No description available.

Syftet med arbetet var att undersöka hur yrkesrollen uppfattas när det gäller dess förutsättningar liksom även hur stor möjlighet det finns till självbestämmande som fritidspedagog. Undersökningen gjordes i två kommuner, Malmö och Eslöv, där fyra fritidspedagoger fick svara på hur det ser ut idag men också för tio år sedan. Resultatet visade på en brist när det gäller planeringstid för både fritidsverksamhet och skola. De intervjuade uttryckte frustration att planeringstiden inte räcker till. Bristen på tid för reflektion och planering innebär en risk att yrkesrollen inte förbättras.En slutsats i undersökningen är att fritidspedagoger agerar fler yrkesroller nu mot förr och att definitionen på fritidspedagog tycks mer komplicerad. Det uttrycktes att fritidspedagoger agerar mer kuratorer för barnen än pedagoger. Läroplanen har fått tydligare mål vilket lett till ändrad syn på aktiviteter och som fritidspedagog funderar man nu mer på vilka kunskapsmål en aktivitet uppfyller innan den planeras.

Abstrakt Bakgrund: En ökande trend av blodburen smitta kan ses i Sverige. Hälso- och sjukvårdspersonal löper en ökad risk att drabbas genom sitt arbete, framförallt operationssjuksköterskor på grund av deras ständiga exponering för blod och kroppsvätskor samt hantering av vassa instrument. Den största risken för hälso- och sjukvårdspersonal att smittas är genom stick- och skärskador av instrument som är kontaminerade med smittat blod eller genom blodstänk på slemhinna eller sår. Varje år inträffar 2 miljoner stick- och skärskador inom vården i världen där personalen på operation drabbas oftast. I Sverige uppger 80 % av hälso- och sjukvårdspersonal att de vid minst ett tillfälle blivit utsatta för detta i sin yrkesutövning. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarna operationssköterskors upplevelser av och förhållningssätt till att assistera vid operationer av patienter med blodsmitta. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett vid centraloperation på ett sjukhus i Mellansverige där 13 operationssjuksköterskor intervjuats. Materialet har bearbetats genom en latent innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Majoriteten av operationssjuksköterskorna i studien upplevde inte någon uttalad rädsla vid att assistera vid operationer med blodsmitta, dock kunde en viss oro tydas hos några av informanterna. Tankarna går mer mot det praktiska vid blodsmitta, vilken skyddsutrustning som ska användas samt handhavandet vid instrumentering. Operationssjuksköterskorna poängterade vikten av att se alla patienter som potentiell blodsmitta, ett synsätt som medför att de inte behöver vara rädda vid en känd blodsmitta. Paralleller kunde dessutom dras mellan kunskap samt erfarenhet och förhållningssätt. Diskussion/slutsats: Hög utbildning, kunskap och erfarenhet medför en minskad rädsla för att vårda patienter med blodsmitta vilket även styrks av tidigare forskning. Nyckelord: blodburen smitta, erfaren, omvårdnad, operationssjuksköterska / Abstract Background: An increased trend of blood-borne pathogen is recognized in Sweden. Health and medical personnel is experiencing an increased risk of being exposed in their work, in particular surgical nurses due to their exposure to blood and body fluids and usage of sharp instruments. The biggest risk of becoming infected is through puncture and cuts from instruments that have been contaminated with infected blood or through blood-splatter on the mucosa membrane or wounds. Two million punctures and cuts occurs every year world-wide where the personnel at surgery is the most affected. 80% of health and medical personnel in Sweden states that they have been exposed to this in their profession. Purpose: The purpose of the study was to illuminate experienced surgical nurses experiences and approaches when they assist surgery with patients that are infected with blood disease. Method: A qualitative research method has been used where data has been collected through semi-structured interviews. The interviews took place at the surgery center at a hospital in the central region of Sweden where 13 surgery nurses was interviewed. The material is processed by a latent content analysis with an inductive approach.Result: The majority of surgery nurses in the study did not experience any pronounced fear of assisting in surgery with blood-disease. However a certain amount of concern could be understood in some of the informants. The thoughts are more directed to the practical aspects of blood-infection, which protective equipment that should be used and the handling of instruments. The surgery nurses stated the importance to see all patients as a potential blood-disease, an approach that gives extra security when handling persons with known blood-infection. Parallels could also be drawn between knowledge, experience and approach. Discusion/conclusion: High education, knowledge and experience leads to a reduced fear of caring for patients with blood-bourne pathogen which are corroborated by previous research. Keywords: blood-bourne pathogen, experienced, nursing, operationnurse

Bakgrund: Varje år används cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) i Sverige. PVK används då patienter behöver tillförsel av näring, vätska, blod eller läkemedel direkt i blodbanan. Vårdhandboken tillhandahåller riktlinjer om hur inläggning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK:er ska gå till eftersom en PVK kan orsaka komplikationer som tromboflebit och sepsis. Det finns flera faktorer som kan påverka om sjuksköterskan lyckas med inläggningen av PVK eller inte. Syfte: Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar. Metod: Kvantitativ enkätstudie genomfördes på sex vårdavdelningar i Södra Sverige för att kartlägga sjuksköterskors färdigheter vid inläggning av PVK. Data analyserades i datorprogrammet SPSS med hjälp av Chi-Två test. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de sätter 1-2 PVK:er per arbetspass. Förberedelser som sjuksköterskor använde sig av skiljer sig mellan sjuksköterskor beroende på antal yrkesverksamma år. Tiden som avsätts för inläggning av PVK angavs av sjuksköterskorna till 5-10 min. Sjuksköterskorna upplevde bl.a. att faktorer som sköra kärl, kortisonbehandling, övervikt och tidsbrist kunde påverkar om de lyckas med inläggningen eller inte. Slutsats: Resultatet visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer vårdhandbokens riktlinjer. Om fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna besparas lidande och komplikationer skulle eventuellt kunna förebyggas.

