<p>Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvalitet en tid efter överviktsoperation. Litteraturstudien är baserad på 14 artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har granskats, kvalitetsbedömts och omfattar både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet har kategoriserats i fyra kategorier som belyser livskvalitet efter överviktsoperation; Fysiskt och psykiskt välbefinnande, vikt, mat och komplikationer, arbete och sexualitet samt hälsorelaterad livskvalitet. Man kan se att 80-90 procent av dem som genomgått en överviktsoperation fick en upplevd ökad livskvalitet och ett ökat välbefinnande trots att vissa drabbas av komplikationer som följd av operationen. Efter att resultatet sammanställts för den här studien kan det konstateras att livskvaliteten förbättras av att vara överviktsopererad i samtliga studier.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt. Kuratorns egen människosyn och engagemang beskrivs vidare vara faktorer som påverkar samtalsrelationen. För stöd i svåra samtalsrelationer framhålls den egna kollegan eller handledningen som viktigast. Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Moira von Wright och Johan Asplund. Analysen berör aspekterna: Samtalsrelationens grunder, samtalsrelationen med utgångspunkt från kuratorn, eftersträvade processer inom samtalsrelationen samt påverkan utifrån kuratorn på samtalsrelationen.</p>

<p> </p><p><strong>Bakgrund:</strong> I dagens Europa finns aktörer med delade åsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta på grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras från samhället och integrationen försvåras.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbärande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är även intressant hur föreställningar och upplevelser om slöjan hänger samman med processer som rör identitet och kultur. En människas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, därför är det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är baserad på en kvalitativ metod. I de kvalitativa intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med tre övergripande teman. Insamling av materialet har skett via livsvärldsintervjuer med tio respondenter och under samtalets gång har följdfrågor ställts som varit relevanta i det unika mötet.</p><p><strong>Teori:</strong> Studiens teorietiska utgångspunkter är identitet, kultur, kulturmöten och stigmatiseringen. Dessa har varit till hjälp i analyseringen av materialet samt i besvarandet av syftet och frågeställningarna.</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar om hijab och dess betydelse i samhället. Kvinnorna i studien har en stark självbild liksom identitet och kultur som bidrar till att de känner självsäkerhet gällande valet av att bära slöja. Delar av samhället har dock en annan uppfattning om slöjan och vidtar i många fall diskriminerade åtgärder för att visa deras inställning.</p> / <p><strong>Background</strong>: Today in Europe there are actors with shared views about the hijab and its importance. The debate is about possibility of banning the veil in public places. Hijab is particularly considered a symbol of female oppression. A ban could lead to the point that Muslim women would isolate themselves from society and integration gets more difficult.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this essay is that through qualitative interviews analyze experiences of the veil in a group of Muslim women. It is also interesting how perception and experience of the veil is linked to processes related to identity and culture. A person’s identity and cultural affiliation may collide with its surroundings. We are therefore also interested if the Muslim women see themselves as stigmatized.</p><p><strong>Method:</strong> The study is based on a qualitative method. Qualitative interviews which is a half structured interview, has been used in this essay. An interview guide with three overarching themes has also been used. The collection of material has been through life-world interviews with ten respondents, and during the interviews, the following points were raised which were relevant in the unique meeting.</p><p><strong>Theory:</strong> The theoretical starting point is identity, culture, cultural encounters and stigmatization. These have been helpful in the analyze and to answer the question of our purpose.</p><p><strong>Results:</strong> The results showed that there were different views on the hijab and its importance in society. The women in the study have a strong self-image, identity and culture that contribute to the self-assured security when it comes to the choice of wearing a veil. Parts of society have a different view of the veil and take different discriminating actions.</p>

No description available.

<p> </p><p><strong><em>Bakgrund: </em></strong>Forskning, tillgång till läkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att människor lever längre än tidigare. Möjligheten för människor att röra sig mellan länder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. <strong><em>Syfte</em></strong><em>:</em> att utifrån vetenskapliga artiklar belysa vårdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. <strong><em>Metod</em></strong><em>:</em> Systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och två kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN. Ingen geografisk avgränsning är gjord. Artiklarna analyserades utifrån Willman och Stoltzs granskningsmall.</p><p>Resultatet diskuteras i relation till den valda teoretiska referensramen, Barbro Gustafsons Bekräftande omvårdnad – SAUK-modellen för vård och omsorg. <strong><em>Resultat</em></strong><em>:</em> Resultatet presenteras utifrån sju teman: kommunikation/information, anhöriga, kroppsspråk, könsroller, attityd, religion- tro och kultur och etnocentrism/generalisering. Under varje tema beskrivs vårdpersonalens erfarenheter av möten med invandrare. Erfarenheter som vårdpersonalen beskriver är svårigheter i kommunikation, relationen till anhöriga, svårigheter att tyda kroppsspråk, skilda uppfattningar av könsroller, allmänna attityder, religion-tro och kultur, etnocentrism och generalisering <strong><em>Slutsats</em></strong><em>: </em>Kunskapsnivån hos vårdpersonalen är inte tillräcklig för att kunna tillmötesgå invandrare. Nya krav på utbildning och organisation förordas. Vidare forskning behövs för att bredda och fördjupa kunskapen hos vårdpersonalen för att dem ska få en vidare förståelse för kulturella och etnisk skillnader. Ökad kunskap och förståelse är ett viktigt element i omvårdnaden så att förbättring ska kunna ske.</p>

