Sweden has always had a special relationship with Russia. The countries have fought dozens of wars against each other, both in the Viking Age, the Middle Ages and the early modern period. This, according to many historians, led to the emergence of a russophobia in Sweden. It has now been over two hundred years ago since the last altercation between these countries, so does russophobia still exist in Sweden, and if not, what characterizes our perception of Russia today?   These are the types of questions that will be processed and answered in this press analytical study of the Swedish media's representation of Putin and Russia. The material studied consists of articles in two major Swedish newspapers from the period around the Russian presidential elections in 2000, 2004 and 2012, all of which were won by Putin.   A general conclusion is that the Swedish media image of Russia is strongly negative. The image of Putin was somewhat positive in the year 2000 but then became increasingly negative. I also found no evidence of russophobia. Although Russia is sometimes portrayed as militarily aggressive there’s nothing that suggest that Sweden should feel threatened.

The Soviet Union was the great enemy of Western civlisationen during the cold war. Sweden was not part of the cold war. Despite that Sweden had more in common with the Western powers. The country had more cultural, economic and political similarities with them. The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers wrote about the dissolution of the Soviet Union in 1991. I have also examined whether they expressed a fear of Russia. The newspapers that were included in the study were: Norrkensflamman (socialistic), Aftonbladet (social democratic), Arbetet (social democratic), Dagens Nyheter (independent), Expressen (liberal) and Svenska Dagbladet (conservative). The results showed that Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet had a western and eurocentric international outlook. Aftonbladet and Arbetet also had a western and eurocentric international outlook but were more critical of the western powers. Norrskensflamman was the only newspaper that supported the Soviet Union. They also saw the capitalist world as the great enemy. Russian fear was expressed in Arbetet, Svenska Dagbladet and Expressen. Arbetet thought the rest of the world should demand that Russia abolishing all their nuclear weapons. Svenska Dagbladet and Expressen saw Russia’s political system as threat to the west. Svenska Dagbladet also suspected that Russia should attack their neighbours in the future.

<p>Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: <em>Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009?</em> Andra relevanta underfrågor har varit: <em>Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer?</em> En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder. Underlaget för studien utgörs av sex löpsedlar och artiklar i form av hälsolarm som publicerats i Aftonbladet och Expressen under år 2009. De respektive tidningarna representeras således av tre löpsedlar och artiklar vardera. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är teorier om journalistik med fokus på sanning, källkritik, nyhetsvärderingar och tabloidpress. I en mindre skala berör även den teoretiska ramen relationen mellan journalistik och forskning samt teorier om hur människor tar till sig hälsolarm från massmedia.  Det rör sig om en kvalitativ studie och den metodologiska ansatsen utgörs främst av den kritiska diskursanalysen där det textbaserade materialet analyseras på en makro- och mikrostrukturell nivå. I en mindre utsträckning analyseras även artiklarnas tillhörande bilder och då tillämpas den semiotiska tolkningsmetoden. Det sammanfattade resultatet visade att samtliga hälsolarm gestaltades av en individuell sjukdomsberättelse och personifieringen var således ett genomgående faktum i alla artiklar. De drabbade personerna är således i fokus då de figurerar i både text och bild. Artiklarnas källor är främst expertpersoner i form av läkare och professorer, vilka citeras flitigt i artiklarna. Resultatet visade även att hälsolarmen har ett alarmerande tilltal men artiklarna hänvisar i regel inte till några forskningsrapporter som rättfärdigar det budskapet. Undersökningen visar således att det i dessa fall är tidningen själv som larmar, inte forskningen.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och definiera vilka kriterier som kännetecknar en sportnyhet i Aftonbladet och Expressen, samt om tidningarna skiljer sig åt i sportrapporteringen. Vidare vill vi analysera sportartiklarna med utgångspunkt i professor Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel samt professorerna Altheide och Snows medielogik för att ta reda på om det finns ytterligare kriterier som kännetecknar en sportnyhet. Målsättningen är att ta fram en egen nyhetsvärderingsformel för sportjournalistik.</p><p>Denna uppsats är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av ett kodschema med frågor som bygger på tidigare teorier och forskning. Empirin grundades i en undersökning av 380 artiklar på Aftonbladet och Expressens sportsidor. Resultaten visar att det inte är någon större skillnad mellan analysenheternas sätt att hantera nyhetsartiklar på sportsidorna. De mest framträdande kriterierna för att en nyhet ska få störst uppmärksamhet är att nyheten ska vara personorienterad, handla om en man, helst en elitperson, som utövar en lagidrott på landslagsnivå och är aktiv i Sverige.</p><p> </p>

