This dissertation proposes a multi-level explanatory framework that strengthens explanations of variation in European Union member states’ compliance with the Anti-Discrimination Directives, and offers novel approaches to testing relationships between key constructs situated at multiple levels of analysis. The framework entails three different yet inter-related levels: system structure, organizational design of public agencies, and the attitudinal and behavioral attributes of civil servants. The theoretical model, proposed in this dissertation, conceptualizes compliance from an integrative approach, and also enables more accurate explanations of the role of information in modifying compliance behavior. This dissertation relies on a multi-method empirical approach, and a combination of secondary and primary sources (i.e. surveys, interviews, observations, and primary documents) to provide answers to the research questions raised in this dissertation.

Vi ämnar att i denna uppsats undersöka hur ideella idrottsföreningar påverkas av de nya bestämmelserna från EU om att även ideella föreningar ska betala och redovisa moms. Undersökningen har visat att redovisningen för ideella föreningar kommer att alltmer likna vanliga företags redovisning. Hur ideella föreningars respektive ekonomi kommer att påverkas skiljer sig mellan de olika respondenterna. Majoriteten av föreningarna menar att något kommer att behöva ändras i deras administrativa arbete. Främst är det tal om att behöva öka kompetensen i föreningen för att kunna hantera momsredovisningen, men också en ökad svårighet att rekrytera kassör eller ekonomiansvarig belystes. I frågan om föreningens avgifter och priser kommer att påverkas var det 100 % av de stora föreningarna som menar att de kommer att höjas medan endast 33 % av de små föreningarna svarade samma. Det finns, enligt finansdepartementets utredning, möjlighet att införa EU:s momskrav i Sverige samtidigt som många ideella föreningar kan fortsätta vara momsfria. De föreningar som kommer att påverkas är de föreningar med inkomster nära relaterad till idrottsutövning samt övrig försäljning. Här finns det möjlighet att besvara de ökade kostnaderna med ökade bidrag från kommun och stat eller stöd från sponsorer. Ytterligare en möjlighet för att bibehålla ett idrottande hos allmänheten, som har tagits upp i denna studie, är att övergå till idrott i friare former.

The Water Framework Directive (WFD, 2000/60/EC) was introduced in 2000. In implementing the WFD in Sweden expert knowledge in areas relating to the WFD was much needed resulting in establishment of national water management authorities, as the five water authorities, boarded in appointed county administrative boards across the country. As much noted in literature, uncertainties appear when implementing the WFD. Previous literature,with the exception of e.g. Raadgever et al (2011), Brugnach et al (2008) and Sigel et al (2007 and2010), has not put much focus on the types of uncertainty experienced by water management officials working with the implementation of the WFD on a daily basis. There are also few studies in Sweden, such as Gipperth & Elmgren (2010), Hammer et al (2011) and Entson & Gipperth(2010), touching upon the subject although not entirely focusing on practical experiences of uncertainty. Therefore, the aim of this study is to reveal the types of uncertainties experienced by water management officials from: SMHI, the county administrative board in Östergötland and Bothnia Bay, the water authority in the Southern Baltic Sea district, the Northern Baltic Sea and the North Sea, as well as the SEPA. In analysing the empirical data, six types of uncertainties emerged. They showed that water management officials experienced uncertainties in interpreting the WFD e.g. recommendation and manuals from supervisory authorities, measurement techniques, the typology of water bodies, what methods to use in e.g. assessments, knowing the effects of action programmes and lack of data ordata deficiency. In combating these uncertainties, the water management officials used communication as an strategy. Furthermore, responsibility in pointing out uncertainties and ways of reducing uncertainties was also seen as ways of handling uncertainties.

