Titel: Fler partiledardebatter  – “men det är ungefär samma ingredienser” –  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014. Författare: Emma Österberg och Elvira Linderot Kurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 18 785 Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen. Tidigare forskning har visat att ökad konkurrens kan påverka medieföretagens strategier, till exempel genom att de vill stärka sina varumärken eller göra “bra tv” med ökat tempo och dramaturgi. Syftet med studien var att ta reda på hur SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen förhöll sig till den nya konkurrenssituation som uppstod i valet 2014, samt att ta reda på vilka strategier de hade vid programutformningen för partiledardebatterna.          Metod: I den empiriska undersökningen användes två kvalitativa metoder. Först gjordes en analys av partiledardebatternas programkoncept, utifrån fyra teman: miljö, medverkande personer, programmoment samt publikmedverkan. Genom samtalsintervjuer fick en programansvarig på varje medieföretag sedan svara på vilka strategier de haft när de utformade programmen samt hur de såg på konkurrenssituationen.          Resultat: Samtliga medieföretag förhöll sig till den nya konkurrensen, främst genom att de ville göra partiledardebatter som stack ut och stärkte deras varumärken, genom bland annat välkända programledare. En strategi var också att göra “bra tv”, genom dramaturgi och tempoväxling. När det gällde att rikta sig till en viss publik stack Aftonbladet ut i valet av en ung målgrupp, medan de övriga riktade sig till en mer bred publik. En strategi var också att göra program som kändes seriösa och granskande, framförallt gällde det SVT, som har ett public service- uppdrag och dessutom konkurrerar med sin trovärdighet. För kvällstidningarna var partiledardebatterna ett sätt att utveckla sin tv-satsning – och de kände sig fria att testa och prova nya grepp. Även TV4 ville sticka ut och försökte ha med “annorlunda moment”. SVT såg sig mer bundna av traditioner, men samtidigt inspirerades de av kvällstidningarnas “ton och identifikation” och trodde att det var något de kunde ta till sig av i framtiden. De programansvarige poängterade att partiledardebatterna har en demokratisk betydelse och såg det främst som positivt att det gjordes fler debatter.

Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? – En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna   Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt   Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014   Antal ord i uppsatsen: 10 831   Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland. Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår.   Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013.   Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna.   Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar.

Den här kandidatuppsatsen granskar fördelningen av utrymmet på sportsidorna utifrån könstillhörighet. Vi undersöker hur mycket utrymme som tilldelas herrarnas respektive damernas slutspelsperioder under Europamästerskapen i fotboll år 2012, 2013, 2016 samt 2017 i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Vidare undersöker vi om det förekommer skillnader i rapporteringen om manliga respektive kvinnliga fotbollsspelare i Dagens Nyheter och Expressen år 2016 och 2017. Slutligen diskuterar vi frågan gällande på vilket sätt Dagens Nyheters och Expressens rapportering under slutspelen i fotbolls-EM år 2016 och 2017 bidrar till att upprätthålla de etablerade könsrollsuppfattningarna. Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv och redogör för en del av den tidigare forskning som finns inom området genus. För att besvara frågeställningarna används kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ diskursanalys. Resultatet av vår kvantitativa analys är att herrarnas mästerskap värderades högre ur ett nyhetsvärderingsperspektiv och tilldelades mer utrymme än damernas mästerskap. Den kvalitativa diskursanalysen visar att det under herrarnas mästerskapsår rapporteras om enbart män, medan det under damernas år rapporteras om båda könen. Den kvalitativa analysen visar därmed att männen tilldelas mer plats i medierna än kvinnorna. Detta överensstämmer med resultatet av vår kvantitativa analys, samt den tidigare forskning som lyfts fram i vår studie. Slutsatsen är att herrarna är överrepresenterade på sportsidorna samt att medierna upprätthåller de etablerade könsrollsuppfattningarna.

Media and journalists influence the Swedish democracy and form opinions among the public. With this is mind, media has a responsibility to be a critical institution and to strive for impartial reporting. However, it can be argued that party political opinions are embedded within media organisations hence, preventing neutral reports. With this in mind, Systembolaget, the Swedish alcohol monopoly, becomes especially interesting. Partly, because CEO, Magdalena Gerger, recently wrote a debate article protesting a motion allowing direct sales from small business alcohol producers. Additionally, Systembolaget has a unique position of power in the Swedish society.  The purpose of this thesis is to explain which generalised image of Systembolaget that is portrayed based on articles from the four largest Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, over the course of one year. In order to meet the purpose, a quantitative content analysis was conducted, where 412 articles from the selected newspapers were analysed. A qualitative method was then used to analyse expressed opinions towards Systembolaget.  The findings indicate that a majority of the articles about Systembolaget tended to be “neutral” (e.g. beverage tips). Furthermore, none of the analysed articles were written with an auditing perspective on Systembolaget. Finally, the thesis concluded that there is a difference between the selected newspapers reporting on Systembolaget. Future research should strive to further look into the reporting of Systembolaget through time.

