Administrative rules have played a central role in Ethiopian public administration since 1994 when the current constitution was adopted. However, if the formulation and implementation of the rules are not politically controlled, and proper accountability is not applied, these same rules could become threats instead of assurances of the rule of law and order. This case study explored what strategic controls and accountability measures are in place to regulate the rulemaking process. To inform the study, the political control of bureaucracy framework in general and the principal-agency model, in particular, were used. The central research question focused on strategies that ensure the political control and accountability of rulemaking in Ethiopia. Purposive sampling methods were employed, with interviews of five legislators and five appointed officials, as well as supportive legislative documents providing the data. The data were coded and thematically analyzed using a coding framework and a continuous iterative process. The results revealed that in Ethiopia there is a constitutional framework of control and accountability, but there is no political control mechanism in place, and no accountability measures have been taken. The study findings may indicate that there is a need for further studies on administrative and judicial review mechanisms and federated states' control mechanisms to fully understand the situation. The implication for social change includes awareness and attitudinal change of lawmakers and administrative authorities towards the importance of controlling and limiting the power to make rules. Positive social change is nearly impossible where unlimited and uncontrolled power is exercised.

Bakgrund: Marknadens riskpremie kan förklaras som den förväntade avkastning en investerare kräver för att acceptera en viss risk. Hur riskpremien skall bestämmas har stått i fokus för omfattande debatter de senaste åren men fortfarande har ingen ultimat lösning infunnit sig. Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt för att uppskatta riskpremien. Det ena att använda historisk data över aktieutvecklingen och därefter förvänta sig att en framtida utveckling kommer att vara likvärdig. Den andra är att göra uppskattningar av den framtida utvecklingen, så som framtida utdelningar, framtida vinster, BNP och inflation och därifrån göra en uppskattning utav riskpremien. Att använda sig av historiska värden har tidigare varit en accepterad metod både i den akademiska och finansiella värden men då den på senare tid har mötts av omfattande kritik, har modeller baserade på uppskattningar av framtiden vuxit sig starkare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en djupgående beskrivning av hur svenska finansiella företag uppskattar och hanterar riskpremium för den svenska aktiemarknaden. Därigenom fanns en avsikt att studera vilken metod som främst användes, hur viktigt riskpremium i form av ett investeringsinstrument var, och morgondagens betydelse av riskpremium. Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av personliga intervjuer. Intervjufrågor av öppen karaktär skickades ut till respondenterna i förväg, och intervjuerna ägde därefter rum i Stockholm och Göteborg. I den teoretiska referensramen användes både så kallad primär och sekundär litteratur för att kunna redogöra en övergripande bild av problemområdet. Den primära litteraturen, som framförallt ligger till grund för kapitel tre, sågs extra viktig att inkludera då den möjliggjorde en minskad subjektivitet som annars hade riskerat att belasta uppsatsen. Resultat: Resultaten visade en varierad syn mellan respondenterna där vissa ansåg att riskpremien hade ringa betydelse och andra att det var en mycket viktig variabel. Överlag fanns det dock ett ökat intresse de senaste åren. Även val av metod varierade och vare sig historisk data eller framtida uppskattningar kunde sägas ha ett övertag bland användarna. Avslutningsvis såg författarna ett ökat intresse för de ingående variablerna i modeller som baseras på framtida förväntade värden och kunde därav visa att den framtida debatten sannolikt kommer att behandla vilka variabler som bör inkluderas i denna typ av modeller och hur de bör uppskattas.

