<p>Wikland, M. (2008). <em>Uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. </em>C - uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Begreppet hälsa kan definieras och uppfattas på många olika sätt. Studiens syfte var att identifiera uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. Som metod valdes kvalitativa intervjuer och observation. Ansatsen var fenomografisk (Marton & Booth, 2000). Totalt observerades och intervjuades fyra kvinnor med utvecklingsstörning. Intervjuerna spelades in med bandspelare och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades genom att lyssna på det upprepade gånger för att upptäcka likheter och skillnader. Därefter avgränsades väsentliga utsagor, nyckelord och citat. Tolkningarna kategoriserades i beskrivningskategorier. Tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier utgjorde resultatet och dessa är <em>att känna trivsel och glädje,</em> <em>att göra saker - att vara till nytta samt att slippa vara orolig. </em></p><p>Nyckelord: utvecklingsstörning, uppfattningar av hälsa, hälsa, fenomenografi</p>

Wikland, M. (2008). Uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. C - uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Begreppet hälsa kan definieras och uppfattas på många olika sätt. Studiens syfte var att identifiera uppfattningar av hälsa hos kvinnor med utvecklingsstörning. Som metod valdes kvalitativa intervjuer och observation. Ansatsen var fenomografisk (Marton &amp; Booth, 2000). Totalt observerades och intervjuades fyra kvinnor med utvecklingsstörning. Intervjuerna spelades in med bandspelare och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades genom att lyssna på det upprepade gånger för att upptäcka likheter och skillnader. Därefter avgränsades väsentliga utsagor, nyckelord och citat. Tolkningarna kategoriserades i beskrivningskategorier. Tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier utgjorde resultatet och dessa är att känna trivsel och glädje, att göra saker - att vara till nytta samt att slippa vara orolig. Nyckelord: utvecklingsstörning, uppfattningar av hälsa, hälsa, fenomenografi

<p>Abstract</p><p>We´re surrounded by music in many different ways. Sometimes we choose the music ourselves and sometimes it’s just there. The purpose of my thesis is to illustrate the students apprehension and understanding of the teaching of music in school. Moreover, my own interest in this subject and its influence during my school years motivated me in researching my thesis. Looking back historically we discover how and why music has changed and evolved over time. The main reason behind these changes and evolution today is the powerful influence that media has on it. Through interviewing students between ages 10-12 my research has revealed an interesting phenomenoraphy. I found variations in the students’ descriptions of their music teachings and after reviewing these variations have attempted to establish relationships between them. The results of my reasearch show that what is shown on television and the music played on television is what is totally accepted. Furthermore, my research also showed that the students themselves have no influence on class curriculum. Often lessons are perceived by students to be without structure and direction. Also the students fail to understand their role in the class and how their participation matters. It´s my opinion that if you establish more participation and influence from the students, there is a greater chance that the students take more responsibility and initiative for their role in the class.</p><p>Keywords: music, students, apprehension of, phenomenoraphy,</p>

SAMMANFATTNING Föreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar. I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras. I anslutning till denna redovisas aktuell demokratiforskning och tre demokratimodeller med anknytning till värdegrunden. Här ges också en kort översikt av fenomenografin som forskningsansats. Resultatet av undersökningen ges i form av beskrivningskategorier, med exempel från intervjusvaren. Kategorierna handlar dels om huruvida människor i alla situationer har lika värde eller om det finns något som fråntar dem rätten till lika värde, dels om i vilken utsträckning elever kopplar den generella frågan om människors lika värde till specifika situationer. I resultatdiskussionen diskuteras huruvida de uppfattningar om människors lika värde som eleverna omfattas av kan sägas harmoniera med värdegrunden, som den beskrivs i skolans styrdokument. Dessutom behandlas möjliga effekter som kunskapen om elevernas uppfattningar kan ha för undervisningen om och i värdegrund.

Abstract We´re surrounded by music in many different ways. Sometimes we choose the music ourselves and sometimes it’s just there. The purpose of my thesis is to illustrate the students apprehension and understanding of the teaching of music in school. Moreover, my own interest in this subject and its influence during my school years motivated me in researching my thesis. Looking back historically we discover how and why music has changed and evolved over time. The main reason behind these changes and evolution today is the powerful influence that media has on it. Through interviewing students between ages 10-12 my research has revealed an interesting phenomenoraphy. I found variations in the students’ descriptions of their music teachings and after reviewing these variations have attempted to establish relationships between them. The results of my reasearch show that what is shown on television and the music played on television is what is totally accepted. Furthermore, my research also showed that the students themselves have no influence on class curriculum. Often lessons are perceived by students to be without structure and direction. Also the students fail to understand their role in the class and how their participation matters. It´s my opinion that if you establish more participation and influence from the students, there is a greater chance that the students take more responsibility and initiative for their role in the class. Keywords: music, students, apprehension of, phenomenoraphy,

