No description available.

Ziel dieser Studie war es, mögliche Veränderungen des psychischen Befindens sowie Ausprägungen der Persönlichkeitsdimensionen Extraversion und Neurotizismus im Verlauf der Übungen der Progressiven Muskelrelaxation zu untersuchen. Weiterhin sollte der Einfluss der Persönlichkeitsmerkmale auf die Veränderung des Befindens überprüft werden. Im theoretischen Teil der Arbeit wurde die Entstehung und Wirkungsweise der PR, Eysencks Theorien und die bisherige Literatur zum Thema dargestellt. Zum Einen konnte festgesellt werden, dass die PR als Teil unterschiedlicher Therapieintervention Einfluss auf das Befinden und die Persönlichkeitsmerkmale hat. Zum Anderen wurde deutlich, dass die Wirkung der PR auf das psychische Befinden und Persönlichkeitsausprägung durch verschiedene, sich gegenseitig bedingende Faktoren, beeinflusst wird. Folgende Hypothesen wurden aufgestellt: Im Verlauf eines Kurses der PR verbessert sich das psychische Befinden. Zugleich nimmt der Neurotizismuswert ab und der Extraversionswert zu. Außerdem hängt das Ausmaß der Veränderung des psychischen Befindens mit der Persönlichkeits-ausprägung zu Beginn der Durchführung der PR zusammen. Introvertierte und emotional Labile sollen deutlicher von der Wirkung der PR profitieren als Extrovertierte und emotional Stabile. 93 Probanden füllten zu vier Messzeitpunkten vor, während und nach der PR Fragebögen (Eysenck-Persönlichkeits-Inventar, Form A und Eigenschaftswörterliste, Normalform) aus. Die Ergebnisse zeigen keine Veränderung des Extraversionswertes, wohingegen es nach Beendigung der Übungen zu einer signifikanten Besserung der emotionalen Stabilität kam, was sich in einer Verringerung des Neurotizismuswertes äußerte. Es konnte während und nach Durchführung der PR eine signifikante Verringerung des negativen und Zunahme des positiven Befindens festgestellt werden. Eine Abhängigkeit der Veränderung des Befindens von den Persönlichkeitsdimensionen ließ sich nicht nachweisen. Die Annahme, dass vor allem emotional Labile und Introvertierte eine Verbesserung des Befindens zeigen, ließ sich nicht bestätigen. Unter Beachtung, dass die tatsächlich involvierten Daten etwa der Hälfte der insgesamt an der Studie teilgenommenen Probanden entsprechen sowie unter Berücksichtigung des Studiendesigns (Ein-Gruppen-Prä-Post-Studie ohne Kontrollgruppe), kann man abschließend formulieren, dass die PR zur Verbesserung der Stimmungslage und Erlangung einer psychischen Stabilität beiträgt, unabhängig von der Ausprägung des Extraversions- und Neurotizismusgrades. / The aim of this study was to examine possible changes of the psychic condition as well as stamping of the personality dimensions extra version and neuroticism in the course of the exercises of the progressive muscle-relaxation. Furthermore the influence of the personality signs on the change of the condition should be checked.In the theoretical part of the work the origin and impact of the PR, Eysencks theories and the present literature was shown on the subject. To the one could be joined that the PR has influence on the condition and the personality signs as a part of different therapy intervention. To the other became clear that the effect of the PR on the psychic condition and personality stamping is influenced by different, itself mutually conditional factors. The following hypotheses were made: During a course of the PR the psychic condition improves. At the same time decreases the value of neuroticism and increases the value of extra version. Moreover, the magnitude of the change of the psychic condition is related to the personality stamping at the beginning of the implementation of the PR. Introverted and emotionally unstable should profit more clearly from the effect of the PR than extrovert and emotionally stable. 93 test persons filled questionnaires (Eysenck Personality Inventory, form A and Eigenschaftswörterliste, normal form) at four measuring time points before, during and after the PR. The results show no change of the value of extra version, while it came after ending of the exercises for a significant improvement in emotional stability hich was expressed in a reduction of the value oft neuroticism. It was observed during and after implementation of the PR a significant reduction of the negative and increase of the positive condition. A dependence of the change of the condition of the personality dimensions cannot be proved. The assumption that mainly emotionally unstable and introverts show an improvement of state cannot be confirmed. Considering that the really involved data correspond approximately to half of the test persons taken part all together in the study and taking into account the study (single-group pre-post study without a control group), one can formulate finally that the PR contributes for mood enhancement and acquisition of a psychic stability, regardless of the stamping of the extraversion and neuroticism.