För att stävja spridningen av upphovsrättsskyddat materiel via internet har det i Sverige, med bakgrund i en mängd EU-direktiv, införts en rad olika sanktionsmöjligheter. En rättighetsinnehavare kan bl.a. vända sig till domstol och yrka på att en intrångsgörare ska beläggas med ett förbud vid vite mot att fortsätta med intrånget. Ett sådant föreläggande kan även meddelas en mellanhand, i form av exempelvis en internetleverantör, som i objektiv mening anses medverka till upphovsrättsintrång. I praxis har förbudet kommit att innebära att internetleverantörer ålagts att sluta tillhandahålla internetuppkoppling till internettjänster, vilka möjliggjort spridning av upphovsrättsskyddat material. Rättsläget är dock oklart hur långt möjligheten till ingripande för att säkerställa immateriella rättigheter sträcker sig och om den svenska lagstiftningen även medger att en internetleverantör kan åläggas att blockera sina abonnenters tillgång till en hemsida med olovligen upplagt upphovsrättsskyddat material. En sådan åtgärd tangerar gränserna till det grundlagsskyddade förbudet mot censur. I framställningen har utretts hur problematiken kring upphovsrätten i Sverige förhåller sig till skyddet mot censur, med beaktande av bakomliggande EU-rätt. I framställningen har även en utgångspunkt varit att redogöra för vilka affärsmässiga effekter en sådan reglering skulle få för en internetleverantör. I uppsatsen konstaterade vi att det i nuvarande svensk rätt inte finns någon direkt möjlighet till att ålägga en internetleverantör att blockera tillgången till en hemsida med olovligen upplagt upphovsrättsskyddat material för en abonnent. Genom undersökning har vi dock funnit att de bakomliggande EU-direktiven ger långtgående möjligheter till att införa sanktioner mot en mellanhand som medverkar till upphovsrättsintrång. I uppsatsen fann vi även att grundlagarna till skydd mot censur, TF och YGL inte blev tillämpliga i fråga om vanliga internethemsidor. Istället blev den allmänna regleringen i RF, som tillförsäkrar envar rätt till informations- och yttrandefrihet, tillämplig. Skyddet enligt RF är dock inte absolut varför vi först fann att det skulle vara möjligt att införa en ny reglering som skulle innebär att en internetleverantör, för att inte själv göra sig skyldig till medverkan till upphovsrättsintrång, hade varit tvungen att blockera tillgången till en hemsida innehållande olovligen upplagt upphovsrättsskyddat material. Trots möjligheten till införandet av en sådan lag visade nyligen avgjord EU-praxis att en sådan åtgärd skulle anses som alltför långtgående och inskränka inte bara yttrande- och informationsfriheten, utan även rätten till den personliga integriteten samt rätten till näringsfrihet för en internetleverantör. Mot den bakgrunden fann vi att EU-rätten således utgjorde hinder mot att införa en sådan lag. I undersökningen fann vi dessutom att en sådan reglering skulle få långtgående negativa affärsmässiga effekter för en näringsidkare.

An elementary precondition for the EU Member States to act coherently in the field of foreign policy is to reach a common standpoint on particular issues of the CFSP. Due to the intergovernmental character of decision-making in the sphere of the CFSP, the Member States reach a common position primarily through negotiations. In this regard the thesis focuses on an analysis of the EC/U Member States negotiations about two politically highly controversial foreign policy issues – the Yugoslav recognition crisis of 1991 and the Iraqi crisis of 2002/2003. Developing a theoretical model of analysis based on merging Moravcsik’s liberal intergovernmentalism and negotiation analysis the author seeks to examine and explain the outcomes of these negotiations, while emphasising the necessity to view negotiation as a process throughout which a variation in certain factors can occur and hence influence the outcomes of negotiation in a decisive way.

