<p>The first main purpose of this essay is to describe the situation of young women today here in this part of the world concerning influences from commercial media.</p><p>The second purpose with this essay is to investigate if dance could be used as a tool against all these sterotyped and superficial pictures and ideals in the industy of commersial media.</p><p>With some questions I also want to get closer to the answer if dancing is a way for young women to get insight knowledge. I also describe women from dance history who experienced that dance filled them up with energy but also environment where there was oppression.</p><p>This essay has a gender perspective.</p><p>The methods are manly based on literature studies but information is also gathered from the Internet and from one film.</p><p>My results are that dance is a very constructive way to give the young woman that force which is needed when meeting media pictures everywhere. It gives her self-confidence, body awareness, joy and strength in life.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p> The purpose of this essay is to compare in what way pedagogues in pre-school in comparison to pedagogues in school use music as an implement to stimulate children’s language development. The essay is built on qualitative written interviews on four pedagogues, two pre-school teachers and two class teachers, along with relevant literature concerning music in relation to language development.</p><p>In the interviews it was shown that music is used in a greater extent by the pre-school teachers, compared to the class teachers. Activities containing elements of music is situated on a daily basis in preschool, where the two interviewed pre-school teacher’s works. There is a clear awareness of why music is used and some of the reasons are: through singing and movement all senses are used, which improve the memory of the children in a specific task or activity. It is a lustfully teaching method, which often contribute to more engaged children in comparison to traditional tuition. Rhythm to words and syllables help children understanding the form of the language.</p><p>In the essay one part is focused on the human brain, since it has a significant roll, to why music can be used as a pedagogic tool regarding children’s language learning. Literature gives other dimensions to the function of music in pre-school and the early years of school.</p>

<p>Abstract</p><p>We´re surrounded by music in many different ways. Sometimes we choose the music ourselves and sometimes it’s just there. The purpose of my thesis is to illustrate the students apprehension and understanding of the teaching of music in school. Moreover, my own interest in this subject and its influence during my school years motivated me in researching my thesis. Looking back historically we discover how and why music has changed and evolved over time. The main reason behind these changes and evolution today is the powerful influence that media has on it. Through interviewing students between ages 10-12 my research has revealed an interesting phenomenoraphy. I found variations in the students’ descriptions of their music teachings and after reviewing these variations have attempted to establish relationships between them. The results of my reasearch show that what is shown on television and the music played on television is what is totally accepted. Furthermore, my research also showed that the students themselves have no influence on class curriculum. Often lessons are perceived by students to be without structure and direction. Also the students fail to understand their role in the class and how their participation matters. It´s my opinion that if you establish more participation and influence from the students, there is a greater chance that the students take more responsibility and initiative for their role in the class.</p><p>Keywords: music, students, apprehension of, phenomenoraphy,</p>

No description available.

<p>I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i träslöjden förändras och vad läraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och målteorier samt tidigare studier om motivation och  lärandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod användes observationer av en lärares agerande och hur elever från sexan och åttan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lärare. I resultaten framkom att elevernas engagemang påverkas av en mängd faktorer, intressantast är att lärarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt på engagemanget. Resultaten är ofta motstridiga och ofta hittas ingen tydlig förklaring till förändringarna. Eleverna påverkas sinsemellan olika av liknande situationer. Därför är det viktigt att lärarens agerande anpassas till den enskilda eleven. Slutsatsen är att läraren kan påverka och underlätta motivationen hos alla men det är inte lika lätt att skapa motivation hos elever med negativ inställning. Det visade sig att motivation är något ytterst personligt och att lärarens förståelse av motivationsbegreppets komplexitet är intressant och av betydelse för lärare.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka användningen av digitala läromedel i textilslöjden. Min intention har även varit att undersöka textillärares attityder till de digitala läromedlen. Jag har gjort en halvstrukturerad kvalitativ undersökning med fem textillärare som alla dagligen använder datorn som redskap i sin undervisning. Samtliga arbetar på grundskolan och har tillgång till digitala läromedel. I undersökningen visar det sig att dessa lärare både ser för- och nackdelar med användandet av datorer. Tyngdpunkten ligger dock i att informanterna har en positiv inställning till de digitala läromedlen och tack vare deras inställning övervinner de hinder såsom bristande utrustning och otillräcklig budget. Samtliga informanter betonar istället möjligheterna med digitala medier, där de ser styrkor som att datorn ger stöd i undervisningen. Textillärarna upplever även att datorn är ett tidsbesparande verktyg, förutsatt att de använder de digitala läromedlen på rätt sätt. De intervjuade pedagogerna menar även att digitala läromedel kan öka elevers självständiga arbete och genom att låta eleverna få ett större ansvar försvinner kravet på att de som lärare ska hinna vara överallt samtidigt, vilket medför ett bättre arbetsklimat såväl för lärarna som för eleverna.</p> / Bilagor på 2 sid. ej med i fulltexten.