<p>Bakgrund: Marknadens riskpremie kan förklaras som den förväntade avkastning en investerare kräver för att acceptera en viss risk. Hur riskpremien skall bestämmas har stått i fokus för omfattande debatter de senaste åren men fortfarande har ingen ultimat lösning infunnit sig. Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt för att uppskatta riskpremien. Det ena att använda historisk data över aktieutvecklingen och därefter förvänta sig att en framtida utveckling kommer att vara likvärdig. Den andra är att göra uppskattningar av den framtida utvecklingen, så som framtida utdelningar, framtida vinster, BNP och inflation och därifrån göra en uppskattning utav riskpremien. Att använda sig av historiska värden har tidigare varit en accepterad metod både i den akademiska och finansiella värden men då den på senare tid har mötts av omfattande kritik, har modeller baserade på uppskattningar av framtiden vuxit sig starkare.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en djupgående beskrivning av hur svenska finansiella företag uppskattar och hanterar riskpremium för den svenska aktiemarknaden. Därigenom fanns en avsikt att studera vilken metod som främst användes, hur viktigt riskpremium i form av ett investeringsinstrument var, och morgondagens betydelse av riskpremium.</p><p>Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av personliga intervjuer. Intervjufrågor av öppen karaktär skickades ut till respondenterna i förväg, och intervjuerna ägde därefter rum i Stockholm och Göteborg. I den teoretiska referensramen användes både så kallad primär och sekundär litteratur för att kunna redogöra en övergripande bild av problemområdet. Den primära litteraturen, som framförallt ligger till grund för kapitel tre, sågs extra viktig att inkludera då den möjliggjorde en minskad subjektivitet som annars hade riskerat att belasta uppsatsen.</p><p>Resultat: Resultaten visade en varierad syn mellan respondenterna där vissa ansåg att riskpremien hade ringa betydelse och andra att det var en mycket viktig variabel. Överlag fanns det dock ett ökat intresse de senaste åren. Även val av metod varierade och vare sig historisk data eller framtida uppskattningar kunde sägas ha ett övertag bland användarna. Avslutningsvis såg författarna ett ökat intresse för de ingående variablerna i modeller som baseras på framtida förväntade värden och kunde därav visa att den framtida debatten sannolikt kommer att behandla vilka variabler som bör inkluderas i denna typ av modeller och hur de bör uppskattas.</p>

Submitted by Pedro Miguel Olea de Souza e Silva (pedromiguel@fgvmail.br) on 2010-09-19T14:12:32Z No. of bitstreams: 1 Thesis.pdf: 392703 bytes, checksum: e7333cf1ea36de7081e0ace0e1072535 (MD5) / Approved for entry into archive by Andrea Virginio Machado(andrea.machado@fgv.br) on 2010-09-20T12:40:37Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Thesis.pdf: 392703 bytes, checksum: e7333cf1ea36de7081e0ace0e1072535 (MD5) / Made available in DSpace on 2010-09-21T18:18:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Thesis.pdf: 392703 bytes, checksum: e7333cf1ea36de7081e0ace0e1072535 (MD5) Previous issue date: 2010-08-18 / Neste trabalho propomos a aplicação das noções de equilíbrio da recente literatura de desenho de mecanismo robusto com aquisição de informação endógena a um problema de divisão de risco entre dois agentes. Através deste exemplo somos capazes de motivar o uso desta noção de equilíbrio, assim como discutir os efeitos da introdu ção de uma restrição de participação que seja dependente da informação. A simplicidade do modelo nos permite caracterizar a possibilidade de implementar a alocação Pareto efiente em termos do custo de aquisição da informação. Além disso, mostramos que a precisão da informação pode ter um efeito negativo sobre a implementação da alocação efi ciente. Ao final, sao dados dois exemplos específicos de situações nas quais este modelo se aplica.

