Barnkonventionen blev lag i Sverige den första januari år 2020. Ett sätt att integrera barnkonvention i fysisk planering är säkerställa alla barns rätt till en god utomhusmiljö. Tidigare forskning visar att tillgång till naturen har flera positiva fördelar, såsom fysisk och psykisk hälsa. Barns möjlighet till detta kan variera beroende på olika bakgrundsförhållanden och ett sätt att jämna ut ojämlikheten är att arbeta med skolgårdens utformning och planering.  Utifrån ovanstående resonemang är syftet för den här kandidatuppsatsen att belysa skolgårdens nutida utformning och utvecklingsmöjligheter baserat på visioner och teorier om barns utemiljöer. För att uppfylla syftet har ett inventeringsprojekt av skolgårdar i samarbete med Karlskoga kommun genomförts våren 2021. Projektet ska utmynna i en nulägesbeskrivning och analys för stödja kommunens planering och prioritering av skolgårdar. Följande frågeställningar har formulerats för att uppfylla uppsatsens syfte: Vilka målsättningar och visioner för skolgården och barns utomhusmiljöer har Karlskoga kommun?  Hur är skolgårdarna i Karlskoga kommun rumsligt utformade i förhållande till visionen?  Studiens resultat har analyserats med hjälp av en teori som utgår från Grahns och Berggren-Bärrings (1995) åtta karaktärer hos parken som är betydelsefulla för människor. Teorin har anpassats och kompletterats med hjälp av andra studier om kvalitéer i barns utemiljöer. Karlskoga har en policy gällande för- och grundskolans skolgårdsmiljöer samt en översiktsplan från år 2011, som med hjälp av en dokumentanalys undersökts utifrån teorin. Teorin har med stöd av dokumentanalysen utvecklats till ett observationsschema för att möjliggöra för en inventering och analys av skolgårdarna i Karlskoga kommun. Resultatet har även analyserats med hjälp av kulturgeografiska och rumsliga perspektiv samt barns geografier för att få en djupare förståelse om skolgården som plats. Slutsatsen baserad på resultatsanalysen visar att de undersökta skolgårdarna till stor del lever upp till Karlskogas vision om barns utemiljöer. Den naturrika miljön är en genomgående utgångspunkt i analysen av empirin och förespråkas både av tidigare studier samt kommunens styrdokument. Den naturrika miljön har en så kallad polymorf egenskap som innebär att den kan ha olika användningsområden och egenskaper. Exempel på dessa egenskaper är återhämtning, kultur och artrikhet, lekvärde samt möjlighet för barn att forma sin egen plats. Däremot finns det en paradox när det gäller tillgänglighet och trygghet. Den naturrika miljön kan ge upphov till tillgänglighet då den har flera användningsområden, men kan också  hindra elever med fysisk funktionsnedsättning samt undanskymma konflikter. Därför är utformningen av den naturrika miljön betydande för att skapa en tillgänglig utomhusmiljö. De skolgårdar som bedömdes uppfylla flest kriterier enligt observationsschemat var de som hade god tillgång till vegetation och skogsliknande miljöer. / The UN Convention on the Rights of the Child became law in Sweden on the first of January in 2020. One way to integrate the Convention on the Rights of the Child into physical planning is to ensure that all children have the right to a good outdoor environment. Previous research shows that access to nature has several positive benefits, such as physical and mental health. Children's possibility to this can vary depending on different background conditions and a way to approach and even out the inequality is to work with the schoolyard's design and planning. Based on the above reasoning, the purpose of this bachelor thesis is to shed light on the schoolyard's current design and development opportunities based on visions and theories about children's outdoor environments. To fulfill the purpose, an inventory project of schoolyards in collaboration with Karlskoga municipality took place in the spring of 2021. The project will result in a current situation description and analysis to support the municipality's planning and prioritization of schoolyards. The following questions have been formulated to fulfill the purpose of the essay: What goals and visions for the schoolyard and children's outdoor environments does Karlskoga municipality have? How are the schoolyards in Karlskoga municipality spatially designed in relation to the vision? The results of the study have been analyzed with the help of a theory based on Grahn's and Berggren-Bärring's (1995) eight characteristics of the park that are important to humans. The theory has been adapted and supplemented with the help of other studies regarding qualities in children's outdoor environments. Karlskoga municipality has a policy regarding schoolyards environments as well as their long-term planning document regarding guidance on how water, land and built environment is going to be used, developed and preserved from 2011, which with the help of a document analysis was examined based on the thesis theory. With the support of the document analysis, the theory has been developed into an observation scheme to enable an inventory and analysis of the schoolyards in Karlskoga municipality. The results have also been analyzed with the help of spatial perspectives as well as children's geographies to gain a deeper understanding of the schoolyard as a place. The conclusion based on the results analysis shows that the surveyed schoolyards overall live up to Karlskoga's vision of children's outdoor environments. The natural environment is a consistent starting point in the analysis of the empirical data and is advocated both by previous studies and the municipality's governing documents. The natural environment has a so-called polymorphic quality, which means that it can have different uses and properties. Examples of these characteristics are recovery, culture, species richness, play value and the opportunity for children to shape their own place. However, there is a paradox when it comes to accessibility and safety. The natural environment can give rise to accessibility as it has several uses, but can also prevent students with physical disabilities and obscure conflicts. Therefore, the design of the natural environment is significant for creating an accessible outdoor environment. The schoolyards that were considered to meet the most criteria according to the observation schedule, were those that had good access to vegetation and forest-like environments.