<p>Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med granskning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Postoperativ smärta bör bedömas regelbundet. Patienterna upplevde att deras smärta underskattades av sjuksköterskorna. Delaktighet och preoperativ information minskade patienternas upplevelse av postoperativ smärta. Miljön upplevdes som viktig vid postoperativ smärta. Slutsats: Postoperativ smärta är en individuell upplevelse. God smärtlindring och omvårdnad kan leda till färre komplikationer. Fortsatta forskningar och kontinuerliga uppföljningar, av patienternas upplevelse av postoperativ smärta, behövs för att upprätthålla omvårdnadskvaliteten.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Meticillin resistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem i Sverige, bakterien som tidigare spreds i sjukhusmiljö sprids numera även ute i samhället. <strong>Syfte</strong>: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att leva och vårdas med MRSA. <strong>Metod</strong>: Arbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie. <strong>Resultat</strong>: Bärarna upplevde kontakten med vården olika, vissa var nöjda med informationen de fick medan andra var missnöjda. Isoleringsvården som tillämpades, upplevdes av bärarna både som positivt samt negativt. I vardagslivet såg bärarna begränsningar, de isolerade sig socialt för att skydda andra, vissa bärare fortsatte leva sina liv som de gjort förut. En del av bärarna berättade att det kändes som att vara pestsmittad. <strong>Diskussion</strong>: Kunskapen och informationen från vårdpersonalen bör förbättras för att kunna tillgodose bärarnas behov både angående bakterien samt sociala åtgärder då de smittats. De bör även arbeta så att de hygieniska föreskrifterna efterföljs, för att undvika att agera smittspridare och orsaka onödigt lidande hos bärarna. Isoleringsförhållandena bör förändras till en mer skälig tid för bärarna, då det är vanligt förekommande att de under denna tid utvecklar en depression.</p>

<p>Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vård, följaktligen också i vården av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i världen uppskattas år 2007 till ca 40 miljoner människor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS i västvärlden. Metoden för studien är en litteraturstudie som följer Polit och Becks åtta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning. 12 vetenskapliga artiklar, tre kvalitativa och nio kvantitativa, publicerade mellan år 2000 och 2005 ligger till grund för resultatet. Huvudresultaten som framkom var att majoriteten av sjuksköterskorna har en positiv inställning till HIV- och AIDS-patienter. Negativa inställningar mot att vårda dessa patienter existerar dock. Sjuksköterskor känner rädsla mot HIV/AIDS som ofta grundar sig i risken för att själva bli smittade. Rädsla och negativa inställningar kan påverka omvårdnaden och skapa en ovilja att vårda patientgruppen. Detta strider mot International Council of Nurses (ICN: s) etiska kod för sjuksköterskor som menar att sjuksköterskor ska bedriva omvårdnad till alla som är i behov av vård samt att respektera alla människors lika värde. Fortsatt forskning med ett patientperspektiv och fokus på HIV- och AIDS-patienters uppfattning av sjuksköterskors inställning skulle kunna bidra till utvecklingen av omvårdnaden av dessa patienter.</p>

<p>I och med den stora generationsväxlingen som den svenska arbetsmarknaden står inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgående 40 – talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vår undersökning på Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anställdas syn på kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nästa generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgångspunkt har vi använt oss av fem stycken teoriområden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi använde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med både yngre och äldre representanter ur arbetsstyrkan samt på både tjänstemän och kollektivanställda. Materialet från intervjuerna ligger till grund för de resultat vi har fått i undersökningen. Vi fann att synen på kompetens skiljer sig mellan generationerna på grund av deras förutsättningar och livssituation. Dock är generationerna väldigt eniga om att det är erfarenheter som borde föras över innan den äldre generationen går i pension. Skillnaderna mellan generationerna är många och vi fann mycket intressant som vi inte hade förväntat oss.</p> / <p>With the major generational change that the Swedish labor market is facing, we wanted to look into the skills transfer between the outgoing older employees and the new workers who will take their place. We conducted our study at Uddeholms AB, Hagfors, and the study concerned the employees' views on skills, what they thought was important to pass on to the next generation and the differences that existed between the generations. As a starting point we have used five theories which all relate to competence but have different approaches. We used a qualitative method and conducted seven interviews with both younger and older representatives from the workforce, and both officials and public employees. The material from the interviews form the basis of the results we have obtained in the study. We found that the perception of competence differs between generations because of their conditions and life situation. However, generations really agree that experience is the most important thing to be passed on before the older generation retires. The differences between generations are many and we found many interesting aspects that we had not expected.</p> / KOM INN

I och med den stora generationsväxlingen som den svenska arbetsmarknaden står inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgående 40 – talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vår undersökning på Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anställdas syn på kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nästa generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgångspunkt har vi använt oss av fem stycken teoriområden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi använde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med både yngre och äldre representanter ur arbetsstyrkan samt på både tjänstemän och kollektivanställda. Materialet från intervjuerna ligger till grund för de resultat vi har fått i undersökningen. Vi fann att synen på kompetens skiljer sig mellan generationerna på grund av deras förutsättningar och livssituation. Dock är generationerna väldigt eniga om att det är erfarenheter som borde föras över innan den äldre generationen går i pension. Skillnaderna mellan generationerna är många och vi fann mycket intressant som vi inte hade förväntat oss. / With the major generational change that the Swedish labor market is facing, we wanted to look into the skills transfer between the outgoing older employees and the new workers who will take their place. We conducted our study at Uddeholms AB, Hagfors, and the study concerned the employees' views on skills, what they thought was important to pass on to the next generation and the differences that existed between the generations. As a starting point we have used five theories which all relate to competence but have different approaches. We used a qualitative method and conducted seven interviews with both younger and older representatives from the workforce, and both officials and public employees. The material from the interviews form the basis of the results we have obtained in the study. We found that the perception of competence differs between generations because of their conditions and life situation. However, generations really agree that experience is the most important thing to be passed on before the older generation retires. The differences between generations are many and we found many interesting aspects that we had not expected. / KOM INN