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Föreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar.</p><p>I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras. I anslutning till denna redovisas aktuell demokratiforskning och tre demokratimodeller med anknytning till värdegrunden. Här ges också en kort översikt av fenomenografin som forskningsansats.</p><p>Resultatet av undersökningen ges i form av beskrivningskategorier, med exempel från intervjusvaren. Kategorierna handlar dels om huruvida människor i alla situationer har lika värde eller om det finns något som fråntar dem rätten till lika värde, dels om i vilken utsträckning elever kopplar den generella frågan om människors lika värde till specifika situationer.</p><p>I resultatdiskussionen diskuteras huruvida de uppfattningar om människors lika värde som eleverna omfattas av kan sägas harmoniera med värdegrunden, som den beskrivs i skolans styrdokument. Dessutom behandlas möjliga effekter som kunskapen om elevernas uppfattningar kan ha för undervisningen om och i värdegrund.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Titel</p><p>Elevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolan</p><p>Detta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Författare</p><p>Maria Nylund</p><p>Sammanfattning</p><p>Ungdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 – 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom. Enkät var den datainsamlingsmetod som användes vilken riktade sig till samtliga elever i årskurs 9 på en skola i Södermanlands län. Enkät lämpar sig som datainsamlingsmetod då känsliga frågor om exempelvis sexualitet berörs. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever var nöjda med lärarens undervisningsmetod och helhetsintrycket gentemot sexualundervisningen ansågs som positivt. Däremot upplevde eleverna sig ha en liten påverkansmöjlighet i sexualundervisningen och att innehållet i undervisningen inte överrensstämde med vad eleverna önskade. Kommunikation mellan elever, lärare och andra intressenter som berör sexualundervisningen är önskvärt. Tydligare mål för sexualundervisningen bör utformas så att en mer enhetlig sexualundervisning kan bedrivas nationellt. På så sätt finns möjligheten att påverka ungdomar och deras förhållningssätt rörande sexuell hälsa.</p>

ABSTRAKT Titel Elevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolan Detta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Författare Maria Nylund Sammanfattning Ungdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 – 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom. Enkät var den datainsamlingsmetod som användes vilken riktade sig till samtliga elever i årskurs 9 på en skola i Södermanlands län. Enkät lämpar sig som datainsamlingsmetod då känsliga frågor om exempelvis sexualitet berörs. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever var nöjda med lärarens undervisningsmetod och helhetsintrycket gentemot sexualundervisningen ansågs som positivt. Däremot upplevde eleverna sig ha en liten påverkansmöjlighet i sexualundervisningen och att innehållet i undervisningen inte överrensstämde med vad eleverna önskade. Kommunikation mellan elever, lärare och andra intressenter som berör sexualundervisningen är önskvärt. Tydligare mål för sexualundervisningen bör utformas så att en mer enhetlig sexualundervisning kan bedrivas nationellt. På så sätt finns möjligheten att påverka ungdomar och deras förhållningssätt rörande sexuell hälsa.

The aim of this study is to gain understanding of students’ experiences of assessment and the study strategies they adopt in the context of Higher Education in Rwanda. The study is governed by questions on how students conceive their experiences with assessment in their courses, how they determine study strategies, and how they reflect on alternative ways of assessment. The theoretical framework is based on socio-cultural approaches and on earlier research on assessment and theories of learning. The participants were drawn from third year and former geography students in two tertiary institutions. A four panel-wave design guided the data collection: a survey, focus groups, a follow-up questionnaire and individual interviews. The findings show that the majority of the students conceived assessment as course lecturers’ ways of collecting evidence from students to be used as benchmarks for grading, ranking and promotion at course level and for monitoring and controlling both students and teachers. Assessment was usually summative and could be both course-oriented in line with the curriculum and teacher-oriented in line with teachers’ course-notes. Moreover, the findings reveal that students rely heavily on senior students’ information about teachers’ styles of assessing, as a source for adopting study strategies. The participants experienced that learning took place under contextual pressure, which created fear for repetition or even expulsion. However, the students responded to this by adopting a combination of individual work and group work strategies. In contrast to the experienced modes of summative assessment, the participants had visions about formative assessment such as authentic and problem-solving assessment, and self- and peer- assessment, which they suggest could be employed as integral parts of the teaching and learning process. This is discussed in terms of assessment for learning as a cycle of events or as assessment of learning at the end of a course. / Syftet med denna avhandling är att söka förståelse för studenters erfarenheter av bedömning och vilka studiestrategier de använder sig av inom högre utbildning i Rwanda. Studien vägleds av frågor om hur studenter upplever sina erfarenheter av bedömning i sina kurser, hur de bestämmer studie strategier och hur de reflekterar över alternativa bedömningssätt. Det teoretiska ramverket har sin grund i sociokulturell teori och tidigare forskning om bedömning och lärande. I datainsamlingen deltog studenter från två olika institutioner för högre utbildning inom ämnesområdet geografi, dels under deras tredje studieår, dels en tid efter det att de var nyexaminerade. Insamlingen pågick under fyra perioder och började med en enkät. Därpå följde samtal i fokusgrupper och en uppföljningsenkät med öppna frågor. Studien avslutades med intervjuer med en mindre grupp efter deras examen. Resultaten visar att majoriteten av studenterna uppfattade bedömningen som lektorernas sätt att samla bevis att användas som underlag för systematisk mätning av studenternas resultat och för att kunna rangordna dem. De användes även som underlag för uppflyttning till nästa kursnivå och för att kontrollera att kursen genomförts. Bedömningen var oftast summativ och kunde vara både kursorienterad och följa målen i kursplanen och lärarorienterad där målen var de som angavs i lärarens kurskompendier. Resultaten visar att när studenterna ska välja studiestrategi förlitar de sig i hög grad på information från tidigare studenters uppfattningar om lärares sätt att ställa frågor. Deltagarna uppfattade att lärandet skedde under press från omgivningen vilket skapade rädsla för att de skulle behöva repetera kursen eller bli relegerade om de inte blev godkända. Studenterna hanterade sin oro genom att använda sig av en kombination av individuellt arbete och grupparbete. När de redovisade sina visioner om bedömning föreslog de att formativa bedömningssätt skulle användas som integrerade delar av lärandeprocessen och gav exempel som autentisk bedömning, självvärdering och bedömning av en kamrat. Detta diskuteras i termer av bedömning för lärande under en pågående kurs eller bedömning av lärande i slutet av en kurs.