<p>Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.</p>

Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.

Using semi-structured interviews, the following study aims to investigate whether young men and women studying at Linnaeus University interpret differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. We also want to understand and create an understanding of how interpreted differences/similarities between siblings in are related to age and gender. We create an understanding of the material with the help of ”dramaturgical perspective” by Goffman. At the same time we try to interpret the differences between siblings by the perspectives of ”doing gender” and ”doing family”. With the help of thematic analysis method we have been able to identify and analyze patterns and themes within the collected data. The results show that there are patterns regarding interpreted differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. The results also show that interpreted differences/similarities between siblings regardning gender and age differs.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II. Vilka konstruktioner av relationen mellan en individs position i syskonskaran och dess intelligens har konstruerats i undersökningar från 1970-talet och idag?Den tidigare forskningen visar hur forskare ser på intelligens och IQ-mätningar, samt arvets och miljöns betydelse för intelligensen. I tidigare forskning presenteras även forskning om syskon, samt även några moderskaps- och faderskapsdiskurser ur annan forskning. I de tre artiklarna framträdde olika diskurser för intelligens, syskonskap, faderskap och moderskap. Dessa diskurser är; ”den mätbara intelligensen”, ”individdiskurs”. ”syskonpositionsdiskurs”, ”fadern som försörjare”, ”den frånvarande fadern” och ”modern som uppfostrare”.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur födelseordning (syskonposition och kön) och ledarskap (ledare och icke-ledare) påverkar arbetsrelaterad upplevd kontroll (Work Locus of Control). Ett urval av 116 individer besvarade en enkät bestående av bakgrundsfrågor och mätskalan arbetsrelaterad upplevd kontroll, WLCS. Resultatet visade två signifikanta huvudeffekter av ledarskap respektive kön på arbetsrelaterad upplevd kontroll. Ledare och kvinnor hade en högre intern arbetsrelaterad upplevd kontroll än icke-ledare och män och bekräftar resultat från tidigare studier, men där resultatet skiljer sig för kvinnor. / The primary objective of this research was to investigate how birth order (sibling position and gender) and leadership (leader and non-leader) determine Work Locus of Control. The sample consisted of 116 individuals answered the survey, consisting of background questions and the Work Locus of Control scale, WLCS. The results showed two significant differences between leadership and gender, regarding Work Locus of Control. Leaders and women had a higher internal Work Locus of Control than non-leaders and men, which confirmed the results from previous studies, but whit different result for women.