Abstract This thesis show how the European Community, through legislation and case law, is addressing the problem of multiple discrimination and what the possible solutions to it are. Multiple discrimination describes a situation where an individual experiences discrimination on more than one ground. This can occur in two different ways; additive or intersectional. Additive discrimination describes a situation where an individual is discriminated against on more than one ground and these grounds are added on top of each other. Intersectional discrimination explains how an individual’s multiple identities may be the cause of discrimination in such a way that the grounds for discrimination cannot be considered separately. Expanding the list of grounds in Article 13 EC could help multiple discrimination claims but cannot be seen as the exclusive solution to such a complex problem. Many more problems surround multiple discrimination claims. One is to find an adequate comparator in order to prove discrimination. Another is that the case law shows a higher rate of success for plaintiffs claiming only one ground of discrimination even if they have experienced multiple discrimination, causing a disparity between the facts of the case and the reality experienced by the plaintiffs. In conclusion, such a complex matter cannot be solved by one simple solution but the Community would benefit from an explicit prohibition as well as a common definition of multiple discrimination.

The food-safety legislation in Sweden were changed and updated in 1996, much because of demands from the European Union for a common legislation regarding the food-safety issues in the EU. This report discusses how the Swedish authorities are dealing with the new legislation in Sweden. Further on the report presents how the food safety officers in the municipalities in Sweden are implementing this new legislation in their daily work, especially the requirements regarding the HACCP, Hazard Analysis Control and Checkpoints. The report shows that the implementation is quite slow and that many foodsafety-officers don’t implement the legislation in the same way all over the country. In some parts of Sweden the officers demands a complete Hazard-analysisplan with Critical checkpoints while in other parts of Sweden the are not the same demands. The reason to why this is possible may be the educational differences between the food safety officers in Sweden. In some municipalities the officers are well educated about the new legislation including HACCP while other municipalities don’t afford or take the time to educate their officers. The report also shows that the knowledge of the new legislation is poor among the people who work in the food-section.

EU har beslutat sig för att gradvis plocka bort de vanliga glödlamporna från marknaden. Istället ska vi använda energismartare ljuskällor som lågenergi-, halogen- eller LED-lampor. Vilken ljuskälla som ersätter den traditionella glödlampan är ännu oklar. Den värdiga ersättaren ska gärna vara fri från kvicksilver, energismart och inte alltför dyr.

The Swedish Prime Minister, Tage Erlander, made a speech on the 22 of August 1961 in which he dismissed speculation that Sweden was seeking to abandon its neutral stance and non-alignment in foreign policy with a view to requesting membership of the European Economic Community. The reason was that the EEC was supposed to have a political part where a connection with NATO should have existed. This speech led to a domestic discussion which has been called the most intense debate of foreign affairs in recent history. The purpose of this paper is to analyse the reactions of the other parliamentary parties to Erlander’s speech. The theoretical points draw from social constructivism, which is being operationalised into states’ identity and interests. These interests are states’ physical survival, autonomy and economic well-being. All of these three interests were present in Erlander’s speech. The study shows that the Centre Party (Centerpartiet) was in agreement with Erlander’s stance and coincided that it was impossible to reconcile membership of the EEC with the state’s neutral stance. Both the Social Democrats (Socialdemokraterna) and the Centre Party gave priority to the interest of autonomy over economic well-being. However, there were aspects of the interest of physical survival in the opinions of the Social Democrats, which might be connected with their role as the government party and therefore having the ultimate responsibility. The biggest critics were the non-socialist parties: the Liberal Party (Folkpartiet) and the Conservative Party (Högerpartiet). The latter two believed that the country should seek the oppurtunity to make an exception to the neutral stance when applying for membership and then evaluate whether it would be possible to reconcile it with non-allignment. They both had economic well-being as their major interest. Further criticism came from the Communist Party (Kommunistpartiet), who were opponents of any aspect of European cooperation. They even drew parallels between the EEC and Hitler’s vision for Europe. The Communist Party included interests of physical survival and autonomy in their argumentation. All parties were consistent in keeping to their interests throughout the period of this research.

