Less diversity and more homogenization in the media`s news range is the subject for our bachelor thesis. By analyzing and comparing three separate weeks in two of Sweden's largest evening newspapers Aftonbladet and Expressen we wanted to discoverhow the diversity between the two newspapers had changed over the years, more precisely from 1993 until now. Had there been a homogenization or not? We wanted to study this because it is a long going debate about the news stories becoming more and more the same. An important debate because less diversity in news events and news presentation may lead to less diversity in public opinions and knowledge. When it comes to our result we found out that the diversity in the week of 2013 in comparison tothe week of 1993 was better for Expressen, but not for Aftonbladet. At the same time, our second analyzing week took place in 2003 and in comparison to that week both newspapers had greater diversity in 2013. So when we make a conclusion after looking at these three weeks we could say that homogenization was a problem in 2003, but is not anymore. Except for when it comes to public affairs. When we divided the news intodomestic, foreign, public and non-public affairs we discovered that the foreign news for every week had less diversity than domestic news, we found the same result in public affairs in comparison to non-public affairs. But unlike foreign news where the diversity increased in 2013, the diversity of public affairs kept decreasing. If the weeks we selected reflects the two newspapers news range on a greater scale this could be a democratic problem, because if there are some news that can contribute to more public opinions and wider knowledge it is public affairs.

Denna uppsats är en studie om nyhetsrapporteringen kring attentatet i Trollhättan 2015 och attacken i Stockholm 2017. Studien har med hjälp av en kvalitativ textanalys analyserat totalt tio stycken artiklar från Aftonbladet och Expressen. Båda dåden som analyseras i uppsatsen är enligt definition terrorism, dock blir endast ett av dåden benämnt som terrorism i media. Med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning inom gestaltning, rasifiering och representation har studien belyst skillnader och likheter och vad som framhävs i medias rapportering kring terrorism för att ta reda på vem som kallas terrorist och inte.       För samtliga av studiens tio artiklar är det huvudsakliga syftet att sammanställa och återberätta de aktuella händelseförloppen. Sedan har studien genom valda metoder och teorier kunnat identifiera hur de två händelserna gestaltas. Genom en jämförande analys händelserna sinsemellan visade resultatet att tidningarnas gestaltning främjar en världsuppfattning om terrorism i enlighet med religionens tro. / This paper is a study of news rapports about the acts of violence in Trollhättan 2015  and the attacks in Stockholm 2017. The study uses a qualitative text analysis in order to analyze a total of ten articles from the Swedish news papers Aftonbladet and Expressen. Both acts of violence can be defined as terrorism, but only one of these acts of violence have been called terrorism by the media. With the help of theoretical perspectives such as framing, racialization and representation, this paper acknowledges differences and similarities but also what media emphasizes when they report on terrorism; also which individual is deemed to be called a terrorist or not. For all ten articles analyzed in this study, the main purpose is to gather and retell the current events. By using content analysis and the theories mentioned above, this paper identified how the two events have been framed. By comparing the analyses of the two acts of violence, it is shown that; media depict and emphasize a worldview of terrorism in accordance with religious beliefs.

This essay examines if there is any difference how the two biggest tabloids in Sweden, Aftonbladet and Expressen is portraying the Swedish national football team for both woman and men. The purpose is to compare and see if there is any difference regarding what gender you have. We have also examined what gender the authors for the articles have. We have used a quantitative content analysis to get our results. In conclusion, there is a big difference in medial space regarding what gender you have. But there is no significant difference how the reporters are using their language depending what national team they’re writing about. There is also a big majority of male reporters that writes about the national teams.

In this study we have examined how Swedish tabloid newspapers portray supporters in regard to the deadly assault at the Allsvenskan premiere in Helsingborg between Helsingborgs IF and Djurgårdens IF in 2014. We have analyzed published articles in the two biggest tabloid newspapers in Sweden – Aftonbladet and Expressen. Our main findings show that journalists tend to generalize and stigmatize all supporters when writing about hooligans. There is also confusion regarding different groups within the supporter community.