The aim of this study is to analyze the botanist Elias Magnus Fries legacy between 1970 until today. The focus is on the Swedish medias interest in Fries, as well as how he and his name has been utilized during this period. Departing from theories on history culture and uses of history, the Swedish national newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet are analyzed. The study shows when and how the memory of Elias Magnus Fries has been activated and portrayed in Swedish media, as well as if they used Fries as a kind of national symbol. During the 1970’s the interest was at its peak but dwindled after the 90’s probable due to the lack of jubilee celebration. Indeed, the interest of Fries peaked during the 70’s and 90’s because of celebrating the 100-year celebration of his death in 1878 and the 200 anniversary of his birth in 1794. Although, the general view of Fries persona always has been positive, rather scant attention har been devoted to Fries during the entire period and he was often only mentioned briefly. The interest was in general primarily on mushrooms rather than Fries, and it was always the mushrooms that spurred an interest in Fries rather than the other way around. This might indicate a rather weak position in the history of science within Swedish media. Nevertheless, the newspapers also depicted Fries as a kind of national educator, scientist and a person with a great an evolutionistic mind for his great interest in mushrooms and its introduction in the Swedish cuisine.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish evening papers portrayed and framed the conflict between the police, football clubs and their fans. The conflict in question arose already in 2019 with drastic regulations from the police against clubs and fans to prevent violence, pyrotechnics and other illegal activities.  The method that was used in this study was a qualitative textual analysis. The study uses two different theories: agenda setting and agenda framing. Agenda setting focuses on what is salient in the news reporting while agenda framing focuses on how different topics are portrayed by the media. The analysis is based on 22 different articles from the Swedish newspapers websites of Aftonbladet and Expressen. These two are considered to be the biggest tabloids in Sweden, both well known for producing media in a sensationalist manner. We decided to define our selection of articles from a two week time-period surrounding the football derby in Stockholm between AIK and Djurgården on October 3, 2021. The reason for this selection was the aftermath of the game regarding the police brutality against the supporter group of Djurgården.  The result from the study was that both Aftonbladet and Expressen portrayed the conflict in a way that led to a public opinion sympathizing with the football supporters. A possible factor leading to this result was a lack of communication from the police authority towards the newspapers.

Syftet med studien var att ta reda på hur kvinnliga och manliga idrottare representeras i tabloiderna Aftonbladet och Expressen utifrån representationsteorin och genusperspektiv. Detta har gjorts genom att analysera 28 artiklar från sportbilagorna Sportbladet och Sportexpressen under vecka sju i februari, sedan har materialet analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och en semiotisk analys. Texterna har satts in i olika teman, propositioner och perspektiv som kallas för genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller, för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien visar att manliga och kvinnliga idrottare representeras olika utifrån genus, familjeliv, utseende, prestationer och roller. De kvinnliga idrottarna framställs ofta som svaga och fokuset ligger på annat än på deras prestation, men de manliga idrottarna representeras som starka och heroiska.

This qualitative study examines how Swedish evening press constructs protests against the COVID Certificate in France in their news articles. During the new coronavirus, various protests are taking place around the world. An example of a massive protest against the COVID Certificate is the major protests in France, that took place in July 2021. France had one of the largest protests against the COVID Certificate in the world. Tens of thousands of people protested across the country. In this study, 15 news articles are analysed about protests against the COVID Certificate in France from both Aftonbladet and Expressen, by using Critical Discourse Analysis (CDA), both as a theoretical perspective and method. Study even use framing theory, news values theory, and biopolitics as a theoretical perspective. Results of this study shows that the Swedish evening press constructs protests against the COVID Certificate in France in their news articles as violent, and demonstrators at these protests are portrayed primarily as dissatisfied, but sometimes also as low-educated, cuckoos, dangerous, and heroes. It is both elite people and demonstrators who got to speak in these news articles. Ministers, president, researchers, and police were allowed to speak more often than demonstrators, and they even got more space in quotes.

This paper is a investigation how the social constructs of immigrant women are made in the Swedish media. The aim of the study is through discourse analysis locate and analyse how immigrant women are described in the media. To help the analysis of immigrant women the study applies the theories concerning intersectionality, gender and ethnicity. The specific material is gathered from the Swedish newspaper Expressen during the years 2010, 2015 and 2022. The results show that immigrant women are described trough stereotypes that in most cases describe a victimisation. At the same time, the media also constructs a stigmatization around immigrant women through categories of culture, ethnicity, gender and religion. The most important part of the results is that it shows that the categories that are applied to immigrant women work in a segregated way against the dominant culture. This result also shows that in the newspaper ideas exist about culture incompatibility between what is understood as the Swedish majority culture and the immigrant culture. The view on immigrant women in the results also shows a belief that immigrants as group is homogenous which in related research is highlighted as a kind of stereotype when immigrants are portrayed in Swedish media.

This survey, Do not betray the refugees, has its aim and purpose to analyze how four of Sweden's biggest tabloids during the time, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Arbetet Nyheterna, reported about the refugee flows during the war in Bosnia in 1995. To carry out the study, the work analyzed both leaders and ordinary articles from 1995-01-01 to 1995-12-31. The study found that news coverage during the year was massive,especially in the middle of the year when conquest of various cities was taking place, at the same time thousands of refugees were forced to flee their hometowns which had a major impact on refugee flows to other parts of Europe. The study also found that the majority of the articles gave a description of how the people on the run lived and who was behind the mass refugees from different cities in the divided Bosnia.