Den här studien handlar om att lyfta och se på inkludering som fenomen i förskolans utomhusmiljö. Detta genom att se på vad pedagogerna beskriver kring hur fenomenet kommer till uttryck. Syftet är att fånga pedagogernas uppfattning kring vilka faktorer som samverkar för att inkludering ska komma till uttryck genom autoetnografisk metod.  Detta genom att se på vad de beskriver och hur de implementerar inkludering i förskolans utomhusmiljö. Resultatet visar att många faktorer tillsammans påverkar hur fenomenet inkludering framträder. I studien beskrivs faktorerna som framkommit och teman de härleder till. Studien visar att inkludering som fenomen landar i att var och en som är deltagare i den utomhusmiljö de befinner sig i, måste lära sig finnas i den unika situationen. Därigenom sker implementering av inkludering.  Finnas, handlar om att ta vara på varje barns unika upplevelse. Inkludering kan inte existera utan något som ger det en mening. Pedagogerna påverkas av förskolans utomhusmiljö och de objekt som finns tillgängligt, vilket speglas i deras synsätt. Pedagogerna belyser inkludering, utefter den diskurs de befinner sig i. Vi blir där vi är. / This study is about raising and looking at inclusion as a phenomenon in the preschool's outdoor environment. This is done by looking at what the educators describe about how the phenomenon is expressed. The purpose is to capture the educators' perception of factors that work together for inclusion to be expressed through autoethnographic methods. This by looking at what they describe and how they implant inclusion in the preschool's outdoor environment. The results show that many factors together affect how the phenomenon of inclusion emerges. The study describes the factors that have emerged and the themes they derive from. The study shows that inclusion as a phenomenon lands in that whoever is a participant in the outdoor environment they are in, must learn to exist in the unique situation. This implements inclusion. Existence is about taking advantage of each child's unique experience. Inclusion cannot exist without something that gives it meaning. The educators are affected by the preschool's outdoor environment and the objects that are available, which is reflected in their point of view. The educators shed light on inclusion, according to the discourse they are in. We become where we are.

The main aim of this task deals with analysis of the possibility of valuing building budgets in the building information model (BIM). The work is divided into two parts. The first, research part, presents the necessary definitions and concepts, such as definitions of BIM, LOD, CDE, which are needed for working with (BIM) software. The second, practical part, analyses possible ways to determine building budgets using the building information model on one building, which was modeled in the student version of Graphisoft ArchiCAD 24.

This thesis examines the changing perceptions of Vietnam’s landscape and the Vietnamese in the eyes of American troops throughout the Vietnam War. Throughout the late 1950s and early 1960s, the Vietnamese were depicted as a people misguided by the French and in need of political mobilization by the American media and government. Following heavy investment and a rigged election in 1956, South Vietnam was painted as a beacon of democracy in Southeast Asia and an example of what American aid is capable of. As an increasing American military presence was being established in South Vietnam in the early 1960s, American troops were reminded by pocket books and other forms of American propaganda that South Vietnam was a land of dignity and respect. At first, troops were shocked by the beauty of the landscape and recalled that Vietnam did not look like a war-torn country at all. Yet as the land became increasingly devastated due to defoliant and numerous bombings, the perceptions of the Vietnamese took a turn for the worst; eventually being subhuman and deceptive. Vietnam’s landscape became perceived as a land of death where youth was expendable. However, less than a decade after the United States had pulled out of Vietnam, veterans and those affected by the war begin to return in mass numbers constituting the largest population of Americans in Vietnam. This resulted in Vietnam’s landscape, which was seen as a land trap-laden wasteland, being seen a place of healing with a beautiful people that Americans helped save.

Climate change and the high proportion of private motorised transport leads to a high exposure of the urban population to environmental stressors such as particulate matter, nitrogen oxides, noise, and heat. The few fixed measuring stations for these stressors do not provide information on how they are distributed throughout the urban area and what influence the local urban structure has on hot and cold spots of pollution. In the measurement campaign “UmweltTracker” with 95 participants (cyclists, pedestrians), data on the stressors were collected via mobile sensors. The aim was to design and implement an application to analyse the heterogeneous data sets. In this paper we present a prototype of a visualisation and analysis application based on the Unity Game Engine, which allowed us to explore and analyse the collected data sets and to present them on a PC as well as in a VR environment. With the application we were able to show the influence of local urban structures as well as the impact of the time of day on the measured values. With the help of the application, outliers could be identified and the underlying causes could be investigated. The application was used in analysis sessions as well as a workshop with stakeholders.

Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd med hög risk för mortalitet och drabbar miljontals människor världen över. Att som sjuksköterska tidigt kunna identifiera tillståndet innebär större chans till adekvat behandling och mindre lidande för patienten. Sjuksköterskan ansvarar för säker vård och god omvårdnad, där kunskap och klinisk intuition utgör en viktig del i observationen av patienten. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis.MetodEn allmän litteraturöversikt valdes som metod. Relevanta artiklar hämtades ur databaserna PubMed och Cinahl Complete. Datainsamlingen gjordes på tolv originalartiklar, där majoriteten av studierna var av kvantitativ design. Samtliga artiklar genomgick kvalitetsgranskning och analyserades enligt relevant kurslitteratur. Resultat: Två huvudteman identifierades: arbetsmiljöfaktorer och kunskap hos sjuksköterskan. Två underkategorier till arbetsmiljöfaktorer framkom: kommunikation inom vårdteamet och vikten av mätverktyg och observationer. Hög arbetsbelastning, bristande kunskap och kommunikation samt otillräcklig användning av mätverktyg vid observationer, var faktorer som hindrade identifieringen av sepsis. Arbetslivserfarenhet, god kunskap och självförtroende samt adekvat användning av mätverktyg visade sig vara främjande faktorer. Slutsats: Mätverktyg, kommunikation, kunskap och arbetsmiljö var faktorer som påverkade sjuksköterskans identifiering av sepsis. Sjuksköterskan bör ges rätt förutsättningar för att tidigt kunna identifiera sepsis. En god arbetsmiljö och kommunikation i vårdteamet skulle kunna minska sjuksköterskans etiska stress, höja arbetsmoralen och leda till en mer säker vård. Kontinuerlig kompetensutveckling på arbetsplatsen kan också öka sjuksköterskans självförtroende. En god arbetsmiljö, kunskap, kommunikation och adekvat användning av mätverktyg är således av största vikt för sjuksköterskans identifiering av sepsis. / Background: Sepsis is a common condition with a high risk of mortality, affecting millions of people worldwide. As a nurse, being able to identify the condition early means a higher chance of adequate treatment and less suffering for the patient. The nurse is responsible for safe care and good nursing, where knowledge and clinical intuition are an important part of the observation of the patient. Aim: The aim was to investigate the factors that influence nurse´s identification of sepsis.MethodA general literature review was chosen as the method. Data collection was based on the PubMed and Cinahl Complete databases. Twelve original articles were selected, where most of the studies were of quantitative design. All articles underwent quality review and were analyzed according to relevant course literature. Results: Two main themes were identified: work environment factors and nurse knowledge. Two subcategories to work environment factors emerged: communication within the care team and the importance of measurement tools and observations. High workload, lack of knowledge and communication, and insufficient use of measurement tools during observations were factors that hindered the identification of sepsis. Work experience, good knowledge and confidence, and adequate use of measurement tools were found to be facilitating factors. Conclusion: Measurement tools, communication, knowledge, and work environment were factors that influenced nurses' identification of sepsis. Nurses should be given the right conditions to identify sepsis at an early stage. A good working environment and communication within the healthcare team could reduce nurses' ethical stress, increase morale and lead to safer care. Continuous professional development in the workplace could also increase nurses' confidence. A good work environment, knowledge, communication, and adequate use of measurement tools is shown to be of great importance for nurses’ identification of sepsis.

The thesis contains a strategic analysis of company Centrum zdravotní péče Jirny. The work analyzes the internal enviroment and external enviroment, the knowledge obtained on the basis of recommaendations are made for possible improvement and selection of appropriate strategies.

<p>Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den.</p><p>Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet. Det är även så att tjänstemiljön avspeglar och skapar mening till konceptet samt skapar ett värde hos konsumenten.</p><p>Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön skapar en upplevelse, mening och funktion till konsumenter genom köpcentrumets koncept.</p><p>Vår teoretiska bakgrund och kunskapsfront för denna uppsats bygger på tidigare forskning kring designattribut inom konsumtionsmiljöer samt påverkan från miljön till konsumenter. Videoobservation har genomförts för våra studier för att på ett bra sätt komplittera redan befintliga studier om konsumentbeteenden, rörelsemönster och koncept. Vi har även rett ut sambandet mellan köpcentrum med dess koncept, värde och meningsskapande för tjänstemiljön.</p><p>För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Vi observerade och intervjuade våra informanter i tre faser; före, under och efter besöket av köpcentret.</p><p>Studien av Mitt i city har gett indikationer på hur tjänstemiljön skapar värde till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter skapar individuella upplevelser och upplevelserum genom att använda tjänstemiljön på olika sätt.</p> / <p>Shopping has become one of our most common leisure services. Consumers are moving unimpededly between shops and their different environments, often in a random manner. The question is how big impact the environment brings to the consumers wellbeing and to their behaviour. We have chosen to observe consumer for that reason, to see how the environment affect to both active decisions and cognitive decisions. The function of the environment is to create the right enjoyable feelings among the consumers, to make them revisit.</p><p>Servicescape is an increasing idea in retailing. It is of big importance that consumers can feel wellness in the environment were the purchasing is about to take place. The environment also creates meaning and value to the concept of a mall.</p><p>The utilitarian purpose with this essay is to investigate how consumers are affected by the servicescape in a shopping mall. The theoretical purpose is attempting to concretize what really happens among the consumers when they visit the mall. The purpose will lead to a foundation for the shopping mall “Mitt i City” in Karlstad, about how the servicescape creates experience, meaning and a function to consumers thru the malls concept.</p><p>Our theoretical background and proficiencies for this essay is built upon earlier research based on design attributes within consumption environments, and the research about the influence that environment brings to the consumers. Video observations have been done for our studies, to provide and complement existing studies about consumer behaviour in servicescape. We have also reasoned about the shopping mall with its concept, value and meaning for the servicescape.</p><p>To put through our studies we have chosen a qualitative method and studied informants well being in the environment. We have also observed their movement. We observed and interviewed our informants in three phases, before- under and after the visit of the mall.</p><p>The study of “Mitt i City” has given indications about how the servicescape creates value to consumer thru the shopping malls concept. We have also discovered that consumer creates individual experiences and experience rooms thru using the servicescape in different ways.</p>

Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den. Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet. Det är även så att tjänstemiljön avspeglar och skapar mening till konceptet samt skapar ett värde hos konsumenten. Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön skapar en upplevelse, mening och funktion till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vår teoretiska bakgrund och kunskapsfront för denna uppsats bygger på tidigare forskning kring designattribut inom konsumtionsmiljöer samt påverkan från miljön till konsumenter. Videoobservation har genomförts för våra studier för att på ett bra sätt komplittera redan befintliga studier om konsumentbeteenden, rörelsemönster och koncept. Vi har även rett ut sambandet mellan köpcentrum med dess koncept, värde och meningsskapande för tjänstemiljön. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Vi observerade och intervjuade våra informanter i tre faser; före, under och efter besöket av köpcentret. Studien av Mitt i city har gett indikationer på hur tjänstemiljön skapar värde till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter skapar individuella upplevelser och upplevelserum genom att använda tjänstemiljön på olika sätt. / Shopping has become one of our most common leisure services. Consumers are moving unimpededly between shops and their different environments, often in a random manner. The question is how big impact the environment brings to the consumers wellbeing and to their behaviour. We have chosen to observe consumer for that reason, to see how the environment affect to both active decisions and cognitive decisions. The function of the environment is to create the right enjoyable feelings among the consumers, to make them revisit. Servicescape is an increasing idea in retailing. It is of big importance that consumers can feel wellness in the environment were the purchasing is about to take place. The environment also creates meaning and value to the concept of a mall. The utilitarian purpose with this essay is to investigate how consumers are affected by the servicescape in a shopping mall. The theoretical purpose is attempting to concretize what really happens among the consumers when they visit the mall. The purpose will lead to a foundation for the shopping mall “Mitt i City” in Karlstad, about how the servicescape creates experience, meaning and a function to consumers thru the malls concept. Our theoretical background and proficiencies for this essay is built upon earlier research based on design attributes within consumption environments, and the research about the influence that environment brings to the consumers. Video observations have been done for our studies, to provide and complement existing studies about consumer behaviour in servicescape. We have also reasoned about the shopping mall with its concept, value and meaning for the servicescape. To put through our studies we have chosen a qualitative method and studied informants well being in the environment. We have also observed their movement. We observed and interviewed our informants in three phases, before- under and after the visit of the mall. The study of “Mitt i City” has given indications about how the servicescape creates value to consumer thru the shopping malls concept. We have also discovered that consumer creates individual experiences and experience rooms thru using the servicescape in different ways.

The goal of this work is to evaluate the implementation of quality management system in the organization, identification of bottlenecks, including a proposal to remove them. The diploma thesis reports on the quality norms ISO according to their transformation into the requirements of company practical form. I analyse the ways in which the requirements of the standard ISO 9001:2008 the organization can be utilized in the activities, processes and quality requirements. The thesis deals with the various fundamental points of standards and the standard met in the organization is described.The final part is concerned with current state. I consider the pre-certified quality system and finally the possible way for improvement is suggested.