Från och med den 1 januari 2009 gäller nya regler för beskattning av förmån på personal-optioner. Anledningen till de nya reglerna är att de tidigare har ansetts strida mot EG-rätten. De tidigare reglerna innebar att en innehavare av personaloptioner vid en utflyttning från Sverige fick betala skatt på en förmån som ännu inte erhållits, så kallad avskattning. Andra länders liknande bestämmelser har underkänts av EG-domstolen i rättsfall såsom Lasteyrie och N. Det svenska Skatteverket tog efter de rättsfallen ställning i frågan och ut-tryckte att avskattning ej skulle ske, även Regeringsrätten antog samma ståndpunkt vilket nödvändiggjorde ny lagstiftning. Lagstiftaren kom fram till att enbart borttagandet av avskattningsregeln skulle kunna leda till såväl dubbelbeskattning som skattefrihet. Därför skulle samtidigt en ändring av skatte-pliktens omfattning gällande personaloptionsförmån införas. Valet gällde två olika alternativ, proportionering eller utvidgad skatteplikt. Den metod som valdes och som nu ska gälla är utvidgad skatteplikt eftersom regeringen ansåg att det var den mest ändamåls-enliga metoden samt det bästa sättet att undvika utflyttning i skatteplaneringssyfte. Flera sakkunniga uttalade i remissyttranden och artiklar att de föredrog proportionerings-metoden då det är en metod med internationell acceptans. De ansåg att användandet av proportionering skulle medföra harmonisering med övriga medlemsländers skattesystem vilket skulle öka förutsebarheten och underlätta för den fria rörligheten och effektivisering-en av EU:s inre marknad. Sverige har i och med sitt medlemskap i EU förbundit sig till att följa EG-rätten. Även om det inte finns någon harmonisering på området för direkt beskattning, måste medlems-länderna ha EG-rätten och de fri- och rättigheter som EG-fördraget garanterar i åtanke då de lagstiftar. Nationell rätt får ej göra skillnad på medborgare från olika länder, inte heller mellan en medborgare som stannar i ett medlemsland och en medborgare som flyttar ut. Den tidigare avskattningen medförde en sådan skiljaktighet och stred därför mot EG-rätten. Näringslivets Skattedelegation har uttryckt en oro att också de nya bestämmelserna kan komma att strida mot EG-rätten då de kan vara diskriminerande för de som flyttar hit och blir obegränsat skattskyldiga jämfört med de som är bosatta i Sverige och tillfälligt flyttar utomlands för att arbeta.Utvidgad skatteplikt innebär att den begränsade skattskyldigheten angående förmån av personaloption som kunnat utnyttjas innan flytt till Sverige slopas. Generell skatteplikt förall inkomst blir tillämplig även på förmån av personaloption, vilket innebär att förmån som intjänats utomlands kommer att beskattas i Sverige. Dubbelbeskattning kommer att uppstå på förmån av personaloption oftare än tidigare och ska då undanröjas genom tillämpning av skatteavtal. I de flesta skatteavtal fördelas beskattningsrätten genom proportionerings-metoden. I praktiken innebär utvidgad skatteplikt att skattskyldiga som flyttar till ett land med vilket Sverige har skatteavtal, där creditmetoden tillämpas, kommer att beskattas på hela förmånsvärdet med en skattesats motsvarande den som används på svenska förvärvs-inkomster. I det fall att den skattskyldiga flyttar till ett land med vilket Sverige har skatte-avtal och där exemptmetoden tillämpas beskattas vardera del med den skattesats respektive land har, vanligtvis blir den totala skattesatsen lägre jämfört med creditmetoden. Vi anser att regeringen har gjort ett tveksamt val av metod för utformandet av skatte-pliktens omfattning, då de än en gång väljer att avfärda proportionering som är en inter-nationellt accepterad metod. En proportioneringsmetod skulle bättre uppfylla ändamålet att varje land ska beskatta det som är hänförligt till verksamhet där och på ett mer effektivt sätt undvika skatteplanering. EU:s inre marknad medför många fördelar för Sverige och det är viktigt att effektivisera den ytterligare. En nationell proportioneringsregel skulle öka förut-sebarheten och rättssäkerheten för de som är verksamma över gränserna. / Skatterätt, EG-rätt, avskattning, exitskatt, personaloptioner, förmånsbeskattning, Lasteyrie, N, Bachmann, proportioneringsmetod, utvidgad skatteplikt

