<p>Many instances of sick leave can be linked to diseases caused by stress. An efficient way to counter the negative effects of stress is coping. However, trying to fit coping activities into an already busy schedule can be stressful in itself. Therefore it is interesting to study passive stress-reducing methods, for instance interaction with nature. This paper studied the effect of the presence of plants in a work-like environment on the stress level of 30 participants divided equally in a control group and a test group by measuring their heart rate. A factorial analysis of variance and a multivariate analysis of variance were used to analyze the data. Despite the heart rate of the control group being on an average 5 beats per minute higher than the test group, the difference was found not to be statistically significant. An explanation for this could be the poor reliability of heart rate as a measure of stress.</p><p>Keywords: coping, heart rate, indoors, nature, plants, stress, work</p>

<p>Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande. Fjällets känslomässiga och symboliska betydelse verkar främst vara kulturellt betingat och fungerar som ett gemensamt minne i den samiska kulturen, utvecklat över generationer. Ett minne som tillskriver fjället starka personifierade egenskaper.</p>

<p>The objectives of the present study were 1) to examine the effects of noise exposure on recall and recognition of orally presented text and 2) to examine the relation between working memory capacity and the performance of recall and recognition of orally presented text in noisy conditions. A total of 32 subjects, age 20-33, with no known hearing impairment, were paid to participate in the experiment. The hearing ability of all subjects was tested using recorded sentences with and without background noise. Their working memory capacity was tested using listening span, reading span and operation span tests measuring a) correctly recalled words of all three tests, b) the response latency in the reading span test and c) the processing time of the arithmetical operations in the operation span test. Finally all subjects took recall and recognition tests on texts presented orally with and without broadband background noise (white noise). The test results showed that 1) noise had no significant main effect on recall or recognition of the spoken texts, 2) ) the capacity of the central executive component of working memory, measured as the processing time of the arithmetical operations of the operation span test, correlated significantly with recall and recognition of the orally presented text in the noise condition, but not in the control condition, 3) noise exposure had a negative effect on the recognition performance of subjects with lower capacity of the central executive component of working memory.</p>

<p>Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ”Den goda arbetsplatsen”? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät). Enkäten visade att knappt hälften av dem som svarade hade tagit del av de goda exemplen. Inga tecken visade dock på att verksamheterna börjat nyttja varandras kompetenser.</p><p>En slutsats är att det är viktigt att ha probleminsikt för att motiveras till utveckling. Att påvisa de brister som finns, genom att höja kompetensen, föra en öppen dialog om förbättringsmöjligheter och förtydliga varför man bör utvecklas skulle öka motivationen till förändring. Att samtidigt lyfta fram och stötta goda exempel, och belöna dem som också lär av dem, skulle bidra till att skapa en kultur där det är naturligt att hålla fram det positiva och lära av varandra.</p>

<p>The purpose was to investigate design factors in nursing station work environments, to explore and compare outcomes of centralized and decentralized designs on nurses’ psychosocial health, work behaviors and indirect hospital economic implications. Six nursing units in three US hospitals participated in the study. A triangulation method was used. The approach included a literature review, hospital statistical data, observations, a survey and two focus groups. Results showed small variations in comparable hospital statistics. Observations revealed office type duties as an ongoing activity. Sound levels exceeded those recommended in all nursing stations. Nurses in the decentralized stations experienced lower sense of control. Four design themes emerged from the focus groups; nurse specific support, sense of control, professional privacy and requirements to stay separate but connected. In conclusion there was no evidence suggesting that either type of nursing station design could be regarded as better in terms of nurses’ psychosocial health and work behavior.</p>

<p><em>Människors miljörelaterade beteenden behöver förbättras. I studien undersöktes unga vuxna universitetsstuderandes syn på klimatproblematiken. En enkät delades ut som mätte miljövänligt beteende, ansvarskänsla, tillit till forskning, upplevelse av att kunna påverka och kunskap när det gäller klimatproblematiken. Deltagarna fick också beskriva anledningar som möjliggör eller förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Deltog gjorde 97 personer. Resultatet visade på signifikanta samband mellan å ena sidan ansvarskänsla, tillit, påverkansmöjlighet samt kunskap, och å andra sidan miljövänligt beteende. Ansvar och kunskap var signifikanta prediktorer för miljövänligt beteende. Deltagarna var överens om vilka anledningar som möjliggör och vilka som förhindrar en förbättring av klimatproblematiken. Ovanstående faktorer kan till viss del förklara miljövänligt beteende. </em></p> / <p>People’s environmentally related behavior must improve. This study mirrors the views of young university students regarding climate change. Students responded to a questionnaire measuring environmental behavior, the sense of responsibility, faith in research and the ability to influence as well as knowledge of climate change issues. The participants, 97 in all, were also asked to describe reasons for or against facilitating improvements regarding climate problems. The results revealed significant relations between on one hand responsibility, trust, opportunities to influence and knowledge, and on the other hand pro-environmental behavior. Responsibility and knowledge were significant predictors of pro-environmental behavior. The participants agreed on what reasons improve and what inhibits climate problems. The factors above explain to a certain extent pro-environmental behavior.</p>

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Studiens syfte har varit att undersöka rektorers förutsättningar för och syn på arbetsmiljöarbete i skolan med särskilt fokus på lärares arbetsmiljö. Syftet har lett fram till följande preciserade frågeställningar: Vad anser rektorerna underlättar, respektive hindrar dem i sitt arbetsmiljöarbete? Vilken syn har rektorer på sitt arbetsmiljöarbete? I vilken utsträckning anser rektorerna att de uppfyller arbetsmiljölagens olika paragrafer? Hur korrelerar rektorers upplevelse av krav, kontroll och stöd med ovanstående frågeställningar? Vilka samband finns mellan ovanstående frågeställningar? METOD: Metoden som användes var en webbaserad enkät. Studiegruppen bestod av 416 rektorer (ca 10 % av Sveriges rektorer) och 170 av dessa besvarade enkäten (40,9 %). Databearbetningen utfördes med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Microsoft Excel. Resultaten analyserades utifrån krav-kontroll-stödmodellen. RESULTAT: De faktorer som flest rektorer ansåg underlättade deras arbetsmiljöarbete var Egen motivation, Lärarnas motivation och Mitt förhållande till lärarna. De faktorer som flest rektorer ansåg hindrade dem var Tiden jag kan avsätta och Skolans ekonomi. Tiden och ekonomin var även de faktorer där svarsfördelningen skiljde sig mest mellan grupperna av rektorer som ansåg sig ha mer respektive mindre grad av krav, kontroll och stöd. Fördelningen av rektorer som upplevde sig uppfylla arbetsmiljölagen i högre respektive lägre grad bildade två lika stora grupper. Rektorernas uppfyllelse av arbetsmiljölagen korrelerade med upplevda rimliga krav från lärare och chefer. Rektorernas egen arbetsmiljösituation korrelerade med om de uppfattade att de har kontroll över/kan påverka sin arbetssituation. Rektorernas syn på sitt arbetsmiljöarbete korrelerade med deras uppfattning om rimliga krav från lärarna. SLUTSATS: Det skiljer mycket åt mellan rektorerna när det gäller förutsättningarna för och i vilken grad rektorerna upplever att de kan utföra arbetsmiljöarbete i skolan. Tiden och skolans ekonomi är de faktorer som korrelerar starkast med hur rektorers arbetsmiljöarbete upplevs och fungerar. Upplevelsen av krav och kontroll visar sig vara viktigare som förutsättningar än stödet för rektorernas arbetsmiljöarbete i skolan. Hela 83 procent av rektorerna upplever att deras egen arbetsmiljö är mindre tillfredsställande. / AIM: The aim of the study has been to investigate principals’ conditions for and attitude to the work environment in school with particular focus on teachers’ work environment. The more precise research questions were: What do the principals think facilitates, respectively hinders them in their work with the work environment? What attitudes do the principals have towards their work with the work environment? To what extent do the principals consider that they meet work environment law? How do the principals’ experience of demand, control and social support correlate with the above mentioned research questions and what relations can be seen? METHOD: The method used was a web-based questionnaire. The study group comprised of 416 principals (approximately 10% of all principals in Sweden) and 170 of these responded to the questionnaire (40,9%). The computer processing was carried out with the aid of the statistics programs of SPSS and Microsoft Excel. The results were analyzed on the basis of the demand-control-social support model. RESULTS: The factors that most of the principals considered to be facilitating was Own motivation, The teachers' motivation and My relationship with the teachers. The factors that were considered to hinder most of them were Time I can allocate and The school's economy. Time and economy were those factors where the reply distribution deviated most when comparing principals who considered themselves to have demand, control and social support to a high respectively to a low degree. The categorizing of principals that experienced themselves to meet the laws of work environment to a high respectively to a low degree formed two equally big groups. The principals' fulfillment of work environment law correlates with reasonable demands from teachers and managers. The principals' own work environment situation correlates with control/can influence. The principals' conceptions of their work with the work environment correlate with reasonable demands from the teachers. CONCLUSIONS: The conditions of and in which degree the principals experience that they can carry out their work in line with the work environment law varies considerably between the principals. Time and school economy are those factors that correlate strongest with how the principals work with the work environment and how this is experienced and function. The experience of demand and control is shown to be a more important condition than social support. 83 percent of the principals felt that their own work environment is less satisfactory.

Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses även påverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som är mest villiga till att byta ort för ett lämpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppväxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan både uppväxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre städer. Inget signifikant samband erhölls mellan de olika personlighetsdragen i relation till flyttbenägenhet. Det personlighetsdrag som starkast påverkar individens flyttbenägenhet var öppenhet. Män rapporterades vara mer flyttbenägna än kvinnor, och generellt tenderar de att vara uppvuxna i glesbygd.

Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar. Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål. Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.

The objectives of the present study were 1) to examine the effects of noise exposure on recall and recognition of orally presented text and 2) to examine the relation between working memory capacity and the performance of recall and recognition of orally presented text in noisy conditions. A total of 32 subjects, age 20-33, with no known hearing impairment, were paid to participate in the experiment. The hearing ability of all subjects was tested using recorded sentences with and without background noise. Their working memory capacity was tested using listening span, reading span and operation span tests measuring a) correctly recalled words of all three tests, b) the response latency in the reading span test and c) the processing time of the arithmetical operations in the operation span test. Finally all subjects took recall and recognition tests on texts presented orally with and without broadband background noise (white noise). The test results showed that 1) noise had no significant main effect on recall or recognition of the spoken texts, 2) ) the capacity of the central executive component of working memory, measured as the processing time of the arithmetical operations of the operation span test, correlated significantly with recall and recognition of the orally presented text in the noise condition, but not in the control condition, 3) noise exposure had a negative effect on the recognition performance of subjects with lower capacity of the central executive component of working memory.