The aim of this study was to search for a link between the subject pictorial studies in means of expression and the ability to communicate in written and spoken language. To do so findings in relevant literature and a few complementing theories was addressed to cast light on interviews made with teachers dedicated to the subject pictorial studies in a subject-integrated curriculum. Interviews were conducted with nine teachers and all but one were teachers in the subject pictorial studies, spread across all of the nine grades in compulsory school. Informants were located in areas of socioeconomically high as well as low status, in central and densely populated areas as well as areas less densely populated. The diverse theoretical background consisted of semiotics, constructivist theory, social constructivist theory and genre theory. Theories and literature partly both contradicted and supported each other, depending on situation and circumstance. No evident conclusion could be made that discriminated one affecting cause from another on speech or writing skills. Yet some of the informants stated that the subject pictorial studies, to some extent, could be used to stimulate communication in written and spoken language, while some informants did not. One example on how this could be carried out, given by one of the informants, was by letting the pupils initially express their own thoughts and theories by aesthetic means which, according to the informants, enriched the following expressions in written or spoken language. Preferably future research should focus on classroom observations combined with interviews with language arts teachers as well as art teachers, and, in order to understand the perspective of the pupils, interviews with them as well.

Denna studie har som syfte att utforska kunskap om fritidshemslärares förhållningssätt till musik som estetiskt uttryck. Vilken roll har musik i fritidshemmet? Vilka ramfaktorer påverkar genomförande av aktiviteter i fritidshemmet utifrån det estetiska uttrycket musik? Hur ser lärare i fritidshem på uppdraget att genomföra och arbeta med musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet? Studien utgår ifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och när det kommer till ramfaktorer så innefattar detta både inre och yttre ramfaktorer. Denna studie har undersökt hur lärare i fritidshemmet ser på möjligheter och utmaningarna när det kommer till genomförande av skapande genom musik som estetiskt uttryck. Dessa möjligheter och utmaningar synliggörs i studiens resultat utifrån kunskap, kompetens, självförtroende, instrumenttillgång, instrumentkunskap, lokaler, tillgänglighet, synliggörande och intresse. Studiens resultat visar att musiken har en central roll i fritidshemmet. Musiken framträder dock ofta i fritidshemmet som ett medel för att komplettera andra estetiska uttryck eller för att skapa en viss stämning. Studien visar även att lärarnas kunskaper i ämnet varierar. Samt att musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet är ett av de estetiska uttryck som ofta får stå tillbaka när det kommer till konkreta skapande aktiviteter i fritidshemmet.

Denna uppsats undersöker hur en teatergrupp inom en kommunal daglig verksamhet hanterar de etiska dilemman som kan uppstå med utvecklingsstörda skådespelare som har insatsen Daglig verksamhet enligt LSS. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats som undersöker vilka etiska dilemman och andra upplevda svårigheter som drama-/teaterledare kan komma att ställas inför under arbetet med teater för funktionsnedsatta, samt de resonemang som förs kring handlingsalternativ. Studien startar med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet. Metodinsamlingen har skett genom informella samtal och formella djupintervjuer med de medarbetare som är anställda i anknytning till teaterverksamheten. Teatergruppen i denna studie har sin grund inom dramapedagogikens konstpedagogiska perspektiv där de två primära målen är att individen ska få utveckla sin förmåga att uttrycka sig i konstnärlig form, sin personlighet och sociala samarbetsförmåga samt att skapa en konstnärlig produkt som kan visas för publik. För att åstadkomma detta är teaterföreställning den dominerande metoden och vid sidan av den finns improvisation, rollspel och kreativitetsövningar. Rapporten visar individens rätt att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och vikten av att acceptera olikheterna. Att det är människans upplevelse som skall styra vad och vem du spelar och när du är i roll. De dilemman som rapporten berör är de svårigheter informanterna anser kan vara för intellektuellt funktionsnedsatta som att förstå skillnaden mellan fiktion och verklighet, om vad som är viktigast, bra teater eller nöjda skådespelare och om skådespelarna alltid måste förstå i vilket sammanhang de befinner sig i. Rapportens slutsats är att det alltid är individens upplevelse och behov som ska styra. Ett accepterande av olikheter och rätten att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och allas vår rätt att få möjlighet att uttrycka sig med teater. Studiens slutsats har en tydlig riktning i betydelsen av att ständigt ifrågasätta de rådande normer som vi alla omges av i teaterarbete med funktionsnedsatta. Studien startar också med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet.

I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.