In rain-fed farming systems, a poor harvest can have broad and overwhelming effects on affected households. Smallholder farmers have to ensure that they have adequate food from one harvest to the other and enough inputs for the next farming season. Households consume more just after the harvest and the consumption levels decline as they move away from the harvest season. The study identified the ex-ante and ex-post adjustment mechanisms to seasonal food and input requirements. Special consideration was given to determine whether the probability of using a given adjustment mechanism to seasonality is the same in good, normal, poor and very poor years and whether household wealth has an influence on the use of adjustment mechanisms. Attention was also given to determining whether agricultural production and household wealth are reflected in observed seasonality in consumption. The study used cross-sectional data from 225 randomly selected households. The study relied on non-parametric methods of data analysis because the required dependent variables could not meet the parametric assumptions. The analysis showed that the probabilities of using some ex-ante and ex-post adjustment mechanisms for both food and input requirements by the non-poor households are not the same in good, normal, poor and very poor years. However, the poor households’ probability of using any of the identified ex-post adjustment mechanisms to seasonal input requirements is the same in all the years. The study established that household wealth affects the use of ex-ante and ex-post adjustment mechanisms to seasonal input requirements and ex-post adjustment mechanisms to seasonal food requirements after good, normal, poor and very poor harvests. The study further revealed that agricultural production is reflected in household seasonal consumption. However, the study failed to find a relationship between consumption and agricultural production in the post-harvest season after good and normal harvests. The study also showed that household wealth is reflected in food consumption in all the seasons of normal, poor and very poor years. However, no relationship was found between food consumption and household wealth in the post-harvest and rainy seasons after good harvests. The study further revealed that there is always a seasonal fall in consumption levels among households of all wealth strata despite the use of adjustment mechanisms. The situation worsens as we move from the good years towards the very poor years. The study suggests that the use of one size fits all type of interventions to minimise the seasonality problem cannot adequately achieve the required results for all households. It is important to know the way households from each wealth stratum respond to the seasonality problem and why they respond in such a way. Programmes that encourage strategic planning, agricultural production and wealth creation are necessary to reduce the seasonality problem. Furthermore, mechanisms which ensure that the benefits from government interventions reach the poor households are necessary. / Dissertation (MSc Agric)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Agricultural Economics, Extension and Rural Development / unrestricted

This dissertation has three chapters studying accounting conservatism in the property-liability (P&L) insurance industry. There are two types of accounting conservatism – ex-ante (unconditional) conservatism and ex-post (conditional) conservatism. The former means that firms over-report liabilities initially, before more detailed information becomes available. The latter means that firms respond to this new information asymmetrically by recognizing expected losses more quickly than expected gains. My analysis throughout the dissertation focuses on the loss reserve accruals since it is the most significant accruals on the balance sheet. One benefit of studying the P&L insurance industry is that we have specific and detailed information regarding the development of loss reserve accruals over time. Chapter 1 is an executive summary of the next two chapters, highlighting the key results, the policy implications, and the contributions of the dissertation. Chapter 2 studies the two types of accounting conservatism and explore three research questions: (1) whether ex-ante and ex-post conservatism prevails in the P&L insurance industry; (2) what the relations are between ex-post conservatism and other managerial incentives including ex-ante conservatism; and (3) how much the opportunity cost is for being conservative. I study all U.S. domiciled P&L insurance companies from 1996 to 2012 and follow the previous literature to measure accounting conservatism in Chapter 2. I find that both types of accounting conservatism prevail in the insurance industry. Besides, the back-of-the-envelope estimates based on the industry average insurer indicate that their opportunity costs are trivial compared to the amounts of net income and total assets. Chapter 2 also shows that the practices of ex-ante and ex-post conservatism exhibit a nonlinear, U-shape relationship. This finding supports the view that the two types of conservatism can be compliments because they can serve for different purposes. Ex-ante conservatism is mainly used to create a cushion against future unexpected losses, whereas ex-post conservatism can reduce informational frictions. In Chapter 3, I develop a new method of assessing conditional conservatism using more detailed data from the insurance industry. I look at how conditional conservatism affects insolvency risk and the financial strength rating of P&L insurance companies. I also investigate how a change to accounting rules affects conditional conservatism. The new method of measuring conditional conservatism is based on the concavity of the loss development curve. I study all U.S. domiciled P&L insurance companies from 1995 to 2015 and find that the greater the degree of conditional conservatism, the lower is insolvency probability, and the better is the financial strength rating, with other things being constant. The result indicates that regulators and rating agencies do reward insurers that voluntarily utilize conditional conservatism accounting strategy. Moreover, I find that the level of conditional conservatism is reduced after the enactment of the Model Audit Rule (MAR). MAR, like the Sarbanes-Oxley Act Section 404, increased board oversight of internal risk management. The result suggests that complying with additional disclosure requirements provides a “safe harbor” for insurance companies so that they have fewer incentives to be conditionally conservative. / Business Administration/Risk Management and Insurance