<p>Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda. En tendens till fokusering på genetiska faktorer, utan att denna är vetenskapligt relevant ses i studien. Denna uttrycks bland annat i urval och konstruktion av ideologiska metaforer. Studien innefattar tolv artiklar från Svenska Dagbladet respektive tolv från tidningen Expressen, publicerade under vintern 2006/2007. Metoden har varit kvalitativ textanalys med fokus på teman, urval och konstruktion av metaforer.</p> / <p>The relationship between the environment/genetic inheritance, as causing factors of disease and human character, is most often complex. The mapping of genes has made this relationship easier to grasp and more appealing for mass media. By applying the ethical rules of the Swedish press, this study shows that the picture given in the media is not comprehensive. Nor does it differentiate between fact and commentary. There is strong tendency towards diving up, dichotomizing, when causative factors are described. Either the genes or the environment are seen as causing factor for illness or human characteristics, not both. A tendency focusing on genetic factors, without this being scientifically relevant is seen. This is, for example, expressed in selection and construction of ideological metaphors. The study is based on twelve articles from the papers Svenska Dagbladet and Expressen respectively, published during the winter of 2006/2007. The method has been qualitative analyze with focus on themes, selection and construction of metaphors.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren.</p><p>Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella.</p><p>Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet. Expressen har fler hotfulla rubriker än konkurrenten år 2004 och har även gjort en stor satsning på personifierade rubriker det senare året.</p><p>På grund av bilagereklamen har utseendet på löpsedlarna förändrats mycket mellan åren 1994 och 2004. Löpsedlarna är marknadsföringsverktyg för kvällstidningarna men är samtidigt journalistiska produkter och kan fällas för alltför vinklade och osanna rubriker av PON, Pressens Opinionsnämnd.</p><p>Utöver den kvantitativa analysen har även en kvalitativ analys gjorts på de dagar då tidningarna har samma nyhet på löpsedeln. År 1994 var det vanligt att en tidning valde att ha en viss nyhet som andranyhet medan den andra valde att lägga nyheten som huvudnyhet. År 2004 har tidningarna nästan uteslutande lagt nyheterna som huvudnyheter. Aftonbladet och Expressen tycks idag göra i stort sett samma bedömning om vad som säljer respektive tidning bäst.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren. Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella. Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet. Expressen har fler hotfulla rubriker än konkurrenten år 2004 och har även gjort en stor satsning på personifierade rubriker det senare året. På grund av bilagereklamen har utseendet på löpsedlarna förändrats mycket mellan åren 1994 och 2004. Löpsedlarna är marknadsföringsverktyg för kvällstidningarna men är samtidigt journalistiska produkter och kan fällas för alltför vinklade och osanna rubriker av PON, Pressens Opinionsnämnd. Utöver den kvantitativa analysen har även en kvalitativ analys gjorts på de dagar då tidningarna har samma nyhet på löpsedeln. År 1994 var det vanligt att en tidning valde att ha en viss nyhet som andranyhet medan den andra valde att lägga nyheten som huvudnyhet. År 2004 har tidningarna nästan uteslutande lagt nyheterna som huvudnyheter. Aftonbladet och Expressen tycks idag göra i stort sett samma bedömning om vad som säljer respektive tidning bäst.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009? Andra relevanta underfrågor har varit: Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder. Underlaget för studien utgörs av sex löpsedlar och artiklar i form av hälsolarm som publicerats i Aftonbladet och Expressen under år 2009. De respektive tidningarna representeras således av tre löpsedlar och artiklar vardera. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är teorier om journalistik med fokus på sanning, källkritik, nyhetsvärderingar och tabloidpress. I en mindre skala berör även den teoretiska ramen relationen mellan journalistik och forskning samt teorier om hur människor tar till sig hälsolarm från massmedia.  Det rör sig om en kvalitativ studie och den metodologiska ansatsen utgörs främst av den kritiska diskursanalysen där det textbaserade materialet analyseras på en makro- och mikrostrukturell nivå. I en mindre utsträckning analyseras även artiklarnas tillhörande bilder och då tillämpas den semiotiska tolkningsmetoden. Det sammanfattade resultatet visade att samtliga hälsolarm gestaltades av en individuell sjukdomsberättelse och personifieringen var således ett genomgående faktum i alla artiklar. De drabbade personerna är således i fokus då de figurerar i både text och bild. Artiklarnas källor är främst expertpersoner i form av läkare och professorer, vilka citeras flitigt i artiklarna. Resultatet visade även att hälsolarmen har ett alarmerande tilltal men artiklarna hänvisar i regel inte till några forskningsrapporter som rättfärdigar det budskapet. Undersökningen visar således att det i dessa fall är tidningen själv som larmar, inte forskningen.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och definiera vilka kriterier som kännetecknar en sportnyhet i Aftonbladet och Expressen, samt om tidningarna skiljer sig åt i sportrapporteringen. Vidare vill vi analysera sportartiklarna med utgångspunkt i professor Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel samt professorerna Altheide och Snows medielogik för att ta reda på om det finns ytterligare kriterier som kännetecknar en sportnyhet. Målsättningen är att ta fram en egen nyhetsvärderingsformel för sportjournalistik. Denna uppsats är skriven ur ett deduktivt perspektiv. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av ett kodschema med frågor som bygger på tidigare teorier och forskning. Empirin grundades i en undersökning av 380 artiklar på Aftonbladet och Expressens sportsidor. Resultaten visar att det inte är någon större skillnad mellan analysenheternas sätt att hantera nyhetsartiklar på sportsidorna. De mest framträdande kriterierna för att en nyhet ska få störst uppmärksamhet är att nyheten ska vara personorienterad, handla om en man, helst en elitperson, som utövar en lagidrott på landslagsnivå och är aktiv i Sverige.