I denna studie undersöker jag processen att finna min röst som arabisk musiker i en västerländsk diaspora genom att utforska metoder för att utöka chansen att uppnå ett tarab-tillstånd genom en samverkan mellan traditionell arabisk musik och västerländsk pop. Utöver detta fungerar studien som en brobyggare mellan mig som artist, med sång och flamencogitarr som huvudinstrument, och mig som musikproducent med intresse för pop- och elektronisk musik. I mitt arbete har jag strävat efter att skapa något nytt som reflekterar dagens förutsättningar, samtidigt som jag hyllar traditionen med inspiration, utan att försöka kopiera den. Metodiken i studien är inspirerad av konstnärlig forskningsmetodik och omfattar tre huvudmoment: utövande, dokumentation och reflektion. Fyra olika konstnärliga produktioner genomförs utifrån individuella förutsättningar och redovisas enligt denna metodik. Avslutningsvis presenteras insikter som studien bidragit med angående huvudfrågan samt reflektioner som omfattar övriga frågeställningar och studien som helhet.

Submitted by MARCOS LEANDRO TEIXEIRA DE OLIVEIRA (marcosteixeira@ufv.br) on 2018-09-13T13:43:08Z No. of bitstreams: 2 texto completo.pdf: 3563880 bytes, checksum: d9fabbe1e5d5e321f110a6eef8ec0d8e (MD5) texto completo.pdf: 3563880 bytes, checksum: d9fabbe1e5d5e321f110a6eef8ec0d8e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-09-13T13:43:08Z (GMT). No. of bitstreams: 2 texto completo.pdf: 3563880 bytes, checksum: d9fabbe1e5d5e321f110a6eef8ec0d8e (MD5) texto completo.pdf: 3563880 bytes, checksum: d9fabbe1e5d5e321f110a6eef8ec0d8e (MD5) Previous issue date: 2018-02-23 / São analisados contextos reais - combustı́veis, consumo de água e energia elétrica, sistema eleitoral brasileiro e finanças pessoais -, bem como o reconhecimento e o desenvolvimento de modelos matemáticos associados a cada contexto. A partir dos princı́pios norteadores dos Parâmetros Curriculares Nacionais e da Base Nacional Comum Curricular, que reforçam a relevância da Matemática para a formação de cidadãos, estabelece-se uma proposta pedagógica que alinha o rigor dos conceitos matemáticos às suas aplicabilidades práticas. Para isso, são apresentadas sequências de atividades investigativas em ambientes colaborativos, que promovem o debate argumentativo entre os pares para a resolução de problemas e privilegia o uso de tecnologias digitais de informação e comunicação. / Real contexts are analyzed - water and electricity consumption, fuels, Brazilian electoral system and personal finance -, as well as the recognition and development of mathematical models associated to each context. Based on the guiding principles of the National Curricular Parameters and the National Curricular Common Base, which reinforce the relevance of Mathematics for the formation of citizens, a pedagogical proposal is established, that aligns the rigor of mathematical concepts with their practical applicability. To do this, sequences of investigative activities are presented in collaborative environments, which promote argumentative debate among peers to solve problems and favor the use of digital and communication technologies.

Denna undersökning behandlar den småländska predikosjukan, vilken uppkom och spreds bland den småländska allmogen år 1841-1843. Av de uppskattningsvis flera hundra fall som behandlades av läkarkåren bestod den övervägande majoriteten av kvinnor. Undersökningen är medicinhistorisk och syftar till att undersöka hur den religiösa epidemin beskrevs, förstods och 2 tolkades som en sjukdom under 1840-talet. Således utgörs undersökningens källmaterial av läkarkårens utsagor, genom bl.a. provinsialläkarrapporter och skrifter. Undersökningen har utförts med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i enlighet med medicinhistorikern Roy Porters teorier, och består av en kontextnära och tematiskt orienterad närläsning. Inom den tidigare forskningen har predikosjukan främst undersökts som en av 1800-talets väckelserörelser, där allmogens agerande förstås som en upprorshandling mot en ”överhet” bestående av myndigheter, prästerskap och läkarkår såväl som det borgerliga skiktet. Benämningen av fenomenet som en sjukdom, förstås i tidigare forskning endast som ett bildligt uttryck och som en del av en medveten strategi för att slå ned väckelserörelsen. Undersökningen visar att läkarkåren förstod predikosjukan just som en sjukdom och behandlade den därefter. Sjukdomsdefinition och behandlingsmetoder gjordes i enlighet med rådande medicinvetenskapliga grundantaganden. Diskursen om den småländska predikosjukan aktualiserade en rad olika för tidsperioden rådande föreställningar om kropp, själ, sjuklighet, kön och religion. Inom den medicinska förståelsen av predikosjukan inbegrep dessa föreställningar ständigt i varandra, och innebar en komplicerad sjukdomsbild vilken i hög utsträckning var både kulturellt och tidsligt betingad. / This study centers around ‘the preaching disease’ (predikosjuka), an illness which arose and spread among the peasantry in the Swedish province Småland between 1841-1843. Out of the estimated hundreds of cases treated by the medical profession, the vast majority consisted of women. The disease was quickly described as epidemic, and had strong religious connotations. The purpose of the study is to examine how this religious epidemic was described, understood and interpreted as a disease in the 1840’s. Thus, the source material consists of the accounts of the medical professionals, mainly through provincial medical reports and medical publications. The study has been carried out with a social constructivist perspective in accordance with the theories of medical historian Roy Porter, and consists of a contextual and thematically oriented close reading. In previous research, ‘predikosjukan’ has mainly been examined as one of the 19th century Christian revival movements. Here, the activities of the peasantry are understood as a rebellious act against a vaguely defined ‘power’ consisting of authorities, clergy and doctors as well as the bourgeois class. Previous research has understood the phenomenon as only a sickness by the name, as a figurative expression and as part of a conscious strategy to suppress the revival movement. This study shows that the doctors who was confronted with ‘predikosjuka’ during the 1840’s understood the phenomenon as a disease, and chose to treat it accordingly. The doctors’ definitions and medical methods were made in accordance with prevailing and fundamental medical notions of the time. The discourse about ‘predikosjuka’ encapsulated a number of different notions about body, soul, morbidity, gender and religion, all deeply entrenched in the 1840’s. Within the medical understanding of the disease, these notions constantly intertwined, which made for a complicated clinical picture, which to a large extent was both culturally and temporally conditioned.

Uppsatsens syfte är att undersöka Miles Aldridges fotografi Immaculée#5 som gestaltar en Jungfru Maria som innehar ett uttryck av extas. Med hjälp av Panofskys ikonografiska metod och feministisk och psykoanalytisk teori analyseras verket för att utforska hur det religiösa verket kan tolkas i en samtida kontext. Slutsatsen innehåller en konklusion om att en förhistorisk kontext om Jungfru Maria och genomförda kritiska analyser visar att Immaculée#5 kan representera ett visuellt kvinnoförtryck baserat på bland annat sexuell voyeurism. / The purpose of the essay is to examine Miles Aldridge's photograph Immaculée#5, which depicts a Virgin Mary holding an expression of ecstasy. Using Panofsky's iconographic method and feminist and psychoanalytic theory, the work is analyzed to explore how the religious work can be interpreted in a contemporary context. The conclusion is that a prehistoric context about the Virgin Mary and critical analyses show that Immaculée#5 can represent a visual oppression of women based on sexual voyeurism, among other things.