En utvärdering kan göras på många olika sätt beroende på vad som önskas med den. Det kan bland annat vara önskvärt att ta reda på hur väl mål uppnåtts i ett stadsbyggnadsprojekt, eller så är syftet att undersöka arbetsprocessen för att blottlägga varför eventuella misstag gjorts. Utvärdering kan också användas för att kartlägga lärdomar och insikter som kan vara värdefulla i kommande projekt. I den här studien djupdyker vi i ämnet om utvärderingar kopplade till stora stadsbyggnadsprojekt i syfte att bidra med en förståelse för hur utvärdering sker i praktiken. Studien är uppdelad i två delar, en kvantitativ och en kvalitativ del. Inom den kvantitativa delen ämnar studien att bringa förståelse över hur vanligt förekommande utvärderingar är i Sveriges 50 största kommuner, vilka typer av utvärderingar som är vanligast, hur de finansieras samt vad de främsta anledningarna är till att inte utvärdera stadsbyggnadsprojekt. Denna del fungerar som ett bakgrundsunderlag för den kvalitativa delen som bidrar till att djupare undersöka specifika utvärderingar för att få svar på hur kommuner arbetar med utvärdering som verktyg för erfarenhetsåterföring till senare stadsbyggnadsprojekt samt belysa hur olika utvärderingar tillämpas inom stadsbyggnadsprojekt och hur de genererar olika resultat. Detta görs genom intervjuer och dokumentstudier kopplade till Bo01, Västra hamnen i Malmö och Kvillebäcken, Backaplan i Göteborg. Den kvantitativa studien kommer fram till att utvärdering i någon form görs i strax över hälften av kommunerna. Särskilt vanligt är det i de kommuner med fler än 90 000 invånare. Det är främst ex post-utvärderingar som genomförs men även utvärderingar som ämnar att belysa processarbetet är vanliga. Vidare är de främsta anledningarna till att utvärdering inte genomförs brist på tid eller erfarenhet. I den kvalitativa studien framgår det att den främsta ledstjärnan i samtliga utvärderingar är att de används som ett sätt för planeringen att skapa lärdomar snarare än att bedöma huruvida projekten anses vara lyckade eller misslyckade. Trots detta, är en genomgående tendens i alla utvärderingar att de skiljer sig på flera sätt. Vissa är specifika och utreder utvalda delar av projekt medan andra är mer generella i sin omfattning. Vem det är som har tagit initiativet skiljer sig också åt. Det går att se spår av alla fyra av Vedungs utvärderingsvågor i utvärderingarna men den fjärde vågen, den evidensbaserade, bedöms på det hela taget vara aningen mer framträdande.

The tremendous growth of business and their impact on competition within the market raises concerns regarding the regulators ability to enforce fair competition and regulate large corporations. While Competition law strives to regulate the market through tangible punishment, its reactive nature might result in difficulties swiftly addressing anti competitive practices. This study explores the comparison of reactive and proactive regulatory enforcement measures on business compliance, by comparing Competition law with the new Digital Markets Act. The research, compiling of secondary sources, focuses on using compliance theories to explain the differences in ex post and ex ante enforcement measures and how firms might respond to the two. In the context of Competition law and the Digital Markets Act, we conclude that while big penalties could be a good deterrence, the reactive nature of Competition law has significant disadvantages compared to the proactive Digital Markets Act.

The purpose of this study was to determine the relationship (predicative capability) between selected variables, specifically, African American student enrollment, teacher ethnicity, and urban or rural district classification and the number of African American student placements in a disciplinary alternative education program (DAEP). The study used a non-experimental ex post facto design. Archival data from the Texas Education Agency were used to identify Texas schools that sent African American students to a DAEP during the 2013-2014 school year. Archival data from the Texas Education Agency were also used to identify African American student enrollment and teacher ethnicity for the selected school districts. Finally, archival data from the Texas Department of Agriculture were used to identify district classifications of urban or rural. Participants in this study consisted of 187 school districts that placed African American students in a DAEP during the 2013-2014 school year. Based on the findings, teacher ethnicity and African American student enrollment are statistically significant contributions to African American student placement in a DAEP. Urban or rural district classification is not a statistically significant predictor in the same placements. Results of this study add to existing literature by confirming that there is an overrepresentation of African American student placements in DAEPs and suggesting possible ways to combat this epidemic.

No description available.