgiska munskydd. Studien syftar också till att undersöka alternativa möjligheter till att skapa ett återanvändbart munskydd. Val av metod för insamling av material har haft sin utgångspunkt i litteraturstudier av främst vetenskaplig karaktär. Då ämnet är högaktuellt har nyhetsartiklar från betrodda dagstidningar varit av värde. Intervjuer av kvalitativ läggning genomfördes i syfte att skapa en överskådlig inblick i vårdarbetet. Ett kirurgiskt munskydd fungerar som en skyddande barriär mot överföring av smittämnen mellan personal och patient och är generellt uppbyggt i tre olika lager. Det inre lagret, mittenlagret, är tillverkat genom en process kallad nonwoven meltblown medan de två yttre lagren, det övre och det undre, tillverkas genom en process kallad nonwoven spunbond. Dessa tre lager kalendreras sedan samman och bildar själva filtermediet som därefter veckas och sys i en konverteringslinje. Munskydd är en engångsvara och slängs direkt efter användning. Nawar Kadi, som är professor på Textilhögskolan i Borås, arbetar för tillfället med ett projekt som syftar till att utveckla ett delvis tvättbart munskydd som fungerar att återanvända. I dagsläget finns många aspekter att beakta och frågor att besvara innan projektet går att förverkliga i praktiken men med rätt förutsättningar, ekonomisk stöttning och framförallt beprövade metoder med bakomliggande forskning är möjligheten till att skapa ett återanvändbart munskydd inte långt borta. / In December 2019, the first cases of a virus called covid-19 were reported in Wuhan, China. The virus is spreading rapidly and in connection with the uncontrolled spread, the pressure on healthcare is also increasing. At the same time as healthcare is doing everything in its power to suffice, a global lack of protective equipment is reported. The manufacture of a surgical face mask, from fiber to finished product, consists of a comprehensive system and requires materials of specific fibers produced in advanced processes. Creating a face mask that possesses the possibility of reuse would have been an alternative with the aim of reducing the risk of face mask ending while minimizing disposable consumption. The purpose of this study is to analyze material selection, manufacture, construction and requirements for surgical face masks. The study also aims to explore alternative ways of creating a reusable face mask. The choice of method for collecting material has been based on literature studies of a primarily scientific nature. As the topic is highly current, news articles from trusted newspapers have been of value. Qualitative interviews were conducted with the aim of providing a clear insight into the healthcare work. A surgical face mask serves as a protective barrier against the transmission of infectious agents between staff and patients and is generally constructed in three different layers. The inner layer is made by a process called nonwoven meltblown, while the two outer layers, the upper and the lower, are made by a process called nonwoven spunbond. These three layers are then calendered together to form the filter media, which is then pleated and seamed in a converting line. The surgical face mask is a disposable item and is discarded immediately after use. Nawar Kadi, who is a professor at Textilhögskolan in Borås, is currently working on a project aimed at developing a partially washable face mask that thus functions to reuse. At present, there are many aspects to consider and questions to answer before the project can be realized in practice but with the right conditions, financial support and proven methods with underlying research, the possibility of creating a reusable face mask is not far away.