SAMMANFATTNING Bakgrund På en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled. Ett dödsfall av barn innebär en onaturlig omständighet vilken har djup inverkan och känslomässig laddning hos såväl närstående som hälso- och sjukvårdspersonal. Hantering av situationer med plötslig död av barn utgår från sjuksköterskors tidigare erfarenheter inom akutsjukvård och sjuksköterskeyrket. Erfarenheterna skapar copingstrategier att vidare utnyttjas i det vardagliga arbetet. Avsaknad av kunskap och riktlinjer i hantering av dödsfall kan leda till okunskap och missnöje bland sjuksköterskor. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid plötsligt dödsfall av barn på en akutmottagning. Metod Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju intervjuer utfördes med sjuksköterskor på två barnakutmottagningar. Innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat Plötsligt dödsfall av barn på akutmottagning påverkar sjuksköterskor personligt i större utsträckning än om dödsfallen var förväntade. Att för första gången erfara ett oväntat dödsfall rörande barn upplevs vidare ansträngande när avsaknad av erfarenhet föreligger. De upplevda dödsfallen skapar erfarenheter vilka underlättar erhållandet av copingstrategier och bemästrandet av situationen. Sjuksköterskor går in i sin yrkesroll och tillåter sig släppa fram känslor när den väl akuta situationen lägger sig. Arbetskollegorna i teamet upplevs utgöra ett betydande stöd för sjuksköterskor i deras hantering av händelserna. Likaså utgör tydliga riktlinjer i det praktiska arbetet ett stöd som underlättar känslomässiga reaktioner. Slutsats Copingstrategier ligger undermedvetet hos sjuksköterskor och prövas under ansträngande händelser vilka berör plötsliga dödsfall. Erfarenheter ansågs berikande för sjuksköterskorna och bars vidare med i arbetet.

No description available.

Bakgrund: Enligt den nuvarande läroplanen och skollagen ska undervisningen i skolan utgå från elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, samt ge en livslång lust att lära. I kursplanen för svenska står att elevernas intresse för att läsa ska stimuleras och att de i årskurs 3 ska ha utvecklat en grundläggande läsförståelse. Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en inblick i verksamma lärares arbete med och kring litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Metod: Metoden för arbetet har en kvalitativ ansats och använder kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Som analysmetod av det insamlade datamaterialet användes fenomenografi. Resultat: Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte alltid arbetar med att involvera litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Det beror dels på svårigheter att finna material som passar varje enskild elev och dels på att de inte satt sig in varje enskild elevs intressen och erfarenheter. Men resultatet visar också på lärare som anser det vara viktigt att vara insatt i elevernas intressen och erfarenheter och som brukar försöka involvera dessa så mycket som möjligt. Slutsats: En undervisning som handlar om sådant som eleverna finner intressant och motiverande gör att eleverna får en större möjlighet att få en egen lust och vilja att fortsätta utvecklingen av läsförmågan och läsförståelsen.

Bakgrund; Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan förebyggas och behandlas med bland annat en förändrad livsstil. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att komplikationer kan fördröjas eller förhindras. För att minska risken för komplikationer måste livsstilsförändringar beträffande kost och motion genomföras. De preventiva omvårdnadsinsatser ska vara individuellt anpassade utifrån patientens förutsättningar och den tillhandahållna informationen från patienten ska ses som kärnan i omvårdnadsarbetet. Syfte; Syfte är att beskriva diabetessköterskans erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring. Metod; Kvalitativ intervjustudie av åtta diabetessköterskor som arbetar inom primärvården i Blekinge. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Resultatet av diabetessköterskornas upplevelser sammanfattas i tre kategorier: Motivera till livsstilsförändring, Patientens individuella faktorer kan påverka motivationsarbetet, Motiveringsarbetet påverkas av organisatoriska förutsättningar. Slutsats; Resultatet visar att många patienter med diabetes typ 2, lever med en kronisk sjukdom som inte nödvändigtvis innebär att de har insikt om sjukdomen och dess behandling. Därför har diabetessköterskan en viktig roll i att motivera patienter med diabetes typ 2 till att genomföra en livsstilsförändring.