This paper examines if European integration has had an impact on national political parties by looking at the stances of the Swedish Green Party and the Left Party on the issue of the European Community and the European Union over time. With the development of the European Community and the European Union, national political parties face the challenge of an emerging political arena. European integration research has recently become more involved with what is called europeanization and political integration within the member states them self, this paper aims to provide further leverage to the thesis that national political actors undergo some degree of europeanization and are politically integrated in the EU, by examining manifestos of two historically eurosceptic Swedish political parties. The theoretical framework provided by neo-functional integration theory as well as europeanization is used to examine the empirical material in order to see if the political parties at the focal point of this study can be said to have undergone a change in political policy regarding the EC and EU, both in quantity and content. The analysis show that indeed both parties has undergone a change and what might be considered a europeanization, considering that the presence of the EU as a political issue seem to have risen in prominence and importance in the examined manifestos. The parties also show tendencies towards viewing the EU as an arena in which political goals can be achieved for specific issues.

In tune with the cross-border trade the infringement of intellectual property rights has become a growing problem in Europe and the rest of the world. In June 2008 negotiations about a new international agreement was initiated between Europe, its member states and ten other countries, which will restrict infringements of intellectual property rights. The agreement is called ACTA, which stands for Anti-Counterfeiting Trade Agreement. On January 26, 2012 the European Union (EU) and twenty-two of its twenty-seven member states signed a letter of intent to the agreement and the EU’s internal processes of the agreement began. Large protests against the agreement initiated around Europe in connection to this. The public campaigned for that the ACTA-agreement conditions regarding Internet restrict citizens’ freedoms and rights in the EU such as freedom of expression, freedom of information, privacy and data protection. After several protests and 2, 4 million signatures sent to the European Parliament, an uncertainty to the agreement arose among the EU institutions and national authorities. This caused that the European Commission sent the agreement to the European Court of Justice for a judgement. The question is whether or not the ACTA-agreement conditions, that will ensure the protection of intellectual property rights on Internet, are compatible with the EU’s fundamental freedoms and rights. In the following thesis the ACTA-agreement will be analysed to see if the agreement will restrict European citizen’s fundamental freedoms and rights regarding Internet, or if it is compatible with EUs legislation. The conclusion presented in this thesis is that the ACTA-agreement conditions on Internet are not compatible with EU’s fundamental freedoms and rights. / I takt med den gränsöverskridande handeln har intrång i immateriella rättigheter blivit ett växande problem i Europa och resten av världen. I juni år 2008 inleddes förhandlingar om ett nytt internationellt handelsavtal mellan Europa, dess medlemsländer och tio andra länder som ska hindra intrång i immateriella rättigheter. Avtalet heter ACTA, vilket står för Anti-Counterfeiting Trade Agreement. Den 26 januari 2012 skrev EU och tjugotvå av dess tjugosju medlemsstater under en avsiktsförklaring till avtalet och EU:s interna processer om avtalet inleddes. I samband med detta påbörjades stora protester mot avtalet runt om i Europa. Allmänheten propagerade att ACTA-avtalets regler avseende internet inskränker medborgares fri- och rättigheter i EU såsom rätten till yttrandefrihet, informationsfrihet, integritetsskydd och dataskydd. Efter flertalet protester och 2,4 miljoner underskrifter till Europaparlamentet orsakades en osäkerhet till avtalet bland EU:s institutioner och medlemsländernas myndigheter. Detta ledde till att Europakommissionen skickade avtalet till Europadomstolen för prövning. Frågan är huruvida ACTA-avtalets regler, som ska säkerställa skyddet av immateriella rättigheter på internet, är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter. I följande uppsats kommer utredas och besvaras om avtalet kommer inskränka EU: medborgares grundläggande fri- och rättigheter avseende internet eller om det är förenligt. Slutsatsen som presenteras i uppsatsen är att ACTA-avtalets regler avseende internet inte är förenliga med EU:s grundläggande fri- och rättigheter.

Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning. Många av de lagförslag som den svenska regeringen sänder till Lagrådet handlar därför om genomförande av olika direktiv. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken inverkan Lagrådet har på genomförande av direktiv. I uppsatsen jämförs lagrådsyttranden med propositioner för att på så vis söka svar på frågeställningen. Utredningen baseras på de synpunkter som Lagrådet anför i lagrådsyttrandena. Undersökningen pekar på att Lagrådet överlag har en stor inverkan på genomförande av direktiv. Endast cirka en tredjedel av de synpunkter som behandlats, bedöms ha saknat inverkan på den slutgiltiga lagstiftningsprodukten. Utfallet anses inte vara förvånande, då Lagrådets existens på något sätt förutsätter att det ska ha en stor inverkan. Den problematik som finns kring direktiv är att de ska genomföras inom en viss tidsram, vilket får till följd att regeringen ibland inte hinner genomföra de ändringar som Lagrådet föreslår, trots att den önskar det. Lagrådets synpunkter kan då tas i beaktande i en framtida utredning, för att där få effekt på slutprodukten. Därav förekommer också, vid ett fåtal tillfällen, en viss inverkan från Lagrådets sida.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang. I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare. Vi fann att det går att dra flera paralleller mellan den nationella och den så kallade EU-identiteten, bland annat skapas båda genom upprättandet av en gemensam kultur och historia och användandet av symboler. Ett av huvudmålen med båda identiteterna är att bevara freden. Organisationsidentitet skapas genom att betona medlemmarnas likheter snarare än olikheterna. Väldefinierade mål som förankras i organisationen utgör en grund för identitetsskapandet. Två nyckelbegrepp som både organisationer och EU använder för skapande och vidmakthållande av identitet är information och kommunikation. Genom förbättrad kommunikation och effektivisering av informationsvägar försöker EU minska klyftan mellan medborgare och union. Vi kom fram till att vi tror att det är möjligt att både skapa och vidmakthålla en gemensam identitet inom EU trots samhällets snabba utveckling och identitetsprocessens nya förutsättningar. Vi menar att EU:s största svårighet i att skapa en gemensam grund för ökad tillhörighet ligger i de många olikheterna inom unionen. De åtgärder som görs i identitetsskapande syfte hotas av medborgarnas olika önskningar och värderingar. Vi tror dock att EU genom att tydligt kommunicera unionens motto, ”Förenade i mångfalden”, och skapa tillfällen för ökad integration även utanför den politiska strukturen kan vända svårigheten till en styrka. För att lyckas förankra unionens mål hos medborgarna tror vi att EU måste bli ännu bättre på att föra fram grundtanken med unionen. Slutligen anser vi att EU i första hand bör ta fasta på organisationers åtgärder för identitetsskapande, eftersom organisationer har lättare att anpassa sig till förändringar i omgivningen. Organisationsidentiteten är dessutom inte knuten till härkomst eller kulturell bakgrund, utan till målet med verksamheten, vilket vi tror ökar tillhörigheten i gruppen.

In today¡¦s world, most nations seek for not only maximizing military and economic power, but also using their influence of soft power to other countries. Cultural diplomacy is the tool to help a country establish and spread its ¡§soft power¡¨; cultural diplomacy has become an essential option when the country develops its external relations. This article intends to realize the importance and method of the cultural diplomacy, and the utilities of the cultural diplomacy. Except America, China and the EU are absolutely the two great powers in the world. From culture diplomacy¡¦s perspective, this article examines what kind of the role that culture can play between China and the EU. According to the different self-identity, China will take different external actions. Emphasizing cultural diplomacy helps China defuse fears of ¡§the Rise of China¡¨ from the outside world. On the other side, culture is the key factor to help Europe retaining its advantage and conducting new ¡§Europe identity¡¨ at the same time. It¡¦s true that China and the EU do exist potential conflicts, but it is also difficult to deny the effectiveness of cultural diplomacy. Cultural diplomacy doesn¡¦t create ¡§zero-conflict¡¨ status, it also fairly concentrates on the way and attitude to solve problem. Even though China and EU contend for some issues, cultural diplomacy will continue to provide its function.