Für den Fall seiner Wiederwahl kündigt Cameron ein Referendum an. Verlässt Großbritannien dann die EU? Zwei Jahre vor der nächsten Wahl verhält sich der britische Premierminister David Cameron zwar taktisch klug für sein politisches Überleben, aber zugleich sehr riskant, für sich und für Europa. Seine europhoben Tories fordern den Austritt aus dem Staatenverbund, zumindest aber Verhandlungen über nationale Sonderregelungen. Damit setzt er die EU unter erheblichen (zusätzlichen) Druck. Aber geht Camerons Rechnung auf? Schätzt er die Position Deutschlands richtig ein?

The common asylum and migration policy of the European Union is a struggle between a strong belief in the protection of human rights and the need of strong and secured borders. This paper highlights the dilemma that occurs in the common asylum and migration policy of the European Union. What happens when the union have to choose between liberal standards with high priorities to human rights and a realistic focus on security? The aim is to study the asylum policy presented in the Stockholm Program, and thereafter evaluate what kind of character the union has itself. By an ideal type analysis of the Stockholm program from 2009, the common asylum policy is divided into either liberal or realistic ideas. The result of the study has shown that the realistic tendencies are stronger than the liberal, which gives the union a character of an unitary state.

No description available.

Sveriges medlemskap i EU har, mot bakgrund av suveränitetsprincipen, inneburit att svenska bestämmelser på den direkta beskattningens område måste vara förenliga med de grundläggande friheter som stadgas i EUF-fördraget. Utomlands bosatta fysiska personer beskattas för tjänsteinkomst i enlighet med SINK eller A-SINK med en definitiv källskatt och inga kostnadsavdrag medges inom ramen för nämnda lagstiftning. Nekande av kostnadsavdrag för utomlands bosatta har, vid bedömning i EUD, ansetts utgöra hinder mot de fria rörligheterna inom unionen. Detta på grund av att kostnader i direkt relation till förvärvandet av inkomsten är territoriellt avgränsningsbara då motsvarande intäkt beskattas inom Sverige. En skattskyldiga enligt SINK eller A-SINK befinner sig således i en objektivt jämförbar situation med en obegränsat skattskyldig enligt IL. Då ska samma regler tillämpas för att diskriminering inte ska föreligga. Assimilationsmöjligheten i SINK och A-SINK innebär att den skattskyldiga har att välja att beskattas enligt IL och således få tillgång till nämnda avdrag. En sådan lösning var tänkt att undanröja föreliggande diskriminering. I mål C-440/08 Gielen behandlade EUD en liknande lagvalsmöjlighet i nederländsk inkomstskattelagstiftning. Domstolen stadgade att en valmöjlighet för en skattskyldig att välja mellan diskriminerande och icke-diskriminerande lagstiftning inte utgjorde grund för neutralisering av föreliggande restriktion. Lagens beskaffenhet utgjorde fortfarande diskriminering. Författarens åsikt är vidare att rättfärdigande av diskrimineringen enligt rule of reason, med hänsyn till assimilationsmöjligheten, inte kan ske. Det skulle medföra en betungande börda för den enskilda att påföras skyldighet att inge inkomstdeklaration både i Sverige och i hemstaten. Således är assimilationsmöjligheten varken effektiv eller proportionerlig i förhållande till sitt syfte.

Denna uppsats syftar till att undersöka om EU:s bistånd till Afrika tar hänsyn till om de afrikanska länderna har välutvecklade institutioner eller ej. Mycket forskning tyder på att givare av bistånd bör fokusera sitt bistånd till stater som har relativt hög institutionaliseringsgrad för att pengarna ska generera en positiv effekt. Jag undersöker detta genom att använda mig av en kvantitativ metod och regressionsanalyser för att få statistiskt material att tolka. Mina resultat tyder på att EU inte verkar utforma sitt bistånd genom att studera mottagarländernas institutionaliseringsgrad. Detta kan ses som en, av många, förklaringar till varför den afrikanska kontintenten inte uppvisar önskade resultat när det gäller fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling.