No description available.

No description available.

The construction industry has faced major challenges in recent years. A number of different circumstances have had a great impact on the global economy, one of the largest being Russia’s military invasion of Ukraine, but also the Covid-19 pandemic, the impending energy crisis and the increasing inflation. The effects of these events have had an impact on delayed deliveries as well as labor and materials in construction projects. In a fixed-price contract, it is usually the contractor who bears the risk for cost changes. The regulation in 6:3 AB 04 and ABT 06 exists to balance unforeseeable cost changes, in that unpredictable cost changes can lead to the fixed price being adjusted. The purpose of the regulation is to make it possible for the employer to obtain tenders that are comparable. Otherwise, the contractor’s risk calculation would partly be based on arbitrariness. The purpose of this thesis is to analyze in which situations a party can request a price adjustment in accordance with 6:3 AB 04 and ABT 06 and shed light on other possible regulations regarding cost changes by examining the corresponding Norwegian and Danish standard contracts. Furthermore, the thesis examines how the parties in commercial constructions negotiate contracts when they are not satisfied with the solution prescribed in the standard agreements, i.e. how the parties can adjust the risks with an index. This is done by applying legal dogmatic method in combination with comparative method. The thesis also contains elements from sociology of law, regarding how the industry has adapted today’s challenges in index clauses in construction agreements.  This thesis explains in greater detail the different components of 6:3 AB 04 and ABT 06 in order to clarify in which situations the regulation can be applied. The conclusion is that 6:3 consists of a number of unclear components, which require a legal assessment that determines whether the regulation can be applied. However, certain components have been able to be clarified, such as the relationship between the relevant circumstance and foreseeability, which point in time that is decisive for the foreseeability assessment and how several different cost changes can affect the materiality. An index might be useful while examining 6:3 since an index can be used as an aid in determining abnormal price changes and in the materiality assessment.  The thesis compares the Swedish regulation with the Norwegian and Danish regulations, which leads to the conclusion that there is no Nordic cooperation regarding price adjustment due to cost changes. The Norwegian standard contracts are based on an indexation regulation, otherwise there is no possibility for a party to request a price adjustment, except regarding government fees. Similar to the Norwegian regulation, the Danish standard contracts are also based on an indexation regulation, which regulates the price from one year after the tender. The Danish standard contracts also contain a provision that can provide price adjustment as a result of cost increases for materials and fuel if the increases reach certain percentages. While the Danish regulation contains more concrete components, the Swedish regulation is more flexible and includes several different types of cost changes.  Finally, an increased interest has been noted regarding index clauses in Swedish constructions. The thesis discusses the impact of the choice of index regulation. Whether the index handles current cost changes in such a way that the contractor receives full coverage for his expenses, depends to a large extent on which index is chosen and how the index clause is formulated.

No description available.

Vid entreprenader förekommer ett begrepp som kallas ÄTA (Ändringsarbete, Tilläggsarbete och Avgående arbete). Ett ÄTA-arbete uppstår när beställaren under entreprenadtidens gång föreskriver något som inte är angivet i kontraktshandlingarna. ÄTA är dessutom beställarens garanti för att dennes önskemål med investeringen blir som det är tänkt. Entreprenören är vid sådana tillfällen både berättigad och skyldig att utföra dessa ÄTA-arbeten mot ersättning. Detta står att läsa i standardavtalen AB 04 och ABT 06 som entreprenadavtalen ofta grundas på.1 När det kommer till entreprenörens rätt att erhålla betalning för arbeten som denne anser inte ingår i kontraktsarbetena kallas det för ”arbeten likställda med ÄTA-arbeten” (vidare kallat likställda arbeten). Den bestämmelsen återfinns i 2:4 i standardavtalen.  Regleringen gällande likställda arbeten verkar till synes väldigt genomtänkt och belyst av upphovsmännen i föreningen Byggandets kontraktskommité (BKK). Det har dock visat sig att den bestämmelse som skapats för att råda bot på eventuella problem när verkligheten avviker från det förmodade, inte sällan vållar meningsskiljaktigheter mellan parterna. Samtidigt som entreprenören vill ha extra betalt för arbeten som inte står med i kontraktet, så ligger det i beställarens intresse att betala så lite som möjligt utöver kontraktssumman. En fråga som väckt min nyfikenhet är hur en tvist om betalning för likställda arbeten kan bli så omfattande och handla om ett belopp om 21 miljoner kronor som i NJA 2015 s. 3.2 Informerade entreprenören inte beställaren om att de ansåg att det förelåg ett likställt arbete? Inhämtade entreprenören beställarens synpunkter, som i sin tur förklarade att de var av en annan åsikt? I händelse av det senare, varför fortsatte entreprenören att utföra likställda arbeten vid äventyr av att inte erhålla betalning? Eller har entreprenören inhämtat beställarens synpunkter utan att erhålla ett positivt svar av beställaren men valt att fortsätta ändå för att senare tvista om saken?  Hade det inte varit en mindre riskabel lösning för entreprenören att häva kontraktet i stället för att riskera att arbeta utan att erhålla betalning? Det känns i sammanhanget som att entreprenören står för en större del av riskerna när det kommer till de likställda arbetena och kostnaderna som uppstår. Under den senaste 15-årsperioden då AB 04 och ABT 06 varit gällande har BKK genom de nu gällande standardavtalen, och Högsta domstolen (HD) med sina prejudicerande domar, fastställt hur de grundläggande begreppen och rekvisiten ska tolkas när det gäller regeln om likställda arbeten i 2:4 och framförallt frågor om hur de här aktuella bestämmelserna i kapitel 2 i standardavtalen ska tolkas.  Uppsatsen handlar således om likställda arbeten och problematiken kring det begreppet.