Problem definition and purpose: In 2015, the newspapers sports columns is filled with opinions and analyzes of the events foretold by self-proclaimed experts, sports journalists at the newspapers, This is done to market themselves and their employer, create a relationship with their readers and stand out from the competition. In this thesis we researched two Swedish tabloids, to try to establish whether there has been a notable change in opinions on the sports sections during the last twenty years. Method and material: Quantative content analysis of sport pages of Swedish tabloids Aftonbladet and Expressen during 4-10 November 1995, 2005 and 2015. By identifying how many of the published articles that can be categorized as opinions, and by measuring those articles in square centimeter, we are using graphs and tables to show how the opinion-based material has changed fron 1995 until 2015. Main result: The thesis shows an increasing in opinions and opinion based journalism in Swedish tabloids sport pages over the course of a twenty-year period.

<p>Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod.</p><p>Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering. Sagda tidning har även substantiellt färre antal ord i sina artiklar och fler bilder samt interaktionslänkar än konkurrenten Expressen.se. Dessutom är Aftonbladet.se allt som oftast snabbare vid publicering av nyheter.</p> / <p>The aim of this essay is to study media convergence by comparing two traditional media corporations, Aftonbladet and Expressen, which have previously only acted in the press market. Both have entered the digital world by launching online versions of their respective newspapers. The comparison is mainly focused on the content, layout, design and structure for the purpose of finding and mapping apparent differences between the two newspapers online versions. The comparison is conducted in two steps, using both a quantitative and qualitative method.</p><p>The results and analysis sustained by the study reveals that there are differences between the newspapers in the four factors content, layout, design and structure and the differences are most prominent regarding the content aspect. Aftonbladet.se exhibits a tendency which points to it being more oriented towards entertainment. The same newspaper also uses substantially less words, more images and interaction links than its main competitor Expressen.se. Furthermore Aftonbladet.se is more often than not swifter when it comes to publishing news.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om mordfall på sina förstasidor i förhållande till de publicistiska reglerna. Studien lägger fokus på tre olika mordfall och hur de två kvällstidningarna agerat gällande hänsynstagande gentemot brottsoffren, brottsoffrens anhöriga samt personer som är misstänkta för brott men ännu inte har dömts. Det teoretiska ramverket för denna studie består av teorierna konsekvensneutralitet och social ansvarsteori, Susanne Wigorts Yngvessons teori om journalistik yrkesetik, de pressetiska reglerna, Ester Pollacks teorier om medier och brott, Nils Christies teori om det ideala offret, Simon Lindgren och Ragnar Lundströms teorier om brottsoffer i medier samt teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys med en diskursanalytisk ansats, bildanalys samt vissa kvantitativa inslag gällande antal förstasidor som de två tidningarna publicerat där mordfallen behandlas. Resultatet visar att det finns skillnader gällande vad samt hur mycket Aftonbladet respektive Expressen väljer att publicera på förstasidorna. Båda tidningarna har gjort publiceringar som skulle kunna tolkas bryta mot de publicistiska reglerna och Expressen har gjort detta i större utsträckning.

The purpose of this study is to examine four Swedish newspapers views on female athletes in the Olympic Games in Mexico City 1968 and Barcelona 1992, and examine what information the Swedish public received through their reporting about the Olympic Games in Mexico City and Barcelona. The study is based on printed editions of the Swedish newspapers Aftonbladet, Expressen, Kvällsposten and Idag.   The study is a quantitative content analysis, containing a total number of 68 articles. In this paper the theoretical perspective is based on the framing theory, where the focus is how the female athletics were depicted in the Swedish press.   The results show that the Swedish newspapers want to portray and communicate about the female athletics performance, which applies to both the Olympic Games in 1968 and 1992. However, there were news reports in both Olympics that focused more on reproducing the female participant's appearance rather than their athletic performance. The results also show that there are only slight differences in each newspapers framing of female athletics in the Olympic Games in Mexico City 1968. The most usual descriptions based on my results are that female athletics are beautiful, girls and small. The result of this paper shows that is possible to perceive a change of the most common descriptions in the Olympics Games in Barcelona 1992. In the Olympics 1992 framing as doped and civil state began to more usual in the news that was about female athletics.

No description available.

<p>Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna <em>sak</em>, <em>spel</em>, <em>skandal/trivia </em>samt <em>oklar</em>. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung.</p><p>Studien visar att <em>spel </em>var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. <em>Egen korrespondent </em>var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för <em>reporter hemma</em>. För SvD och DN gäller att <em>spel </em>och <em>skandal/trivia </em>blivit vanligare till förmån för <em>sak </em>jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.</p><p> </p><p> </p>