Bakgrund: I Sverige finns det ca 100 000 människor som lever med diagnosen demens och drygt 55 miljoner människor i världen. Förutom ett lidande för patienten och dennes anhöriga utgör det en betydande hälsoutmaning att vårda dem. I omvårdnaden av patienter med demenssjukdom står sjuksköterskor inför en rad utmaningar och behov som kräver specialiserad kunskap och förståelse för sjukdomens komplexitet. Sjuksköterskors kunskap och erfarenhet, är avgörande för att god vård ska kunna uppnås. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom på äldreboenden. Metod: En litteraturstudie har utförts med metoden att integrera sammanställning av kvalitativ forskning. Fjorton vetenskapliga artiklar användes för att analysera tidigare forskning inom ämnet. Analysmetoden är uppdelad i fem steg och syftar till att fördjupa förståelsen inom det aktuella forskningsområdet på ett djupgående sätt. Resultat: Tre teman identifierades: Att se personen bakom sjukdomen, svårigheter med att vårda patienter med demenssjukdom och samverkan i team. Sjuksköterskor betonar vikten av personcentrerad vård, upplever utmaningar med kommunikation och beteendemässiga symtom samt understryker betydelsen av teamarbete. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter understryker vikten av utbildning, stöd och multidisciplinärt samarbete för att förbättra demensvården. Framtida forskning bör fokusera på att utforska effektiva vårdstrategier som tar hänsyn till både patienternas och vårdgivarnas behov. / Background: Dementia represents a significant global health challenge, affecting over 55 million individuals worldwide. The experiences of nurses in caring for these patients, especially in nursing homes, are crucial for understanding and improving the quality of care. This study focuses on the challenges and strategies nurses employ in the care of dementia patients. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for patients with dementia in nursing homes. Method: A literature review has been conducted using the method of integrating compilation of qualitative research. Fourteen scientific articles were used to analyze previous research in the field. The analysis method is divided into five steps and aims to deepen understanding within the current research area in a comprehensive manner. Findings: Three themes were identified: Seeing the person behind the illness, Challenges in caring for patients with dementia, and Collaboration in teams. Nurses emphasize the importance of person-centered care, experience challenges with communication and behavioral symptoms, and underscore the significance of teamwork. Conclusion: Nurses' experiences highlight the need for adequate training, support structures, and team collaboration to improve care for dementia patients. Future research should focus on developing and evaluating effective care strategies that consider the needs of both patients and caregivers.

Bakgrund: Belastningen på Sveriges akutmottagningar har ökat och antalet sjuksköterskor har minskat. Personalomsättningen är större och fler sjuksköterskor med mindre erfarenhet av yrket anställs. På akutmottagningen möter sjuksköterskan ett brett patientklientel som drabbats av många olika sjukdomar och skador som kan vara livshotande. Bristande erfarenhet kan vara en patientsäkerhetsrisk. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vara ny på akutmottagningen, samt undersöka om bristen på erfarenhet kan påverka patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design valdes utifrån studiens syfte. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tio sjuksköterskor som arbetat i max ett år på en akutmottagning i Region Jönköpings län. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på en latent nivå. Resultat: Kategorierna som bildar studiens resultat är vikten av en god introduktion, osäkerhet kring den egna kompetensen, patienten kan påverkas, erfaren personal gav trygghet samt fördelar med att vara ny. Det framkom att stöd var en nyckelfaktor för ett lyckat arbete. Sjuksköterskan ansåg sig inte redo efter introduktionen att arbeta helt självständigt och det efterfrågades mer praktisk träning. Sjuksköterskan hade skapat strategier för att hantera osäkerheten. Bristen på erfarenhet skulle kunna påverka patienten. Slutsats: Det som anses som en mycket viktig faktor för ett väl fungerande arbete är att de mindre erfarna sjuksköterskorna har erfarna kollegor som kan stötta och hjälpa vid behov. Den regiongemensamma introduktionen för sjuksköterskor skulle kunna utvecklas för att även inrikta sig mer specifikt mot akutsjukvård. För att kunna ge det stöd som de mindre erfarna är i behov av krävs en säkrad kompetens hos kollegorna på akutmottagningen. / Background: The burden on Sweden's emergency departments has increased and the number of nurses has decreased. Staff turnover is greater and more nurses with less experience in the profession are employed. At the emergency room, the nurse meets a wide patient clientele who can be affected by many diseases and injuries which can be life threatening. Lack of experience may be a patient safety risk. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse's experiences of being new to emergency care and to examine whether the lack of experience can affect the patient. Method: A qualitative interview study with descriptive design was chosen based on the purpose of the study. Semistructured interviews were conducted with ten nurses who have worked for a maximum of one year at an emergency department in the county of Jönköping. A qualitative content analysis was conducted on a latent level. Results: The categories which form the result of the study are the importance of a good introduction, uncertainty about their own skills, the patient may be affected, experienced staff gave safety and benefits of being new. It emerged that support was a key factor for a successful work. The nurse was not always ready after the introduction to work independently and demanded more practical training. The nurses had created strategies to deal with uncertainty. The lack of experience can affect patient safety. Conclusion: What is considered as a very important factor for well-functioning work is that less experienced nurses have experienced colleagues who can support and assist when needed. The regional community introduction for nurses could be developed to focus more specifically on emergency care. In order to provide the support that the less experienced are in need of, a secured competence is required from the colleagues at the emergency department.