Thesis--University of Oklahoma. / Includes bibliographical references (leaves 96-108).

Tidigare forskning påvisar att det förekommer mycket stillasittande när barn befinner sig på förskolan och är barn fysiskt aktiva är det främst i utomhusmiljön. Forskningen visar även att få barn utveckla de grundläggande motoriska färdigheterna i tidig ålder kan det förbättra barns sociala beteende samt den kognitiva utvecklingen. Vidare visar forskning genom att  inomhusmiljö på förskolan förändras så barnen får röra sig fritt kan det leda till att barn vill vara mer fysiskt aktiva.    Syftet med studien var därför att ge en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med olika rörelseaktiviteter i inomhusmiljö på förskolan för att utveckla barnens motoriska färdigheter. Vidare undersöktes hur förskollärare ser på sin egen roll i arbete med rörelseaktiviteter inomhus och deras beskrivningar av vilken betydelse det sociala samspelet har för barnens utveckling av motoriska färdigheter genom rörelseaktiviteter. Studien utgick från en kvalitativ metod där insamlingen av empiri utfördes genom intervjuer med sex olika förskollärare.   Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering stått i fokus. Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien utförde rörelseaktiviteter i inomhusmiljön. De ansåg att när de utförde olika rörelseaktiviteter tillsammans med barnen var syftet att barnen skulle få utveckla sina grundläggande motoriska färdigheter.    Resultatet visar att förskollärarna anser att genom stöttning och att de själv är aktiva i rörelseaktiviteter tillsammans med barnen kan förskollärare vara ett föredöme och motivera barnen till att delta i det sociala samspelet. Slutsatsen vilken kan dras från resultatet, utifrån den teoretiska utgångspunkten, är att förskollärares uppmuntran samt den språkliga och fysiska kommunikation bidrar till att barn utvecklas vidare och lär sig att behärska nya motoriska färdigheter.

Rapporter om mycket stillasittande och sämre folkhälsa lägger allt större fokus på våraarbetsplatser eftersom vi spenderar mycket tid där. En arbetsplats ska vara hälsofrämjande ocherbjuda friskvård, där vissa till och med kräver obligatorisk friskvård på arbetstid. Denna studieundersöker om det finns skillnader på hur personer uppfattar sin hälsa beroende på om de harobligatorisk friskvård eller inte. Vidare undersöks om de är mindre stillasittande, mer fysiskaktiva och mer motiverade till att utföra fysisk aktivitet. 61 respondenter svarade på en enkät,varav 23 respondenter hade obligatorisk friskvård på arbetstid. Enkäten innehöll förutomdemografiska frågor, självskattningsfrågor från tre skalor, Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS), International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) och Intrinsic MotivationInventory (IMI). Resultaten behandlades i Jamovi och redovisades genom medelvärde ochspridningsmått i tabeller och diagram. För att testa signifikansen användes T-test för oberoendegrupper Mann-Whitney U-test och Welch’s t-test. Resultatet visade att respondenterna medobligatorisk friskvård på arbetstid skattade sig själva högre på en egenskattad skala om hälsa,än de som inte hade obligatorisk friskvård. Respondenterna med obligatorisk friskvård skattadesig också utföra mer fysisk aktivitet än de andra respondenterna. Dock hittades ingensignifikant skillnad i motivation eller stillasittande. Resultatet pekar på att arbetsplatser medobligatorisk friskvård bidrar till bättre upplevd hälsa och mer fysisk aktivitet hos sina anställdamen förebygger inte stillasittandet. / Reports of a lot of sedentary behaviour and poorer public health are putting more andmore focus on our workplaces because we spend a lot of time there. A workplace must behealth-promoting and offer wellness and exercise activities, with some even requiringmandatory wellness and exercise activities during working hours. This study examines whetherthere are differences in how people perceive their health depending on whether they havemandatory wellness and exercise activities or not. Furthermore, it is investigated whether theyare less sedentary, more physically active and more motivated to perform physical activity. 61respondents responded to a survey, of which 23 respondents had mandatory wellness andexercise activities during working hours. The survey contained, in addition to demographicquestions, self-assessment questions from three scales, the Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS), the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) and the Intrinsic MotivationInventory (IMI). The results were processed in Jamovi and reported through mean and variancemeasures in tables and diagrams. To test the significance, the Mann-Whitney U-test andWelch's t-test were used. The results showed that the respondents with mandatory wellness andexercise activities during working hours rated themselves higher on a self-rated scale abouthealth, than those who did not have mandatory wellness and exercise activities. Therespondents with mandatory wellness and exercise activities also rated themselves performingmore physical activity than the other respondents. However, no significant difference wasfound in motivation or sedentary behaviour. The results indicate that workplaces withmandatory wellness and exercise activities contribute to better perceived health and morephysical activity among their employees, but do not prevent sedentary behaviour.