God nutrition är nödvändigt för god livskvalitet och optimal vård men det finns samtidigt beskrivet att nutritionsvård inte utförs i den utsträckning som är nödvändig. Att sörja för god nutrition kan ge tydliga hälsovinster för den enskilda patienten och är en patientsäkerhetsfråga. Det är lika angeläget att erhålla god nutritionsvård som annan adekvat vård. Distriktssköterskan har en central roll i det tvärprofessionella teamet runt patienten, med ansvar att både identifiera behov samt genomföra för patienten lämpliga åtgärder. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av undernäringstillstånd hos äldre patienter på särskilt boende. Kvalitativ metod användes och datainsamlingen genomfördes med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer av åtta distriktssköterskor. Data bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkommer att distriktssköterskan ser sig som huvudansvarig för patienternas nutrition. Distriktssköterskan bedömer och ordinerar, men är inte den som praktiskt utför åtgärder kopplade till nutritionen. Hur riskbedömning för undernäring genomförs och hur ofta vikt kontrolleras varierar i stor grad, även om samtliga intervjuade anser att detta är viktiga åtgärder. Brister i utförandet av åtgärder skapar en frustration hos distriktssköterskan. Bristerna berör främst kontinuitet i genomförande av ordinerade åtgärder samt avsaknad av kunskap och förståelse hos baspersonalen, det vill säga undersköterskor och vårdbiträden. Det konsultativa arbetssättet sätter ramarna för arbetet och distriktssköterskan upplever många gånger begränsad möjlighet att påverka patienternas nutritionsvård. Samarbete med baspersonalen utgör grunden och stödjande rutiner samt kontinuerlig handledning är viktiga delar i nutritionsarbetet. Att kunskapsnivån hos baspersonalens påverkar patienternas nutritionsvård framkommer både i innevarande studie och i tidigare forskning. En upplevd brist på tydliga rutiner och riktlinjer medför att varje distriktssköterska utför bedömningar och åtgärder på sitt eget sätt. Forskningen visar dock att strukturerade bedömningsinstrument och utarbetade rutiner utgör grunden i en evidensbaserad vård.

Den här studien handlar om vilka didaktiska val lärare gör gällande den tidigaste skrivundervisningen och vad de baserar sina val på. Studien avgränsas till att behandla vilken skrivmetod lärarna använder samt huruvida de föredrar att låta eleverna blanda versaler och gemener, eller lära ut en storlek i taget. Empirin har samlats in genom en digital enkätundersökning och majoriteten av deltagarna är yrkesverksamma lärare med lärarexamen. Resultaten av studien visar att den populäraste skrivmetoden bland lärare idag är en kombination av syntetisk och analytisk metod. Resultaten visar också att de flesta lärare föredrar att låta sina elever blanda versaler och gemener i den tidiga skrivundervisningen. Efter en jämförelseanalys av resultaten visar det sig att deltagarnas beslut gällande bokstavsstorlek inte påverkas av hur länge man varit yrkesverksam, eller vilken skrivmetod det är man använder, utan är istället ett individuellt val som alla lärare gör baserat på personliga preferenser.

No description available.

