Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ”Den goda arbetsplatsen”? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät). Enkäten visade att knappt hälften av dem som svarade hade tagit del av de goda exemplen. Inga tecken visade dock på att verksamheterna börjat nyttja varandras kompetenser. En slutsats är att det är viktigt att ha probleminsikt för att motiveras till utveckling. Att påvisa de brister som finns, genom att höja kompetensen, föra en öppen dialog om förbättringsmöjligheter och förtydliga varför man bör utvecklas skulle öka motivationen till förändring. Att samtidigt lyfta fram och stötta goda exempel, och belöna dem som också lär av dem, skulle bidra till att skapa en kultur där det är naturligt att hålla fram det positiva och lära av varandra.

The purpose was to investigate design factors in nursing station work environments, to explore and compare outcomes of centralized and decentralized designs on nurses’ psychosocial health, work behaviors and indirect hospital economic implications. Six nursing units in three US hospitals participated in the study. A triangulation method was used. The approach included a literature review, hospital statistical data, observations, a survey and two focus groups. Results showed small variations in comparable hospital statistics. Observations revealed office type duties as an ongoing activity. Sound levels exceeded those recommended in all nursing stations. Nurses in the decentralized stations experienced lower sense of control. Four design themes emerged from the focus groups; nurse specific support, sense of control, professional privacy and requirements to stay separate but connected. In conclusion there was no evidence suggesting that either type of nursing station design could be regarded as better in terms of nurses’ psychosocial health and work behavior.

Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer. Resultatet visade på signifikanta samband mellan å ena sidan ansvarskänsla, tillit, påverkansmöjlighet samt kunskap, och å andra sidan miljövänligt beteende. Ansvar och kunskap var signifikanta prediktorer för miljövänligt beteende. Deltagarna var överens om vilka anledningar som möjliggör och vilka som förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Ovanstående faktorer kan till viss del förklara miljövänligt beteende. / People’s environmentally related behavior must improve. This study mirrors the views of young university students regarding climate change. Students responded to a questionnaire measuring environmental behavior, the sense of responsibility, faith in research and the ability to influence as well as knowledge of climate change issues. The participants, 97 in all, were also asked to describe reasons for or against facilitating improvements regarding climate problems. The results revealed significant relations between on one hand responsibility, trust, opportunities to influence and knowledge, and on the other hand pro-environmental behavior. Responsibility and knowledge were significant predictors of pro-environmental behavior. The participants agreed on what reasons improve and what inhibits climate problems. The factors above explain to a certain extent pro-environmental behavior.

Many instances of sick leave can be linked to diseases caused by stress. An efficient way to counter the negative effects of stress is coping. However, trying to fit coping activities into an already busy schedule can be stressful in itself. Therefore it is interesting to study passive stress-reducing methods, for instance interaction with nature. This paper studied the effect of the presence of plants in a work-like environment on the stress level of 30 participants divided equally in a control group and a test group by measuring their heart rate. A factorial analysis of variance and a multivariate analysis of variance were used to analyze the data. Despite the heart rate of the control group being on an average 5 beats per minute higher than the test group, the difference was found not to be statistically significant. An explanation for this could be the poor reliability of heart rate as a measure of stress. Keywords: coping, heart rate, indoors, nature, plants, stress, work

The aim of this study was to validate the use of a virtual environment (VE) for psychological research. A study made by Maslow and Mintz (1956) in which they found that a room’s aesthetic affects how participants estimate pictures of people was replicated using a VE. A picture of a beautiful room and a picture of an ugly room were projected on an angled screen measuring 185 cm in height and 405 cm in width as to attempt to replicate the effect found in the original study. A total of 31 participants were tested in either the beautiful or the ugly environment. A t-test revealed no significant difference between the groups on the total score given on the pictures. However, a mixed-model ANOVA revealed several significant differences and interaction effects. The results of this study suggest that VE’s could be valid for psychological research, in particular environmental psychological experiments, but that more investigations are needed in order to understand this instrument better.

This thesis studied four CEMUS courses offered in spring 2011. The purpose of this study was: 1) to measure CEMUS students‘ self-reported behavior and action as well as behavior intention towards sustainable development; 2) to analyze different factors and barriers to their behavior and action; 3) to analyze course coordinators‘ knowledge and perspectives about behavior change and action towards sustainable development; and 4) to analyze each course‘s impact on students. Finally, this thesis discusses how education can be improved to foster behavior and action towards sustainable development. This study used both qualitative and quantitative methods. According to the results, most CEMUS students were willing to recycle; to switch off electricity when it‘s not needed; and to travel by bicycle or public transportation instead of by car. On the other hand, fewer students had a willingness to pay for environmental costs and to cut down water consumption and waste. Among the opportunities for indirect action, it was political participation and working within the field of sustainable development (SD) that were most preferred. In contrast, much fewer students were willing to avoid purchasing products from companies with poor track records on CSR, to participate in voluntary work related to SD and to donate money for social or environmental causes. The two most frequently perceived constraints for behavior change among students were a lack of money and obstructive social norms. As a course outcome, four out of six coordinators expect students to take action afterwards but there is a lack of knowledge on how to encourage students to behave and act more sustainably. Based on the results, this thesis discussed what kinds of learning methods can be applied in CEMUS and ESD. It was concluded that education should focus on a specific domain and a small spatial scale, and assign project assignments in which students communicate and interact with stakeholders. Such an approach will help to approach the goals of Education for Sustainable Development (ESD). CEMUS could also implement the theory of locus of control, emotional involvement and four different kinds of knowledge in their education in order to improve the effectiveness of CEMUS courses when it comes to promoting behavior and action towards sustainable development.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.

<p>Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar.</p><p>Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål.</p><p>Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.</p>

Thesis (M.S.)--Oregon State University, 2010. / Printout. Includes bibliographical references (leaves 53-56). Also available on the World Wide Web.

Thesis (Ph. D.)--Open University. BLDSC no. D68517/86.