Core self-evaluation (CSE) begreppet har i tidigare studier visat sig predicera prestation i arbetssammanhang. Antaganden har gjorts om att även andra personlighetsdrag borde ingå i detta begrepp för att ytterligare förstärka dess prediktionsförmåga. Det har dock ännu inte klarlagts exakt vilka personlighetsdrag detta skulle gälla. Tidigare forskning har föreslagit extraversion som en förstärkning av CSE-modellen. Hypotesen i föreliggande undersökning var att CSE är en prediktor för prestation, samt att extraversion förklarar varians i prestation utöver CSE och därmed stärker modellen. Vidare förutsätts motivation som visat sig vara en direkt prediktor för prestation, men även visat sig mediera samband mellan personlighetsdrag och prestation förklara varians i prestation utöver CSE och extraversion. En enkätundersökning med 80 deltagare genomfördes på ett privat svenskt företag i partihandelsbranschen. Resultaten visade att CSE predicerade prestation med en förklarad varians på 21 %. Denna ökade med 11 % när extraversion inkluderades, och motivation bidrog med ytterligare 10 %. Studiens resultat styrker därmed att personlighetsdraget extraversion borde ingå i CSE-modellen inom forskningen av arbetsprestation.

The purpose of this study was to examine the effects of the relationship among caffeine consumption, levels of trait anxiety, and the personality factor of introversion/ extraversion on performance. In Phase I of this study, volunteers were screened for introversion/extraversi on using the Eysenck Personality Inventory (EPI) and fhigh/low trait anxiety using the State-Trait Anxiety Inventory (STAI). Based on the results of the two screening instruments the volunteers were categorized as high trait-anxious introverts (HTA/I), low trait-anxious introverts (LTA/I), high trait-anxious extraverts (HTA/E), or low trait-anxious extraverts (LTA/E). Using a table of random numbers, 30 subjects from each category were selected. These subjects were further randomly assigned to one of the two treatment levels of caffeine.In Phase II of this study each of the 120 subjects consumed either two milligrams of caffeine per kilogram of body weight or four milligrams of caffeine per kilogram of body weight in six ounces of Tang. After a 45-minute waiting period for the caffeine to enter the blood system, each subject completed the performance task, a seven-minute modified version of the Digit Symbol Scale (DSS) of the Wechsler Adult Intelliqence Scale (WAIS). The dependent variable was the total number of correct responses out of a possible score of 490.The hypotheses were tested using a Three-Way Analysis of Variance, and the F-test was applied to determine statistical significance. None of the three null hypotheses were rejected.

It is important to identify the consequences of alcohol consumption among university students since over-consumption can lead to health problems and poorer academic performance. The following personality factors, neuroticism, conscientiousness and extraversion, have in previous studies shown to be related to alcohol consumption  and shown to be associated with the university students' alcohol use and living arrangements. This study examines the following question; Is there a link between university students' alcohol consumption, and;1) the personality factors neuroticism, conscientiousness, extraversion?2) their living situation?3) personality factors and living situation together? Participating in this survey was one hundred university students with a mean age of 23.4 years (SD = 2.6). To examine participants' personality, alcohol consumption and living arrangements, the NEO Five-Factor Inventory (Costa, McCrae, 2003) questionnaire was used and the questionnaire also contained self-constructed questions about drinking habits, living arrangements and demographic questions. This study's results indicate that neuroticism, conscientiousness, living situation and extraversion predicts alcohol consumption (R2 = .354, p <.001). Thus, students who have these personality traits and circumstances one by one or together have a increased risk for alcohol over-consumption.

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i personlighet mellan ekonom- och sjuksköterskestudenter. Studien visade inga signifikanta skillnader i personlighet mellan studentgrupperna. Den slutsats som drogs i denna studie, var att vår personlighet inte påverkar utbildningsvalen ekonom- och sjuksköterska.

Thesis (M.A.)--West Virginia University, 2001. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains ix, 60 p. : ill. (some col.). Vita. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 29-34).

The aim of this study was to examine if there is a correlation between personality traits and content of status updates on Facebook and if there are differences in the status update content depending on the degree of personality traits. The study was a quantitative survey that participants answered using Facebook. The study involved 236 people, 189 women and 47 men. A new test was designed, inspired by previous studies to estimate the content of status updates (SU). Ten Item Personality Inventory (TIPI) was used to estimate personality traits. The result shows a correlation between the personality traits extraversion and content, emotional stability and content, openness and content of status updates. Significant correlation between other personality traits and content of status updates was not found. The result also shows difference between high and low levels of extraversion, emotional stability, and openness regarding the content of status updates. The conclusion drawn is that personality traits are relevant to the content of status updates.   Keywords: Extraversion, Facebook, personality, status updates, social networking,

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform. Det troddes även finnas ett samband mellan föräldrars utbildningsnivå samt könsskillnader i attityd till undervisningsform. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan samvetsgrannhet och attityd till individuellt arbete. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i relation till tidigare forskning samt möjliga anledningar till varför resultatet ej överrensstämde med studiens hypoteser.