Abstrakt Bakgrund. Småbarnspappor har intervjuats om deras erfarenheter att vara pappa. Olika resultat har framkommit, däribland att faderskapet inneburit en omställning i livet. Det har varit ansträngande, men även glädjefyllda moment. Av olika stöd som utformats för papporna, handlar det t ex om att samhället ger dem bidrag. Med betoning på Sverige och även Europa, än övriga länder i världen. Mot bakgrund till svenska folkhälsopolitiska i mål som utvecklats, med syftet för bl a familjen, att öka jämlikhet i vård- och omsorgsfrågor gällande barnet. Syftet med denna studie var att belysa småbarnspappors känslor i föräldraskapet Metod. Sex informanter hade rekryterats för att söka svar, genom att öppna frågor ställdes, t ex om småbarnspappalivet. Telefonintervjuer genomfördes. Analys. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Småbarnspapporna hade känt varierande känslor med sitt barn. Bland känslostormarna återfanns känslor som sträckte sig från kamp, ansträngande till positiva stunder tillsammans med sitt barn. Papporna hade känt det lätt att finna givande stöd, men där fanns även svårigheter att finna stöd. Hindren kunde kännas ansträngande. Fäder belyste att inte känt sig bli tagen på allvar. Barnhälsovården fick av informanter såväl positiv kritik, men även negativ kritik. Implikationer. Barnhälsovårdens organisation visades ha teoretiska möjligheter att hjälpa småbarnspappor i känslor av exempelvis trångmål. / Abstract Background. Fathers of young children were interviewed about their experiences of fatherhood. Various experiences emerged, including that of fatherhood representing a major adjustment in life. Fathers experienced difficult, but also joyful, times. Fathers are offered various kinds of support. This includes economic contributions from society. This support is particularly well developed in Sweden and other western European countries compared to the rest of the world. The objectives of Swedish public health policy were developed to help families achieve greater equality within the family, concerning the child’s well-being. The aim of this study was to illustrate what fathers themselves had to say about equality and the experiences of fatherhood. Method. A qualitative method was used. Telephoneinterviews were accomplished. Six fathers were interviewed and data was gathered. Analysis. The material were analysed using qualitative content analysis. Results. Fathers felt a range of feelings about their children. These included role strain and difficulties, but also positive moments spent with the child. Fathers found it easy to access support, but also mentioned some obstacles, which some fathers felt more stressful. Child health care services received both praise and criticism concerning the support provided. Some fathers stated that they did not feel they were taken seriously. Implications. As shown by the evidence in the study, the child health care services also had the potential to improve the support offered to fathers in times of distress. Keywords: Content analysis, experiences, fathers of young children, infant, support.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked. Följande teman framkom: Betydelsen av att anhöriga är närvarande vid cancerbeskedet, vad patienten vill diskutera vid cancerbeskedet samt känslor och tankar i samband med cancerbeskedet. I litteraturstudiens resultat belyses vikten av anhörigas närvaro och att patienten ville ha så mycket information som möjligt gärna skriven, på ett ärligt och rakt sätt i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. I resultatet framkom också betydelsen av tydlighet och känslomässigt stöd från läkare.

Bakgrund: I dagens Europa finns aktörer med delade åsikter kring hijab och dess betydelse. Debatten handlar om att eventuellt förbjuda slöjan i det offentliga rummet, detta på grund av att den bland annat anses vara en symbol för kvinnoförtryck. Ett förbud kan eventuellt leda till att de muslimska kvinnorna isoleras från samhället och integrationen försvåras. Syfte: Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka en grupp muslimska slöjbärande kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är även intressant hur föreställningar och upplevelser om slöjan hänger samman med processer som rör identitet och kultur. En människas identitet och kulturella tillhörighet kan krocka med omgivningens, därför är det intressant att undersöka om dessa muslimska kvinnor upplever sig som stigmatiserade. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod. I de kvalitativa intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med tre övergripande teman. Insamling av materialet har skett via livsvärldsintervjuer med tio respondenter och under samtalets gång har följdfrågor ställts som varit relevanta i det unika mötet. Teori: Studiens teorietiska utgångspunkter är identitet, kultur, kulturmöten och stigmatiseringen. Dessa har varit till hjälp i analyseringen av materialet samt i besvarandet av syftet och frågeställningarna. Resultat: Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar om hijab och dess betydelse i samhället. Kvinnorna i studien har en stark självbild liksom identitet och kultur som bidrar till att de känner självsäkerhet gällande valet av att bära slöja. Delar av samhället har dock en annan uppfattning om slöjan och vidtar i många fall diskriminerade åtgärder för att visa deras inställning. / Background: Today in Europe there are actors with shared views about the hijab and its importance. The debate is about possibility of banning the veil in public places. Hijab is particularly considered a symbol of female oppression. A ban could lead to the point that Muslim women would isolate themselves from society and integration gets more difficult. Purpose: The purpose of this essay is that through qualitative interviews analyze experiences of the veil in a group of Muslim women. It is also interesting how perception and experience of the veil is linked to processes related to identity and culture. A person’s identity and cultural affiliation may collide with its surroundings. We are therefore also interested if the Muslim women see themselves as stigmatized. Method: The study is based on a qualitative method. Qualitative interviews which is a half structured interview, has been used in this essay. An interview guide with three overarching themes has also been used. The collection of material has been through life-world interviews with ten respondents, and during the interviews, the following points were raised which were relevant in the unique meeting. Theory: The theoretical starting point is identity, culture, cultural encounters and stigmatization. These have been helpful in the analyze and to answer the question of our purpose. Results: The results showed that there were different views on the hijab and its importance in society. The women in the study have a strong self-image, identity and culture that contribute to the self-assured security when it comes to the choice of wearing a veil. Parts of society have a different view of the veil and take different discriminating actions.