<p>På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna. Ämnesintegrerat arbete medför dock betungande administration, både i planerings och i utvärderingsstadiet. Hindren tycks vara djupt rotade i den moderna kursskolans struktur och kan därför kännas svåröverstigliga. För framgångsrik ämnesintegrering krävs tydliga beröringspunkter mellan, samt planerad måluppfyllelse för, samtliga samverkansämnen.</p> / Bilaga på 1 sid. ej med i fulltexten.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar. I slöjdämnet utvecklar eleven sin förmåga att göra medvetna val, samt en handlingsberedskap inför det dagliga livet. I slöjdprocessen, ifrån idé till färdig produkt ingår aspekter som ekonomi, miljö, resurshushållning, kultur och jämställdhet, vilka alla är viktiga delar inom hållbar utveckling. Genom aktiv problemlösning övar sig eleven att tänka konstruktivt och att se situationer ur ett helhetsperspektiv, vilket är centralt i frågor om hållbar utveckling. Tio lärare i grundskolan deltog i enkätundersökningen som speglar hur lärarna arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Utifrån detta kan det konstateras att de flesta av lärarna försöker att medvetet införliva de olika aspekterna av hållbar utveckling i utbildningen. Då alla lärare har begränsade kunskaper inom ämnet har detta resulterat i svårigheter att få en tydlig koppling mellan de olika aspekterna i hållbar utveckling. Den övervägande delen av textillärarna har, inom lärarutbildningen, deltagit i en kurs i återbruk där hållbar utveckling bland annat har belysts i diskussioner. Lärarna anser att en ökad och bredare fortbildning behövs för verksamma lärare i skolan. Främst behövs kunskaper om hur utbildningen ska utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling.</p>

<p>I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklärare som undervisar elever med funktionshinder och flertilläggshandikapp så som ADHD, autism och Downs syndrom på tränings- och särskolan har och använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar på undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (här har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lärare från fyra skolor, samtliga inom sär- och träningsskolans verksamhet. De intervjuade lärarna är alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen på sin respektive skola. Resultatet av undersökningen visar på att musik spelar för alla de intervjuade lärarna en viktig roll i deras undervisning, sång och spel i varierande former förekommer frekvent i deras vardagliga arbete. Struktur och kontinuitet är viktiga ledord i deras arbete med barn på tidig utvecklingsnivå. Inlednings- och avslutningssånger är ett tydligt exempel på den strukturerade skolgång som eleverna möter varje dag. Alla informanter beskriver att de använder sig av just detta arbetssätt för att skapa en känsla av trygghet i vardagen. Sånglekar, rörelsesånger och instrumentspel används för att bl.a. utveckla motoriska färdigheter samt att stärka deras självkänsla och identitet genom att bekräfta och ge respons på deras handlingar. Turtagning, imitation och härmning är metoder som det arbetas med på alla de besökta skolorna. Ingen av de undersökta skolorna har i dagsläget en utbildad musikterapeut anställd, vilket medför att bl.a. behandling i Funktions inriktad musikterapi (FMT-metoden) inte är genomförbar. Det framkommer att alla informanter ställer sig positiva till FMT- metoden och att de i dagsläget inte kan skönja samma framsteg bland eleverna som tidigare, vilket de kopplar till frånvaron av utbildade musikterapeuter.</p>

<p>Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet. Studien visar även på att en tydlighet i undervisningen gynnar kreativiteten men att målet i fråga om slutprodukten kan få vara obestämt för att gynna arbetet med kreativiteten hos eleven.</p>